Allt om utebliven- och oregelbunden mens
Utebliven- och oregelbunden mens är ett vanligt problem som drabbar många kvinnor. Det är viktigt att veta att det finns olika orsaker till utebliven- eller oregelbunden mens och att det inte alltid är något att oroa sig för. Det kan vara resultatet av stress, hormonförändringar, graviditet eller andra medicinska tillstånd.
Regelbunden mens betyder att mensen kommer ungefär var fjärde vecka. Det är vanligt att lite varierande längd på sin menscykel. En försenad mens behöver inte betyda att det är någonting som är fel. En del har ofta oregelbunden mens utan att detta behöver innebära någon sjukdom.
Kort om orsaker
- Preventivmedel
- Ökad testosteronmängd i kroppen
- Sjukdomar, stress och förändringar i kroppsvikt
- Klimakteriet
- Graviditet
Menscykeln är den period då en kvinna har mens. Den börjar vanligtvis runt puberteten och slutar när kvinnan når klimakteriet.
Äggmognad och ägglossning
Cykeln består av flera faser, inklusive follikelfasen, ägglossningsfasen, lutealfasen och menstruationsfasen. Varje fas har sin egen roll i cykeln och hormoner spelar en stor roll i hela processen.
Olika medicinska sjukdomstillstånd
Om du har utebliven mens kan det bero på att någon del av din cykel inte fungerar som den ska. Stress kan leda till hormonella obalanser som kan försena eller helt stoppa din menscykel. Det finns också andra medicinska tillstånd som kan orsaka utebliven mens, såsom polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), endometrios, sköldkörtelsjukdomar, obalanser i hypofysen eller problem med äggstockarna.
Graviditet
Graviditet är en annan vanlig orsak till utebliven mens. Om du misstänker att du är gravid bör du ta ett graviditetstest för att bekräfta det. Om testet visar positivt behöver du inte oroa dig för utebliven mens – det är helt normalt under graviditeten.
Om du inte tror att du är gravid men fortfarande har utebliven mens bör du kontakta din läkare. Din läkare kan göra tester för att se om det finns några medicinska problem som orsakar utebliven mens. De kan också ge dig råd om hur du kan hantera stress och hormonella obalanser som kan leda till utebliven mens.
Kort om behandling
Det finns flera sätt att behandla utebliven mens. Din läkare kan ordinera hormonbehandling, såsom p-piller eller andra hormonpreparat, för att reglera din cykel. Ibland kan läkemedel som innehåller progesteron användas för att stimulera ägglossning och reglera cykeln.
Livsstilsförändringar
Din läkare kan också rekommendera livsstilsförändringar som att minska stress, motionera regelbundet och äta en balanserad diet för att hjälpa till med hormonell obalans.
Utebliven mens är ett vanligt problem som drabbar många kvinnor. Det är viktigt att veta att det finns olika orsaker till utebliven mens och att det inte alltid är något att oroa sig för. Om du misstänker att du har utebliven mens bör du kontakta din läkare så snart som möjligt för rådgivning om vilken behandling som passar dig bäst.
Symtom och tecken på utebliven- och oregelbunden mens
- Försenad mens: När en kvinna inte har fått sin period i tid, eller om den är mer än 7 dagar försenad, kan detta vara ett tecken på att något är fel.
- Förändringar i humöret: Utebliven mens kan leda till förändringar i humöret, såsom irritabilitet, depression och ångest.
- Bröstsmärtor: Utebliven mens kan orsaka bröstsmärtor som är lokaliserade till bröstvårtorna.
- Ökad aptit: Om du upplever en ökning av aptiten kan detta vara ett tecken på att något är fel med din cykel.
- Vätskeansamling: Utebliven mens kan leda till vätskeansamling i kroppen, vilket kan resultera i svullnad av händer och fötter.
- Huvudvärk: Huvudvärk är ett vanligt symptom på utebliven mens.
- Trötthet: Trötthet och tröghet är vanliga symtom på utebliven mens.
Orsaker till utebliven- eller oregelbunden mens
Många kvinnor upplever att de har utebliven mens. Det finns flera olika orsaker till detta, och det är viktigt att ta reda på den exakta orsaken för att behandla det på rätt sätt.
Här är några vanliga orsaker till utebliven mens:
- Stress: Stress är en av de vanligaste orsakerna till utebliven mens. Stress kan störa hormonbalansen i kroppen och leda till att menstruationen inte kommer som den ska. Om du har haft mycket stress eller omständigheter som har lett till stress, kan det vara en bra idé att prata med din läkare om detta.
- Fysisk aktivitet: För mycket fysisk aktivitet kan också leda till utebliven mens. Om du tränar för hårt eller ofta kan det störa din hormonbalans och leda till att din mens inte kommer som den ska. Det är viktigt att ha en balans mellan motion och vila för att undvika problem med mensen.
- Övervikt: Övervikt kan också leda till utebliven mens. Om du har problem med övervikt, bör du prata med din läkare om detta och se om det finns några sätt att hjälpa dig att gå ner i vikt.
- Hormonella obalanser: Ibland kan hormonella obalanser leda till utebliven mens. Detta kan bero på olika saker, som polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) eller andra hormonella problem. Om du misstänker att du har en hormonell obalans, bör du prata med din läkare om detta.
- Graviditet: Om du misstänker att du är gravid, bör du ta ett graviditetstest för att bekräfta detta. Om du är gravid, kommer din mens inte att komma som den ska tills barnet är fött.
Hur utebliven- och oregelbunden mens diagnostiseras
För att diagnostisera orsaken till utebliven mens, måste läkare göra en noggrann undersökning av patienten.
Genomgång av symtom och sjukdomshistorik
Först och främst bör läkaren ta en fullständig medicinsk historia för att se om det finns några underliggande medicinska tillstånd som kan påverka menstruationscykeln. Läkaren kommer också att ställa frågor om patientens livsstil, såsom diet, motion och eventuella stressfaktorer. Alla dessa faktorer kan påverka hur regelbunden menstruationen är.
Fysisk undersökning
Efter att ha tagit en medicinsk historia kommer läkaren att göra en fysisk undersökning. Detta inkluderar att ta blodprov för att kontrollera hormonnivåer, samt andra tester som kan identifiera eventuella underliggande medicinska tillstånd. Om det finns misstanke om hormonell obalans eller andra medicinska problem, kan ytterligare tester ordineras för att bekräfta diagnosen.
Blodprover och röntgen
Om läkaren inte hittar några medicinska orsaker till utebliven mens, kan ytterligare tester göras för att utesluta andra orsaker. Dessa tester kan inkludera ultraljud för att kontrollera äggstockarna och livmodern, samt röntgen- eller MR-skanningar för att kontrollera sköldkörteln. Ibland kan läkaren också rekommendera psykologiska tester för att utvärdera eventuella psykiska problem som kan påverka menstruationscykeln.
När alla tester har slutförts, kommer läkaren att diskutera resultaten med patienten och ge råd om hur man bäst behandlar utebliven mens. Behandlingen kan innehålla hormonella läkemedel, livsstilsförändringar eller psykoterapi. Det är viktigt att patienten följer läkarens instruktioner exakt för att säkerställa den bästa möjliga resultatet.
När ska du söka vård?
Kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning eller en läkarmottagning som specialiserar sig på den här sortens sjukdoms, dvs en gynekologisk mottagning.
Om du upplever något av följande bör du ta kontakt med sjukvård för utredning och behandling:
- Oregelbunden mens under en eller flera månader och besvär till följd av detta
- Utebliven mens, och du vet att du inte är gravid eller i klimakteriet
- Du har fått blödning fastän du passerat klimakteriet
- Du har oregelbunden mens och försöker bli gravid
Hur utebliven- och oregelbunden mens behandlas
Behandla grundproblemet
Behandlingen av utebliven mens beror på orsaken. Om orsaken är en hormonell störning, kan läkaren förskriva hormoner för att reglera menstruationscykeln. Dessa hormoner kommer att återställa den normala cykeln och återställa menstruationen. Om orsaken är stress eller psykiska problem, kan läkaren ordinera antidepressiva läkemedel eller andra läkemedel som kan lindra stress och ångest.
Om orsaken till utebliven mens är en underliggande medicinsk tillstånd, kan behandlingen innebära att man tar mediciner för att behandla detta tillstånd. Till exempel, om orsaken är PCOS (polycystiskt ovariesyndrom), kan läkaren förskriva antiandrogener eller metformin för att behandla detta tillstånd.
I vissa fall kan utebliven mens också behandlas med kirurgi.
Om det finns några strukturella problem i äggstockar, äggledare, livmoder eller underliv som orsakar utebliven mens, kan läkaren rekommendera kirurgi för att korrigera dem.
Hur utebliven- och oregelbunden mens kan förebyggas
Hälsosam livsstil
Först och främst bör du se till att du har en hälsosam livsstil. Det innebär att äta en balanserad kost rik på näringsämnen, motionera regelbundet och undvika stress. Att ha en hälsosam livsstil hjälper till att hålla din hormonella balans i schack, vilket kan minska risken för utebliven mens.
Sömn
Det är också viktigt att se till att du får tillräckligt med sömn. För lite sömn kan leda till hormonell obalans, vilket kan orsaka utebliven mens. Se till att du får minst 8 timmars sömn per natt för att hålla din hormonella balans i schack.
Mental hälsa
Du bör också se till att du tar hand om dig själv och ditt välbefinnande. Stress är en vanlig orsak till utebliven mens, så det är viktigt att ta hand om dina mentala och emotionella behov. Ta tid för dig själv, gör aktiviteter som du tycker om och prata med någon om dina problem. Detta kan hjälpa dig att hantera stressen och minska risken för utebliven mens.
Komplikationer till utebliven- och oregelbunden mens
Infertilitet
Komplikationer till utebliven mens kan inkludera, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, bröstcancer och depression. Infertilitet är den vanligaste komplikationen till utebliven mens, vilket innebär att det blir svårare för kvinnan att bli gravid. Det finns dock behandlingar som kan hjälpa till att öka chansen att bli gravid.
Hjärtsjukdomar
Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar är en annan allvarlig komplikation till utebliven mens. Denna risk ökar med stigande ålder och kan leda till stroke, hjärtinfarkt och andra hjärtproblem.
Bröstcancer
Bröstcancer är en annan allvarlig komplikation till utebliven mens. Risken för bröstcancer ökar om en kvinna har haft långvarig utebliven mens eller har haft tidigare bröstcancer. Det är viktigt att göra regelbundna mammografiundersökningar för att upptäcka eventuella tecken på bröstcancer i ett tidigt skede.
Depression
Depression är en annan vanlig komplikation till utebliven mens. Depression kan leda till sömnlöshet, nedstämdhet, minskat intresse för aktiviteter som man brukade tycka om, ångest och andra mentala problem. Om du tror att du lider av depression eller andra mentala problem som kan bero på utebliven mens, bör du rådfråga din läkare så snart som möjligt för att få den bästa behandlingen.
Prognosen vid utebliven- och oregelbunden mens
Först och främst bör du kontakta din läkare om du har upplevt utebliven mens i mer än tre månader. Din läkare kommer att undersöka dig och ta blodprover för att se om det finns några underliggande medicinska orsaker till din uteblivna mens.
Livsstilsfaktorer
Om det inte finns någon medicinsk orsak, kommer din läkare att diskutera med dig om eventuella livsstilsfaktorer som kan ha bidragit till din uteblivna mens.
Hormoner
En annan sak som du kan göra är att ta reda på om du har några hormonella obalanser. Detta kan göras genom att ta ett hormonprov som kommer att visa vilka hormoner som produceras av kroppen. Om du har en hormonell obalans, kan din läkare ordinera läkemedel för att hjälpa till att reglera dina hormoner och återställa din menscykel.
Stress
Om du inte har någon medicinsk eller hormonell orsak till din uteblivna mens, kan det vara ett tecken på stress. Stress kan leda till hormonella obalanser och utebliven mens. För att hjälpa till att minska stressen, kan det vara bra att prata med en professionell terapeut eller psykolog för att arbeta med de underliggande problemen som orsakar stressen. Det är också viktigt att se till att du får tillräckligt med sömn och motion för att hjälpa till att minska stressen.
Slutligen, om du fortfarande har utebliven mens efter att ha testat alla dessa metoder, kan det vara ett tecken på infertilitet. Din läkare kommer att kunna ge dig mer information om denna diagnos och rådgöra med dig om vilken behandling som är bäst för dig.
Differentialdiagnoser till utebliven- och oregelbunden mens
Utebliven mens är ett vanligt problem som kan ha flera olika orsaker. För att fastställa orsaken till utebliven mens är det viktigt att göra en differentialdiagnos för att utesluta andra sjukdomar som kan ha samma symtom.
Differentialdiagnoser är ett diagnostiskt verktyg som hjälper läkare att identifiera och skilja mellan olika sjukdomar som har liknande symtom. Det innebär att läkaren undersöker patienten för att utesluta andra sjukdomar som kan ha samma symtom som utebliven mens.
De vanligaste differentialdiagnoserna för utebliven mens inkluderar:
- Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS): PCOS är en hormonell störning som orsakar cystor på äggstockarna och kan leda till utebliven mens. Symptom som ofta förekommer med PCOS är akne, håravfall, övervikt och infertilitet.
- Hypotalamisk amenorré: Detta är en hormonell störning som orsakas av en skada eller sjukdom i hypotalamus, en del av hjärnan som reglerar hormonproduktionen. Symptom på hypotalamisk amenorré inkluderar trötthet, viktminskning och minskad sexuell lust.
- Hyperprolaktinomi: Detta är en hormonell störning som orsakas av en tumör i hypofysen, en del av hjärnan som reglerar hormonproduktionen. Symptom på hyperprolaktinomi inkluderar bröstsmärtor, trötthet och viktökning.
- Stress: Stress kan leda till hormonella störningar som kan orsaka utebliven mens. Symptom på stress inkluderar trötthet, irritabilitet och sömnproblem.
- Anorexi: Anorexi är en psykisk sjukdom som orsakar att personer undviker mat och har svårt att upprätthålla normal vikt. Anorexi kan leda till hormonella störningar och utebliven mens. Symptom på anorexi inkluderar viktminskning, trötthet och depression.