Introduktion om nässelutslag (urtikaria)
Urtikaria, även känd som nässelutslag, är en hudåkomma som orsakar utslag och klåda. Det kan vara ett akut eller kroniskt tillstånd, och det kan påverka personer i alla åldrar. Symptomen varierar från mild till svåra och beror på frisättningen av en molekyl som heter histamin.
En allergisk reaktion
Urtikaria orsakas av en allergisk reaktion i kroppen. Allergenet kan vara ett läkemedel, mat, insektsbett eller något annat som irriterar huden. När allergenet kommer i kontakt med huden, producerar kroppen histamin som orsakar utslag. Utslagen är små röda prickar som kliar mycket. De kan uppstå på olika delar av kroppen och försvinna inom några timmar.
Akut och kronisk urtikaria
Akut urtikaria är vanligast och försvinner vanligtvis inom några dagar eller veckor. Kronisk urtikaria är mindre vanlig och kan vara svårare att behandla. Det kan pågå i månader eller år och ibland finns det ingen tydlig orsak till det.
Kort om symtom
- Kraftig klåda
- Upphöjda utslag
- Utslagen flyttar på sig och lämnar aldrig några kvarstående märken
Kort om behandling
Det finns flera olika behandlingsalternativ för urtikaria. Behandlingen beror på typen av urtikaria och hur allvarlig den är. Läkemedel som antihistaminer, kortikosteroider och andra läkemedel kan användas för att lindra symtom. Ibland kan lokala behandlingar som salvor eller lotioner användas för att lindra klådan.
Om en allergisk reaktion orsakar urtikaria, bör du undvika det allergenet så mycket som möjligt.
För att förebygga urtikaria bör du undvika att ta mediciner som du inte behöver, undvika att äta mat som du inte är säker på att du tål, undvika att bli biten av insekter och tvätta händerna ofta för att undvika infektioner.
Du bör också dricka mycket vatten och ha en balanserad diet för att hjälpa din hud att stanna frisk.
Urtikaria är vanligt men det finns möjligheter till behandling och förebyggande av symtom. Om du tror att du har urtikaria bör du rådfråga din läkare för diagnos och rätt behandling.
Symtom och tecken på urtikaria
- Nässelutslag: Utslag som ser ut som röda, kliande utslag som liknar nässelbett.
- Klåda: En stark känsla av att klia eller skrapa på huden.
- Svullnad: Ökning av volym och storlek på hudområdet som är drabbat av urtikaria.
- Blåsor: Små, upphöjda blåsor som kan fyllas med vätska.
- Rodnad: Områden av huden som blir röda eller lila i färg.
- Värme: Känsla av värme eller brännande känsla på huden.
- Andningssvårigheter: Svårigheter att andas normalt, ibland med en kvävande känsla.
- Hjärtklappning: Ökad hjärtfrekvens som kan leda till bröstsmärtor och andfåddhet.
Orsaker till urtikaria
Urtikaria är en hudåkomma som orsakar utslag och klåda. Det kan drabba personer i alla åldrar, men det är vanligare hos vuxna. Orsakerna till urtikaria är ofta okända, men det finns flera faktorer som kan bidra till att utlösa eller förvärra symtom.
Allergier
En vanlig orsak till urtikaria är allergisk reaktion. Allergier mot livsmedel, läkemedel, insektsbett eller andra miljöfaktorer kan leda till att huden blir röd och kliar. Personer med atopisk dermatit eller astma har ökad risk för att utveckla urtikaria.
Stress
Stress är också en vanlig orsak till urtikaria. Stresshormoner som adrenalin och noradrenalin kan trigga utslag och klåda. Fysisk aktivitet, sömnbrist och emotionell stress kan också leda till att symtom uppstår eller förvärras.
Läkemedel
Vissa läkemedel kan också orsaka urtikaria. Läkemedel som antibiotika, antiinflamattoriska (NSAID-läkemedel) och specifika blodtrycksmediciner (ACE-hämmare) används ofta för att behandla olika sjukdomar, men de kan också orsaka urtikaria. Om du tar något av dessa läkemedel bör du tala med din läkare om eventuella biverkningar.
Födoämnen
- Skaldjur
- Fisk
- Ägg
- Jordgubbar
- Nötter
Infektion
Vissa infektioner kan också ge upphov till urtikaria, såsom:
- Infektion i magsäcken (Helicobacter pylori)
- Hepatit (inflammation i levern)
- Övre luftvägsinfektioner
- Urinvägsinfektion
- Skabb
- Fästingbett
Andra medicinska orsaker till urtikaria
- Autoimmun tyroideasjukdomar
- Psykiska faktorer
- Dermografism
Hur urtikaria diagnostiseras
Fysisk undersökning
Först och främst måste läkaren försöka identifiera orsaken till urtikaria. Detta kan göras genom att ställa frågor om patientens medicinska historia, inklusive eventuella allergier eller andra hudproblem som de har haft. Läkaren kan också undersöka huden för att se om det finns några tecken på infektioner eller andra hudproblem som kan orsaka urtikaria.
Om läkaren misstänker att urtikaria är relaterad till en allergisk reaktion, kan de beställa ett antal tester för att bekräfta diagnosen. En pricktest kan användas för att identifiera vilka ämnen som orsakar reaktionen. I vissa fall kan läkaren också beställa ett blodprov för att kontrollera nivåerna av IgE-antikroppar, som är ett tecken på en allergisk reaktion.
I vissa fall kan läkaren också beställa en hudbiopsi för att fastställa orsaken till urtikaria. Denna procedur innebär att ta ett litet prov av huden som sedan skickas till laboratoriet för analys. Resultaten av biopsin kan ge läkaren en bättre uppfattning om orsaken till urtikaria och vilken behandling som är bäst lämpad för patienten.
Hur urtikaria behandlas
Allergisk reaktion
Om du har en allergisk reaktion som orsakar urtikaria, kan läkaren förskriva antihistaminer som hjälper till att minska klåda och inflammation. Ibland kan läkaren också föreslå att du tar kortikosteroider (prednisolon) för att lindra symtomen. Om du har en infektion som orsakar utslagen, kan läkaren förskriva antibiotika eller antivirala läkemedel för att behandla den underliggande infektionen.
Vad kan du själv göra?
För att hjälpa till att lindra symtomen på urtikaria kan du ta ett bad med ljummet vatten och mild tvål. Du bör undvika att använda produkter som innehåller parfym eller alkohol, eftersom de kan irritera huden ytterligare. Använd inte tuffa handdukar eller tvålar när du tvättar dig, eftersom detta också kan irritera huden.
Du bör också undvika att raka huden där utslagen finns, eftersom detta kan göra det värre. Om du måste raka dig, använd en skarp rakhyvel och raka i samma riktning som håret växer. Efter rakningen ska du smörja in huden med en mjuk lotion eller kräm.
Immundämpande läkemedel
Om du har svåra symptom på urtikaria, kan din läkare föreslå att du tar immunmodulerande läkemedel som minskar risken för återfall av utslagen. Dessa läkemedel fungerar genom att stödja immunsystemet och öka dess förmåga att bekämpa infektioner och allergier.
Behandling av urtikaria bör alltid börja med att identifiera orsaken till utslagen. Om det är en allergisk reaktion, är det viktigt att undvika det ämne som orsakade reaktionen. Din läkare kan också föreslå livsstilsförändringar som kan bidra till att minska symtom på urtikaria, såsom att undvika stressiga situationer och äta en balanserad kost.
Hur urtikaria kan förebyggas
Undvik faktorer som utlöser tillståndet
Först och främst bör du undvika att komma i kontakt med de allergener som orsakar din urtikaria. Om du vet vad som orsakar dina symptom, se till att undvika det. Detta kan innebära att du måste undvika vissa livsmedel eller miljöfaktorer. Du bör också ta reda på om du har några andra allergier som kan bidra till din urtikaria.
Hålla huden ren och torr
Det är också viktigt att hålla huden ren och torr. För att göra detta bör du tvätta huden regelbundet med ljummet vatten och mjuktvål. Undvik att använda produkter som innehåller parfym eller andra irriterande ämnen. Se till att torka huden ordentligt efter badet eller duschen för att undvika fuktighet.
Om du har problem med stress kan det också bidra till urtikaria. Försök att hitta sätt att hantera stress på ett effektivt sätt, till exempel genom meditation eller yoga. Det kan också vara bra att prata med en psykolog om dina problem för att hitta en lösning.
Mediciner
Slutligen bör du se till att ta alla mediciner som din läkare har ordinerat dig. Om du tar några receptbelagda läkemedel bör du se till att ta dem regelbundet och i rätt dosering. Om du tar naturläkemedel ska du se till att de är godkända av din läkare innan du använder dem.
Genom att följa dessa tips kan du minska risken för urtikaria och minska obehagliga symptom. Om du fortfarande upplever symtom ska du rådfråga din läkare för rätt behandling.
Komplikationer till urtikaria
Angioödem
En av de vanligaste komplikationerna till urtikaria är angioödem. Angioödem är en svullnad som ofta uppstår i ansikte, läppar, tunga och hals. Det kan också uppstå i andra delar av kroppen, såsom armar, ben och buk. Svullnaden kan vara smärtsam och kan leda till andningssvårigheter om den påverkar luftvägarna.
Anafylaxi
En annan allvarlig komplikation till urtikaria är anafylaxi. Anafylaxi är en akut allergisk reaktion som kan leda till andningssvårigheter, hjärtklappning och blodtrycksfall. Det kan också leda till svullnad i luftvägarna och andningssvårigheter. Anafylaxi är livshotande om den inte behandlas snabbt med epinefrin (adrenalin).
Systemisk lupus erythematosus (SLE)
En annan allvarlig komplikation till urtikaria är systemisk lupus erythematosus (SLE). SLE är en autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i olika delar av kroppen. Symptomen på SLE kan variera från milda till allvarliga och inkluderar trötthet, muskelvärk, ledsmärta och hudutslag.
Kronisk urtikaria
Kronisk urtikaria kan också leda till psykiska problem som depression eller ångest. Dessa problem kan förvärras av den ständiga klådan och irritationen som orsakas av urtikaria. Om du har kronisk urtikaria bör du tala med din läkare om eventuella psykologiska symptom du upplever.
Sekundära infektioner
Till sist kan urtikaria leda till sekundära infektioner om det inte behandlas ordentligt. Eftersom det ofta orsakar intensiv klåda kan det leda till att man skrapar eller rivit på utslagen, vilket gör att bakterier kan tränga in i huden och orsaka infektioner. Om du har urtikaria bör du undvika att skrapa eller riva på utslagen för att undvika dessa infektioner.
Prognosen vid urtikaria
De flesta fall av urtikaria går bort av sig själv inom några dagar eller veckor. Om symtomen inte försvinner inom en vecka eller om de försämras, bör du rådfråga din läkare för att utesluta andra sjukdomar. Din läkare kan också ordinera mediciner för att lindra symtomen.
Om du har allergisk urtikaria, kan din läkare rekommendera att du undviker den aktuella allergenen. Om du inte vet vad som orsakar dina symptom, kan din läkare utföra tester för att identifiera allergenet. När du har identifierat allergenet, kan du undvika det för att minska risken för att utveckla symtom igen.
Ibland kan urtikaria orsakas av infektioner, såsom virus eller bakterier. I sådana fall behandlas infektionen med antibiotika eller antivirala läkemedel. Din läkare kan också rekommendera antihistaminer för att lindra symtomen.
Differentialdiagnoser till urtikaria
Differentialdiagnoser inkluderar följande:
- Angioödem
- Erythema nodosum
- Kontakteksem
Erythema nodosum är en differentialdiagnos till urtikaria. Erythema nodosum orsakar rodnad och svullnad i underbenen och fötterna. Det kan ibland förväxlas med urtikaria eftersom båda har liknande symtom. Skillnaden är att erythema nodosum inte kliar, och det kan ta flera veckor att läka.
Kontakteksem är ytterligare en differentialdiagnos till urtikaria. Kontakteksem orsakas av direktkontakt med ett irriterande material eller allergen som ger upphov till rodnad, svullnad och klåda. Skillnaden mellan urtikaria och kontakteksem är att kontakteksem ofta har tydliga begränsningar runt det område som har blivit exponerat för allergenet eller irriterande materialet.
Differentialdiagnoser till urtikaria är viktiga att identifiera för att säkerställa att rätt behandling ges. De vanligaste differentialdiagnoserna inkluderar angioödem, erythema nodosum och kontakteksem. Alla dessa sjukdomar har liknande symtom som urtikaria, men det finns vissa skillnader som måste tas hänsyn till när diagnosen ställs.