Nytt

Halsfluss (tonsillit) – orsaker, symtom, utredning, behandling och uppföljning

Introduktion om halsfluss (tonsillit)

Vad är halsmandlar (tonsiller)?

Halsmandlar eller tonsiller som de heter på medicinskt språk är två ovalformade strukturer som finns i bakre delen av svalget, på varsin sida i halsen finns en halsmandel som oftast syns vid infektion eftersom de svullnar upp och rodnar rejält. Människan har cirka 6 halsmandlar i munhålan och två av dessa syns alltså tydligt när de blir inflammerade och bekämpar en infektion.

Dessa strukturer är en del av det immunförsvaret, och fungerar som stationer med specialiserade immunceller som fångar upp en stor del av alla virus, bakterier och andra infekterande ämnen som tar sig in via munhålan och inandningsluften

Vad är en tonsillit (inflammation i halsmandlarna)

I Sverige drabbas ungefär 300 000 individer av tonsillit varje år. Det är ungefär 600 000 individer som drabbas av infektioner i övre luftvägar, bland annat faryngit och laryngit som innebär infektioner i olika delar av nedre svalget. Det är väldigt vanligt att en individ drabbas av en tonsillit och faryngit samtidigt. Tillståndet kallas då för faryngotonsillit.

Tonsillit är en infektion som orsakas av antingen:

  • Bakterier
  • Virus – den vanligaste orsaken till tonsillit
  • Andra infektiösa- eller skadliga ämnen

När tonsillerna kommer i kontakt med virus eller bakterier som vanligtvis ställer till med problem om de tar sig ner i luftvägarna, nedre delen av svalget eller matstrupen/magsäcken. Därefter bromsas dessa virus och bakterier upp av tonsillerna som sätter igång en kraftig inflammatorisk reaktion med frisättning av ämnen och molekyler som rekryterar ytterligare celler till munhålan och tonsillerna.

Detta orsakar svullnad, rodnad och ömhet i halsmandlarna medan vita beläggningar som ses ibland oftast är ett tecken på att det rör sig om en bakteriell infektion. Tillståndet är vanligast hos barn och ungdomar men vuxna kan också drabbas.

Symtomen inkluderar följande:

  1. Svårigheter att svälja och andas
  2. Svårt att gapa
  3. Halsont
  4. Huvudvärk
  5. Feber
  6. Rodnad och svullnad av tonsiller i halsen
  7. Hosta – detta är vanligtvis ett symtom på att infektionen beror på ett virus eftersom det är oerhört ovanligt att bakteriella infektioner bidrar till hosta.
  8. Andra symtom inkludera illamående, kräkningar och trötthet

Kort om behandling

Behandlingen innebär ofta antibiotika för att bekämpa bakterieinfektioner och lindring av symptom med svala drycker, paracetamol och saltvatten munsköljning. Antibiotika är ett läkemedel som endast bekämpar bakterier och har alltså ingen effekt vid tonsilliter eller halsfluss som beror på virus.

Det finns däremot flera komplicerade virusinfektioner som till slut resulterar i en bakteriell sekundärinfektion. Detta beror förmodligen på att munhålan är full med bakterier och när tonsillerna bekämpar en virusinfektion så kan de växa till sig och orsaka en annan sorts infektion.

Virusinfektioner kan i vissa lägen behandlas med antivirala läkemedel, dvs mediciner som bekämpar virusinfektioner. Däremot måste dessa ges i ett tidigt skede och de förkortar sjukdomstiden med endast 1-2 dagar enligt vissa studier.

Vanliga virus som orsaker tonsillit:

  • Rhinovirus
  • Adenovirus
  • Ebstein-Barr-virus
  • Coronavirus

Vanliga bakterier som orsakar tonsillit:

  • Stafylokocker
  • Streptokocker
  • Mycoplasma
  • Neisseria gonorrhoeae

Kort om diagnos

Diagnosen görs vanligtvis genom att läkaren undersöker halsen och tar ett prov från tonsillerna för att se om det finns bakterier eller virus. Om det finns bakterier närvarande kan läkaren ordinera antibiotika för att bekämpa infektionen.

En klinisk undersökning kan oftast räcka för att ställa diagnosen och varken blodprover eller snabbtest är alltid nödvändigt. Om det är en virusinfektion kommer läkaren att rekommendera att man tar svala drycker, paracetamol för att lindra smärtan och saltvatten munsköljning för att lindra inflammationen.

Halsfluss hos barn

Tonsillit är vanligare hos barn och ungdomar än vuxna eftersom deras immunsystem inte är lika starkt utvecklat som vuxnas. För att minska risken för att drabbas av tonsillit bör man undvika direkt kontakt med någon som har infektionen och regelbundet tvätta händerna. Man bör också undvika att dela bestick eller glas med någon som har infektionen.

Symtom och tecken på halsfluss

  1. Smärta och svullnad i halsen: Smärta och svullnad i halsen är vanligtvis det första symptomet på tonsillit. Det kan vara svårt att svälja och det kan kännas som om något fastnat i halsen.
  2. Feber: Feber är ett vanligt symptom på tonsillit. Temperaturen kan stiga till 38,3 °C eller högre.
  3. Halsont: Halsont är ett annat vanligt symptom på tonsillit. Det kan kännas som om det finns en klump i halsen som inte går bort.
  4. Ömhet i nacken och axlarna: Ömhet i nacken och axlarna är ett annat vanligt symptom på tonsillit. Det kan kännas som om du har ont när du rör dig eller andas in djupa andetag.
  5. Huvudvärk: Huvudvärk är ett annat vanligt symptom på tonsillit. Den kan vara lindrig eller intensiv och kan vara lokaliserad till en sida av huvudet.
  6. Rinnande näsa: Rinnande näsa är ett annat vanligt symptom på tonsillit. Det kan vara klart eller gulaktigt och ibland kan det lukta illa.
  7. Sväljsvårigheter: Det gör ont att gapa och det gör väldigt ont att svälja, både mat och dryck. Det kan även göra ont så att andningen påverkas.
  8. Allmänna symtom: Illamående, kräkningar och slöhet.

Kolla i spegeln om du kan se vita beläggningar på dina halsmandlar. Det ser ut som små vita stråkigheter längs halsmandlarna. Detta är oftast ett tecken på bakteriell halsfluss, vilket innebär att tillståndet kan behandlas effektivt med antibiotika och risken för komplikationer minskar.

Orsaker till halsfluss

Bakterier och virus

Orsakerna till tonsillit är oftast virus eller bakterier. Virusinfektioner som orsakar tonsillit inkluderar influensa, adenovirus och herpes simplex-virus. Bakterier som ofta orsakar tonsillit inkluderar streptokocker, stafylokocker och Haemophilus influenzae.

Sällsynta orsaker

I vissa fall kan allergier eller andra underliggande medicinska tillstånd vara orsaken till tonsillit. Dessa inkluderar allergisk rinit, ett tillstånd som orsakar nästäppa och rinnande näsa; atopisk dermatit, en hudsjukdom som orsakar klåda och torrhet; och astma, ett tillstånd som orsakar andningsproblem.

Förutom infektioner och allergier kan andra faktorer leda till tonsillit. Dessa inkluderar rökning, passiv rökning, exponering för giftiga kemikalier, stress och brist på sömn. Förorenat vatten eller mat kan också leda till tonsillit.

Om du misstänker att du har tonsillit bör du kontakta din läkare för att få en diagnos och rätt behandling. Behandlingen beror på typen av infektion som orsakade tonsilliten. Din läkare kan ordinera antibiotika om det är en bakteriell infektion eller antivirala läkemedel om det är en viral infektion.

Om din tonsillit är relaterad till ett underliggande medicinskt tillstånd kan din läkare ordinera specifika läkemedel för att behandla detta tillstånd.

Hur tonsillit diagnostiseras

Fysisk undersökning

För att diagnostisera tonsillit, kommer läkaren att göra en fysisk undersökning av halsen. Detta innebär att läkaren tittar noga på tonsillerna för att se om de är svullna eller har vita beläggningar.

Snabbtest eller odling

Idag finns ett väldigt bra prov för att utesluta en bakteriell halsfluss. Detta görs enkelt på vårdcentralen och kallas för snabbtest. Det är en pinne som plockar bakterier från halsmandlar och undersöks om de växer streptokocker.

Det är även att skicka prov för bakterieodling och se om det finns någon sällsynt bakterie som orsakar halsflussen. Snabbtest påvisar endast förekomsten av streptokocker men det finns flera andra bakterier som kan orsaka halsfluss och vid återkommande infektioner kan det vara indicerat med en bakterieodling.

Röntgen

I vissa fall kan läkaren också beställa en röntgenundersökning av halsen för att se om det finns några andra problem som kan bidra till tonsillit. Detta är vanligtvis inte nödvändigt, men det kan vara användbart om läkaren misstänker att personen har en annan sjukdom som kan leda till tonsillit.

Att diagnostisera tonsillit är relativt enkelt och ofta kräver bara en fysisk undersökning av halsen och ett provtagning. I vissa fall kan det dock krävas ytterligare undersökningar för att utesluta andra sjukdomar som kan leda till tonsillit. Om all annan behandling misslyckas, kan läkaren rekommendera en tonsillektomi för att ta bort tonsillerna helt och hållet.

Hur tonsillit behandlas

Beror infektionen på virus eller bakterier?

Behandlingen för tonsillit beror på vilken typ av infektion som orsakar det. Om det är en bakteriell infektion, kan läkaren förskriva antibiotika för att behandla den.

Om det är en viral infektion, kan läkaren föreslå att du tar vila och dricker mycket vätska för att hjälpa till att lindra symptom. Ibland kan läkaren också föreslå att du tar febernedsättande och smärtstillande medel för att lindra smärta och inflammation.

Vid svårbehandlad halsfluss kan läkare ordinera andra antibiotika läkemedel samt skicka prover för bakterieodling för att se om det möjligtvis är en annan bakterie och om denna är resistent mot antibiotika som patienten behandlas med.

Operation

I vissa fall kan läkaren rekommendera en tonsillektomi, vilket innebär att ta bort tonsillerna helt. Detta kan vara nödvändigt om tonsilliten inte svarar på andra behandlingsmetoder eller om den återkommer ofta. En tonsillektomi är en stor operation som kräver anestesi och kan ta upp till två veckor för att återhämta sig från.

Om du har tonsillit, är det viktigt att diskutera dina behandlingsalternativ med din läkare. Din läkare kan hjälpa dig att avgöra vilken behandling som är bäst för dig och ge råd om hur du ska ta hand om dig själv under tiden du återhämtar dig från tonsilliten.

Hur tonsillit kan förebyggas

Hygien

Först och främst är det viktigt att hålla sig frisk genom att följa god hygien. Det innebär att tvätta händerna ofta med tvål och vatten, undvika att röra ansikte och hals med smutsiga händer och undvika att dela bestick, glas eller andra personliga föremål med andra.

Förebyggande åtgärder

Det är också viktigt att undvika att kyssa någon som har tonsillit eller andra infektioner.
Det är också viktigt att stärka immunförsvaret genom att äta en balanserad kost som innehåller mycket frukt, grönsaker, magert kött, fisk och fullkorn.

Det är också bra att dricka mycket vatten för att hålla sig hydrerad. Förutom detta är det bra att få tillräckligt med sömn varje natt för att stärka immunförsvaret.

Det finns också många naturläkemedel som kan användas för att förebygga tonsillit. Några av de vanligaste är ingefära, honung, citron och aloe vera. Dessa ingredienser har visat sig ha antiinflammatoriska egenskaper som kan lindra symtom på tonsillit.

De kan blandas med varmt vatten eller tillsättas till te för att skapa en läskande dryck som kan drickasdagligen för att motverka infektioner.

Komplikationer till tonsillit

Det är ovanligt med komplikationer till tonsillit men i vissa fall kan det förekomma. Det gäller framför allt komplikationer såsom:

  • Njurkomplikationer
  • Öroninflammation
  • Reumatisk feber (en infektion på hjärtklaffen)
  • Njurinflammation
  • Peritonsillär abscess (en infektionshärd som är inkapslad och svullnar upp bakom tonsillerna)
  • Sepsis (akut blodförgiftning)

Sepsis

Sepsis är en allvarlig infektion som orsakas av bakterier som har spritt sig från halsen till resten av kroppen. Symtom på sepsis inkluderar feber, snabb puls, andningssvårigheter och svaghet. Sepsis måste behandlas med antibiotika så snart som möjligt för att undvika allvarliga konsekvenser.

Reumatisk feber

En annan komplikation till tonsillit är reumatisk feber. Det är en autoimmun sjukdom som orsakas av streptokocker, vilka är bakterier som ofta orsakar tonsillit. Symtom inkluderar feber, ledvärk, muskelvärk och utslag på huden. Reumatisk feber behandlas med antibiotika och ibland med antiinflammatoriska läkemedel.

Kronisk tonsillit

Kronisk tonsillit är en annan komplikation till tonsillit. Det åtföljs ofta av upprepade infektioner i halsen och kan leda till problem med andning och tal. Kronisk tonsillit behandlas vanligtvis med antibiotika eller kirurgi för att ta bort tonsiller.

Alla dessa komplikationer till tonsillit kan vara allvarliga om de inte behandlas ordentligt och i tid. Det är därför viktigt att se en läkare så snart som möjligt om du misstänker att du har tonsillit eller någon av dess komplikationer.

Prognosen vid tonsillit

God prognos

Prognosen för tonsillit är generellt sett god, men det finns några risker som måste beaktas.
De flesta fall av tonsillit är milda och läker utan några komplikationer.

Det finns dock några risker som måste beaktas när det gäller prognosen för tonsillit. Om infektionen inte behandlas kan den leda till allvarliga komplikationer som bihåleinflammation, lunginflammation, peritonsillär abscess, njurkomplikationer eller sepsis.

Om detta inträffar kan det krävas mer aggressiv behandling och det finns en risk för permanent skada eller död.

Det är också viktigt att notera att personer med immunbrist är mer benägna att utveckla allvarliga former av tonsillit. Dessa patienter bör följas upp noggrant av sin läkare för att säkerställa att infektionen inte blir kronisk eller leder till allvarliga komplikationer.

Differentialdiagnoser till tonsillit

Mononukleos är en infektion som orsakas av Epstein-Barr-viruset och kan leda till svullna lymfkörtlar, trötthet, feber och halsont.

Laryngit är en inflammation i struphuvudet som orsakas av virus eller bakterier och kan leda till heshet, hosta och andningssvårigheter.

Differentialdiagnoser för tonsillit kommer att baseras på patientens historia, symtom och resultat från laboratorietester. Läkaren kommer att undersöka patienten noggrant för att utesluta andra sjukdomar med liknande symtom.

Innehåll