Allt om vinterkräksjukan
Vinterkräksjukan är en mycket smittsam virusinfektion som orsakas av norovirus eller calicivirus som är en subkategori till norovirus. Det är den vanligaste orsaken till akut diarré och kräkningar hos vuxna och barn. Vinterkräksjukan är vanligast under vintermånaderna, men kan förekomma året runt.
Spridning mellan personer
Vinterkräksjukan sprids genom direkt kontakt med en person som har infektionen, eller genom att man kommer i kontakt med förorenade ytor eller föremål. Smittan kan också spridas via luftburna droppar från nysningar eller hostningar.
Kort om symtom
De flesta som drabbas av vinterkräksjukan blir sjuka inom 1-2 dagar efter att de har blivit smittade. Symtomen börjar oftast med att man utvecklande följande:
- Feber
- Illamående
- Kräkningar
- Diarré
De flesta människor börjar må bättre inom 2-3 dagar, men det kan ta upp till 10 dagar innan alla symtom har försvunnit helt.
Kort om behandling
Det finns ingen specifik behandling för vinterkräksjukan, men det är viktigt att dricka mycket vätska för att ersätta de vätskor som förloras genom diarré och kräkningar. Man bör undvika att ta mediciner som innehåller loperamid (vätskedrivande) eftersom detta kan göra symtomen värre. Om man har svårt att behålla vätskan kan det vara nödvändigt att ta intravenösa vätskor på sjukhus.
Säkerhetsåtgärder
För att minska risken för att smitta andra bör man gör följande:
- Tvätta händerna ofta och noga med tvål och varmt vatten
- Undvika att dela mat och bestick med andra
- Undvika att beröra sina ögon, näsa och mun
- Regelbundet städa ytor som kan ha blivit förorenade och inte använda samma toalett som andra personer som har symtom på infektionen.
Symtom och tecken på vinterkräksjukan
- Feber: En ökning av kroppstemperaturen som är ett tecken på att kroppen försöker bekämpa en infektion.
- Hosta: En reflex som involverar andning och muskelsammandragningar som hjälper till att rensa luftvägarna från slem, bakterier eller virus. I detta fallet handlar det om virus.
- Nysningar: En reflex som involverar andning och muskelsammandragningar som hjälper till att rensa luftvägarna från slem, bakterier eller virus.
- Rinnande näsa: Ökad produktion av slem i näsan som kan vara klar eller gulaktig och ibland blandat med färskt eller gammalt blod.
- Ögonirritation: Irriterade ögon som kan vara röda, svullna och tåras.
- Huvudvärk: Smärta i huvudet som kan orsakas av olika faktorer såsom stress, infektioner eller inflammationer.
- Trötthet: En allmän känsla av utmattning och svaghet som kan orsakas av fysisk ansträngning, sjukdom eller psykisk stress.
- Illamående: Känsla av obehag i magen som kan leda till kräkningar och uppkastningar.
Orsaker till vinterkräksjukan
Virus
Vinterkräksjukan kan spridas genom att man tar på eller använder saker som har blivit kontaminerade av en smittad person, som exempelvis toalettpapper, handdukar eller bestick. Smittan kan också spridas via livsmedel som har blivit kontaminerade av en smittad person som inte har tvättat händerna ordentligt efter att ha varit i kontakt med viruset. En vanlig orsak är att någon i omgivning är sjuk och hostar eller nyser, virus är även luftburet.
För att undvika att drabbas av vinterkräksjukan är det viktigt att man tvättar händerna ofta, speciellt efter att ha varit i kontakt med en smittad person eller något som de har berört. Man bör också undvika att ta på saker som har blivit kontaminerade av en smittad person och se till att maten man äter är ordentligt tillagad.
Hur diagnostiseras vinterkräksjukan
Fysisk undersökning och labbprover
Diagnos av vinterkräksjukan börjar med en fysisk undersökning där läkaren ställer frågor om symtom och medicinering. Läkaren kan också ta ett blodprov för att utesluta andra sjukdomar som kan ha liknande symtom. Om läkaren misstänker att patienten har vinterkräksjukan, kan de ta ett prov från mag-tarmkanalen för att bekräfta diagnosen.
För att ta ett prov från mag-tarmkanalen måste patienten först fasta i 12 timmar. Detta är för att undvika att maten påverkar resultatet av provet. Sedan tar läkaren ett prov från mag-tarmkanalen genom att antingen skrapa slemhinnan eller ta ett blodprov. Provet analyseras sedan för att se om det finns några tecken på viruset.
Om läkaren misstänker att patienten har vinterkräksjukan, kan de också skicka in ett prov till en laboratorieundersökning. I det här fallet analyseras proverna för att se om de innehåller antikroppar mot viruset. Om antikroppar hittas, betyder det att patienten har haft vinterkräksjukan och är immun mot det.
Hur vinterkräksjukan behandlas
Få i dig tillräckligt med vätska
Det första steget i behandlingen av vinterkräksjukan är att dricka mycket vätska för att ersätta de vätskor som förloras genom kräkningar och diarré. Det är viktigt att dricka många drycker som innehåller salter (dvs elektrolyter såsom natrium, kalium, kalcium och magnesium) och andra mineraler för att ersätta de vätskor som gått förlorade. Det är också viktigt att undvika alkohol och koffeinhaltiga drycker eftersom de kan göra symtomen värre.
Läkemedel
En annan viktig del av behandlingen är att ta läkemedel som lindrar symtomen. Ibland kan läkare också ordinera antibiotika om det finns tecken på en bakteriell infektion.
Hur kan vinterkräksjukan förebyggas
Det finns flera sätt att förebygga vinterkräksjukan, inklusive att undvika att komma i kontakt med infekterade personer eller miljöer, tvätta händerna ofta och stanna hemma när man är sjuk.
Hygien
För att förhindra smitta är det viktigt att tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, speciellt innan man äter eller lagar mat. Man bör också undvika att dela bestick, glas eller tallrikar med andra som är sjuka. Om man är sjuk bör man stanna hemma från jobbet, skolan eller andra sociala aktiviteter tills man är helt frisk.
Antioxidanter
Det finns också vissa livsmedel som kan hjälpa till att förebygga vinterkräksjukan. Frukt och grönsaker innehåller antioxidanter som hjälper till att skydda mot infektioner. Fisk innehåller omega-3-fettsyror som hjälper till att stärka immunförsvaret. Nötter och frön innehåller mineraler som bidrar till att förbättra immunförsvaret.
Drick mycket vätska
Att dricka mycket vatten är också viktigt för att förebygga vinterkräksjukan. Vatten hjälper till att rensa ut gifter från kroppen och hålla den hydrerad. Det är också bra att ta vitaminer och mineraler som C-vitamin, zink och selen för att stärka immunförsvaret.
Genom att följa dessa tips kan man minska risken för att bli sjuk av vinterkräksjukan. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte finns någon garanti för att man inte kommer att bli sjuk, så det är bäst att vara extra försiktig när man är ute och reser eller träffar andra människor.
Komplikationer till vinterkräksjukan
Komplikationer till vinterkräksjukan kan vara allvarliga och kan leda till allvarliga sjukdomar.
Komplikationer inkluderar följande:
- Dehydrering (vätskebrist): Dehydrering är den vanligaste komplikationen till vinterkräksjukan. När man har vinterkräksjukan förlorar man mycket vätska genom kräkningar och diarré. Om man inte får tillbaka den förlorade vätskan kan det leda till allvarliga problem som njursvikt, hjärtarytmstörningar och neurologiska störningar.
- Infektioner: När man har vinterkräksjukan är immunförsvaret svagt och man är mer mottaglig för andra infektioner. Dessa infektioner kan vara bakteriella eller viral och kan leda till allvarliga sjukdomar som lunginflammation, hudinfektioner eller urinvägsinfektioner.
- Brist på salter i kroppen (elektrolytrubbning): Elektrolytrubbningar är ett annat vanligt problem som kan uppstå när man har vinterkräksjukan. Elektrolyter är mineraler som finns i blodet och håller kroppens funktioner i balans. När man har vinterkräksjukan förlorar man mycket elektrolyter genom kräkningar och diarré och detta kan leda till allvarliga problem som hjärtarytmstörningar, muskelsvaghet och kramper.
- Långvarig diarré: Långvarig diarré är en annan allvarlig komplikation till vinterkräksjukan. Diarré som varar längre än två veckor kan leda till att tarmen inte längre absorberar näringsämnen från maten ordentligt, vilket kan leda till malnutrition och andra problem.
- Kroniska magproblem: Kroniska magproblem är en annan allvarlig komplikation till vinterkräksjukan. Magproblem som irritabel tarmsyndrom, Crohns sjukdom eller ulcerös colit kan uppstå efter en infektion med vinterkräksjuka. Dessa problem kan leda till smärta, diarré, trötthet och viktminskning.
Att ha vinterkräksjuka är inte bara obehagligt utan det kan också leda till allvarliga komplikationer om det inte behandlas ordentligt. Det är därför viktigt att söka läkarvård om du misstänker att du har vinterkräksjuka så att du får rätt behandling och att eventuella komplikationer undviks.
Prognosen vid vinterkräksjukan
Prognosen för vinterkräksjukan är vanligtvis god. De flesta som drabbas lider av symtom som varar mellan ett par dagar till en vecka. I de flesta fall lindras symtomen av att dricka mycket vätska och ta det lugnt. Det finns dock några fall där symtomen kan bli mer allvarliga och kräva medicinsk behandling.
Det finns ingen specifik behandling för vinterkräksjukan, men det finns vissa saker som man kan göra för att lindra symtomen. Det är viktigt att dricka mycket vätska för att ersätta den som förloras genom kräkningar och diarré. Det är också viktigt att undvika livsmedel som innehåller höga halter av socker eller fetter, eftersom dessa kan irritera magen ytterligare.
I de flesta fall lindras symtomen av vinterkräksjukan inom några dagar till en vecka, men det finns risk för komplikationer om infektionen inte kan hanteras av kroppens egna immunförsvar.
Differentialdiagnoser till vinterkräksjukan
Differentialdiagnoser till vinterkräksjukan inkluderar andra infektioner som orsakas av virus, bakterier eller parasiter, till exempel salmonella, rotavirusinfektioner och norovirus. Andra differentialdiagnoser inkluderar matförgiftning, magsår, bukspottkörtelinflammation (pankreatit) och allergiska reaktioner.
För att ställa en differentialdiagnos måste läkaren ta hänsyn till patientens historia och symtom samt göra en fysisk undersökning. Läkaren kan också ordinera tester som urin- och blodprov för att utesluta andra sjukdomar. Om det finns misstanke om matförgiftning kan läkaren också ordinera en laboratorieundersökning av patientens avföring.
