Introduktion om urinvägsinfektion
Bakterier och svampar
Urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig infektion som kan drabba någon del av urinvägarna. Vanligtvis är det bakterier som ger upphov till infektionen men i vissa fall kan även svampar orsaka en infektion i de nedre urinvägarna.
Det är en av de vanligaste infektionssjukdomarna och det finns flera olika typer av UVI såsom:
- Cystit (blåskatarr)
- Uretrit (urinrörsinflammation)
- Pyelonefrit (njurbäckeninflammation)
UVI kan orsaka obehagliga symptom såsom:
- Smärta i nedre delen av magen, ovanför urinblåsan.
- Brännande eller svidande känsla vid urinering.
- Feber
- Illamående
- Äldre personer med demens kan uppleva förvirring som enda symtomet på UVI
- Ofta behov av att kissa ofta
- Blod i urinen
- Trötthet
De vanligaste bakterierna som orsakar UVI är följande:
- Escherichia coli (E. coli)
- Klebsiella pneumoniae
- Proteus mirabilis
- Chlamydia
- Mycoplasma
Kort om behandling
Antibiotika är det enda effektiva läkemedelspreparatet mot bakterier och används regelbundet vid behandling mot urinvägsinfektioner. Sjukvården förskriver sällan medicin mot svampar ifall det så småningom visar sig att svampar är orsaken till infektionen i urinvägarna.
Riskfaktorer
- Svårigheter att sköta egenvård/hygien
- Diabetes
- Svårigheter att tömma blåsan
- Förstorad prostata (Män är mindre benägna att utveckla UVI än kvinnor, eftersom deras urinrör är längre och ligger längre bort från anus där det naturligt finns en del bakterier.
Förebyggande åtgärder:
- Drick mycket vatten
- Gå ofta på toa
- Undvik alkoholhaltiga drycker och koffein
- Tvätta dig ordentligt efter toalettbesök
- Kontrollera ditt blodsocker om du har diabetes
Symtom och tecken på urinvägsinfektion
Symtomen brukar oftast minska efter tre till fem dagar och kan försvinna av sig själv inom en vecka. Om du upplever något av följande bör du söka vård:
- Upplever dig väldigt sjuk
- Feber och illamående
- Ont på sidan i magen eller ländryggen
- Äldre med UVI, behöver alltid behandling eller läkarbesök för att minska risken för komplikationer.
- Blod i urinen
- Ingen förbättring efter tredje infektionsdagen
- Flickor yngre än 15 år
- Du har samtidigt flytningar och har nyligen haft oskyddat samlag
- Gravid
- Om du inte kan kissa
Vanligaste symtomen inkluderar:
- Smärta eller obehag vid urinering: Smärta eller obehag som upplevs när man kissar, vilket kan vara ett tecken på en infektion i urinvägarna. Smärtan kan även upplever ovanför urinblåsan i nedre delen av magen.
- Ökad frekvens av urinering: En ökning av antalet gånger man behöver kissa, vilket kan bero på att infektionen orsakar irritation och svullnad i urinvägarna.
- Urin som luktar illa: Infektionen kan orsaka en stark och obehaglig lukt från urinen.
- Brännande känsla vid urinering: En brännande känsla som upplevs när man kissar, vilket kan bero på att bakterier har trängt in i urinvägarna och orsakat irritation.
- Blod i urinen: Det kan finnas blod i urinen om infektionen har spridit sig till njurarna eller andra delar av urinvägarna.
- Feber: Feber är ett vanligt symptom på infektioner, inklusive urinvägsinfektioner.
- Förvirring: Äldre personer eller individer som lider av demens kan uppleva en tilltagande förvirring av UVI. Det kan ibland vara det enda symtomen på UVI.
Orsaker till urinvägsinfektion
Urinvägsinfektion (UTI) är en vanlig sjukdom som drabbar många människor. Det är ett tillstånd som orsakar smärta och obehag i urinvägarna, vilket kan leda till att det blir svårt att kissa. UTI kan vara mycket smärtsamt och om den inte behandlas kan det leda till allvarliga komplikationer.
Det finns flera olika orsaker till UTI. Den vanligaste orsaken är bakterier som kommer in i urinröret och tar sig vidare upp i urinvägarna. Bakterierna kan komma in från toaletten, från hudens yta eller från andra infektioner. Dessa bakterier kan också spridas genom sexuell aktivitet.
En annan vanlig orsak till UTI är när urinröret inte fungerar som det ska. Om urinröret inte är helt öppet eller om det är för trångt, kan det göra det lättare för bakterier att ta sig in i urinvägarna. Andra orsaker inkluderar störningar i immunförsvaret, diabetes och njurproblem.
För att förebygga UTI rekommenderas att man dricker mycket vat
ten och kissar ofta. Man bör också undvika att använda parfymerade produkter runt urinröret och tvätta sig ordentligt efter samlag. Om man har diabetes eller njurproblem bör man se till att hålla dem under kontroll för att minska risken för infektioner. Om man misstänker att man har en UTI bör man kontakta sin läkare så snart som möjligt för att få rätt behandling.
Hur urinvägsinfektion diagnostiseras
Fysisk undersökning
För att diagnostisera en urinvägsinfektion börjar läkaren med att ställa frågor om patientens symtom och medicinska historia. Läkaren kan också göra en fysisk undersökning för att utesluta andra möjliga orsaker till symtomen.
Urinsticka
Ett av de vanligaste sätten att diagnostisera en urinvägsinfektion är genom att ta en urinsticka. Detta är ett snabbtest för att se om det växer E.coli i urinvägarna, vilket är den vanligaste bakterien som orsak till UVI. Detta göra både inom primärvården och sjukhus. Det går relativt snabbt att få ett svar från undersökningen. Provet visar om det finns tecken på infektion, leukocyter (vita blodkroppar från immunförsvaret) och nitrit som är ett ämne producerad av bakterier.
Urinprov
En annan undersökningsmetod är att genom att ta ett urinprov. Detta innebär att patienten samlar upp ett prov av sin urin för analys. Detta urinprov kan skickas till laboratoriet för analys där man kan odla provet och se vilka bakterier som växer.
Undersökning för män
För män kan man behöva lämna mittstråleprov, vilket innebär att du börjar kissa i toaletten och sedan för in burken i strålen under tiden du kissar. Urinodling är även vanligare hos män. Efter genomgången infektionen och behandling behöver patient kallas tillbaka för att undersöka prostata både manuellt, med ultrajud och blodprov.
Blodprov och röntgen
Blodprover och röntgen används sällan för att diagnostisera urinvägsinfektion såvida det inte rör sig om en komplicerad UVI eller en infektion i njurbäcken (pyelonefrit). Röntgen och blodprov kan däremot vara viktigt vid diagnostisering av andra orsaker till urinvägsinfektionen såsom cancer. Det är inte ovanligt att en UVI är ett första symtom på cancer i urinvägarna.
Cystoskopi
Denna undersökning används sällan vid diagnostisering av UVI. Däremot kan läkaren titta i urinvägarna, urinblåsan och urinledaren med kamera och se om det finns andra förklaringar till UVI.
I vissa fall kan det vara nödvändigt att ta andra prover om läkaren misstänker att din urinvägsinfektion exempelvis beror på en STD.
Hur urinvägsinfektion behandlas
Antibiotika
Behandlingen av en urinvägsinfektion beror på vilken typ av infektion det är och hur allvarlig den är. De vanligaste behandlingsalternativen för urinvägsinfektioner är antibiotika. Antibiotika används för att döda bakterierna som orsakar infektionen och lindra symtomen.
Det är viktigt att ta hela kuren av antibiotika som ordinerats av din läkare, även om du känner dig bättre efter några dagar. Om du inte tar hela kuren kan infektionen komma tillbaka.
Du behöver oftast behandling om du utvecklar feber. I många okomplicerade fall utan feber är det bättre att avvakta med antibiotika.
Bakterier i urinen utan någon infektionen är ganska vanligt. Antalet bakterier ökar oftast i urinen beroende på ålder.
Behandling om gravid
Gravid som drabbas av UVI har större risk att utveckla en njurbäckeninflammation. Därför är det viktigt att du behandlar med antibiotika även om du inte har feber.
Allvarlig urinvägsinfektion
Om du har en allvarlig urinvägsinfektion kan läkaren rekommendera en mer aggressiv behandling, såsom droppbehandling eller intravenös antibiotika. Dessa behandlingar ges vanligen på sjukhus och är effektiva för att bekämpa infektionen. Det finns även väldigt potenta tablettbehandlingar för UVI.
Urinvägsinfektioner kan vara mycket smärtsamma och obehagliga, men med rätt behandling kan de ofta behandlas snabbt och effektivt. Om du misstänker att du har en urinvägsinfektion bör du tala med din läkare för att diskutera vilken typ av behandling som passar dig bäst.
Hur urinvägsinfektion kan förebyggas
Först och främst är det viktigt att dricka mycket vatten. Vatten hjälper till att skölja ut bakterier som kan orsaka infektioner. För att förhindra infektioner bör du dricka minst 8 glas vatten per dag.
Det är också viktigt att ha regelbundna toalettbesök.
Att inte tömma blåsan ofta nog kan leda till att bakterier ackumuleras och orsaka infektioner. Du bör försöka tömma blåsan minst var fjärde timme.
Att undvika kläder som är för tighta eller hårda är också en bra strategi för att förebygga urinvägsinfektioner. Tighta kläder kan strypa luftcirkulationen och skapa en miljö som är gynnsam för bakteriernas tillväxt.
Det är också viktigt att tvätta sig ordentligt efter toalettbesök, speciellt runt anal- och vaginalområdet. Detta hjälper till att förhindra spridning av bakterier från anus till urinblåsan.
Om du har en historia av urinvägsinfektioner, tala med din läkare om att ta preventivmedel som innehåller metylparaben eller nitrofurantoin, som har visat sig minska risken för infektioner.
Komplikationer till urinvägsinfektion
Komplikationer till UVI inkluderar:
- Pyelonefrit: Pyelonefrit är en infektion i njurens tubuli och kan orsaka smärta, feber och trötthet. Om det inte behandlas kan det leda till njurskador eller sepsis.
- Urosepsis: Urosepsis är en allvarlig bakteriell infektion som spridit sig från urinvägarna till blodet. Det kan orsaka hög feber, frossa, svaghet och andningssvårigheter. Urosepsis kan leda till septisk chock, vilket kan vara livshotande om det inte behandlas snabbt.
- Urethritis: Urethritis är en inflammation i urinröret som orsakas av bakterier eller virus. Det kan leda till smärta vid urinering, sveda och obehag i underlivet. Om det inte behandlas kan det leda till infertilitet eller prostatit.
- Cystit: Cystit är en infektion i blåsan som orsakar smärta, sveda och frekvent urinering. Om det inte behandlas kan det leda till njurskador eller sepsis.
- Prostatit: Prostatit är en infektion i prostatan som orsakar smärta, svullnad och obehag i underlivet. Om det inte behandlas kan det leda till impotens eller infertilitet.
Prognosen vid urinvägsinfektion
Prognosen för UTI beror på den underliggande orsaken till infektionen. Om den orsakas av bakterier som är lätta att behandla, kan prognosen vara gynnsam. Om infektionen orsakas av svårare bakterier eller andra faktorer som svamp eller virus, kan prognosen vara mer osäker.
Behandlingen för UTI består vanligtvis av antibiotika. Det är viktigt att ta hela kursen av antibiotika som föreskrivs för att säkerställa att infektionen är helt borta. Om du inte tar hela kursen kan infektionen komma tillbaka och bli svårare att behandla.
För att förhindra att UTI uppstår igen är det viktigt att följa några grundläggande hygienregler. Det inkluderar att undvika parfymerade produkter i underlivet, tvätta sig regelbundet och dricka tillräckligt med vatten. För gravida kvinnor är det viktigt att dricka mycket vatten och undvika att sitta för länge i varmt badvatten.
Differentialdiagnoser till urinvägsinfektion
Några exempel på differentialdiagnoser som läkare kan ställa vid urinvägsinfektion inkluderar:
- Prostatit (inflammation i prostatan)
- Cystit (inflammation i blåsan)
- Pyelonefrit (inflammation i njurarna)
- Uretrit (inflammation i urinröret)
Alla dessa sjukdomar har liknande symptom som urinvägsinfektion, men de har olika orsaker och behandlingar.
