Wolff-Parkinson-White syndrom

Wolff-Parkinson-White (WPW) syndrom är en relativt vanlig hjärtsjukdom som gör att hjärtat slår onormalt snabbt under tidsperioder. Hjärtat har ett retledningssystem som består av specialiserade celler som för vidare den elektriska impulsen genom hjärtmuskeln så att hela muskeln kontraherar på ett synkroniserat vis. Detta retledningssystem anläggs redan under fostertiden och fungerar i princip likadant hos alla människor. Vid Wolff-Parkinson-White anläggs en extrabana i hjärtat som går genom olika hjärtrum och stimulerar muskeln felaktigt. Detta problem är medfött, även om symtomen kan utvecklas senare i livet. Många får diagnosen under tonåren eller vuxenlivet.

I flera fall så orsakar inte den extra elektriska banan några symtom och ses först när man genomför ett prov som heter elektrokardiogram (EKG) av annan anledning. I dessa fall kommer ytterligare tester att göras för att avgöra om behandling krävs.

Är Wolff-Parkinson-White allvarligt?

Det kan vara skrämmande att få veta att du har problem med ditt hjärta, men WPW-syndrom är vanligtvis inte allvarligt. Många människor kommer inte att uppleva några symtom eller bara uppleva enstaka, milda episoder med snabb hjärtrytm. Med behandling kan tillståndet botas helt.

WPW-syndrom kan ibland vara livshotande, särskilt om personen redan lider av allvarliga sjukdomar såsom förmaksflimmer som är en annan rytmrubbning i hjärtat. Men detta är sällsynt och behandling kan eliminera den förhöjda risken för komplikationer om du har flera hjärtsjukdomar.

Symptom på WPW-syndrom

Om du har WPW-syndrom kan du uppleva episoder där ditt hjärta plötsligt börjar slå mycket snabbare och oregelbundet. Denna snabba hjärtfrekvens kallas supraventrikulär takykardi (SVT) på medicinskt språk. Oftast upplever personer symptom i samband med fysisk ansträngning, stress, oro, alkoholintag eller hög kaffekonsumtion. Dessa episoder med snabb och oregelbunden hjärtrytm varar oftast inte särskilt länge och rytmrubbningen upphör av sig själva efter några sekunder eller minuter.

Under en episod kan du uppleva följande symtom:

• Hårda, snabba och oregelbundna hjärtslag (hjärtklappningar)
• Andfåddhet
• Bröstsmärta
• Yrsel
• Svettningar
• Orolig
• Svimningskänsla

Hur ofta de förekommer varierar från person till person. Vissa människor kan ha episoder dagligen, medan andra bara får uppleva dem några gånger om året.

När bör man söka läkare

Kontakta din allmänläkare/vårdcentral om dina episoder med hjärtklappningar är långvariga, uppstår regelbundet eller om du blir kraftig påverkad under en episod med hjärtklappningar.

Ring 112 om du upplever följande symptom:

• Ditt hjärtslag går inte tillbaka till det normala inom några minuter
• Du upplever bröstsmärta som varar mer än 15 minuter eller upplever även symptom som värk i armar, rygg eller käke.
• Du upplever bröstsmärta och andra symtom såsom kräkningar, andfåddhet eller svettning
• Någon svimmar och återfår inte medvetandet

Om du har fått diagnosen WPW-syndrom och du upplever en episod, prova först de tekniker du har fått lära dig eller ta någon medicin du har fått. Ring 112 eller gå till närmaste akutintag om dessa åtgärder inte upphör episoden inom några minuter, eller om någon du känner har WPW-syndrom och kollapsar eller svimmar.

Vad orsakar WPW-syndrom?

När hjärtat slår, kontraherar dess muskelväggar (dra åt och pressa) för att tvinga ut blodet ur hjärtat och runt i kroppen. Sedan vilar hjärtmuskeln, vilket gör att hjärtat fylls med blod igen. Detta styrs av elektriska signaler som går genom själva hjärtmuskeln i alla hjärtrummen. Hos individer med WPW-syndrom finns det en extra elektrisk anslutning i hjärtat, vilket gör att elektriska signaler kan kringgå den vanliga vägen och bilda en kortslutning. Detta innebär att signalerna färdas runt och runt i en slinga, vilket orsakar episoder där hjärtat slår mycket snabbt.

Den extra elektriska anslutningen uppstår när en sträng av hjärtmuskeln växer samtidigt som fostret utvecklas i livmodern. Det är fortfarande okänt varför denna extrabana uppkommer under fostertiden. Det finns inga riskfaktorer som ökar risken för att WPW ska uppstå under fosterperioden och endast vissa särskilda varianter av WPW verkar ha en ärftlig komponent.

Diagnostisera WPW-syndrom

Om din läkare tror att du kan ha WPW-syndrom efter att ha bedömt dina symtom, kommer de förmodligen att rekommendera att du genomför en undersökning som heter elektrokardiogram (EKG) och kommer att hänvisa dig till en kardiolog (hjärtspecialist).
Ett EKG är ett test som registrerar den elektriska aktiviteten i ditt hjärta. Små plåster placeras på armar, ben och bröst, dessa är i sin tur kopplade till elektroder med ledningar till en EKG-maskin. Maskinen registrerar de små elektriska signaler som produceras av ditt hjärta varje gång den slår.

Om du har WPW-syndrom, kommer EKG att registrera ett ovanligt mönster som vanligtvis inte finns hos personer som inte har tillståndet. För att bekräfta diagnosen kan du bli ombedd att bära en liten bärbar EKG-inspelare så att din hjärtrytm kan spelas in under en episod. Inspelaren spårar din puls kontinuerligt under några dagar, eller när du upplever symptomen och manuellt aktiverar maskinen.

Behandlingar för WPW-syndrom

I många fall är WPW helt ofarlig, symtomen varar inte länge och upphör på egen hand utan behandling. Det är vanligt att personer inte erbjuds någon behandling om deras symtom är lindriga eller uppträder mycket sällan. Även om du inte behöver någon behandling kan det vara klokt att du undersöker ditt hjärta med regelbundna mellanrum. Om din kardiolog rekommenderar behandling finns det ett antal alternativ tillgängliga. Du kan få behandling för att antingen stoppa episoder när de inträffar eller förhindra att de uppstår i framtiden.

Hur man stoppar episoder med hjärtklappning

Det finns tre huvudsakliga tekniker och behandlingar som kan hjälpa till att stoppa episoder när de inträffar. Dessa är följande:

• Vagal manövrer – en metod som är utformad för att stimulera nerven som saktar ner de elektriska signalerna i ditt hjärta. Ett exempel är ”Valsalva-manövern”, där du håller näsan, stänger din mun och andas ut hårt medan du spänner kroppen som om du är på toaletten.
• Medicinering – en injektion av läkemedel som adenosin kan ges på sjukhus om Valsalva manövern inte hjälper. Det kan blockera onormala elektriska signaler i ditt hjärta.
• Elkonvertering – en typ av elektrisk chockterapi som återställer hjärtats elektriska aktivitet till en normal rytm. Detta kan utföras på sjukhus om ovanstående behandlingar inte fungerar.

Förhindra uppkomsten av framtida episoder med hjärtklappning

Tekniker och behandlingar som kan hjälpa till att förebygga episoder inkluderar:

• Livsstilsförändringar – om dina episoder utlöses av saker som ansträngande motion eller alkohol, kan det hjälpa om du undviker utlösande faktorer så gott det går. Din hjärtläkare kan ge dig råd om detta.
• Kateterablation – denna procedur används numera ofta för att förstöra den elektriska extrabanan som orsakar problem i hjärtats elektriska system. Denna behandlingsmetod är effektiv i cirka 95% av fallen.
• Medicinering – dagliga tabletter av läkemedel som amiodaron kan bidra till att förhindra episoder genom att bromsa de elektriska impulserna i hjärtat.