Avföringsinkontinens

Avföringsinkontinens, tarminkontinens eller fekal inkontinens som det heter innebär att det läcker ut avföring utan att kunna förhindra det. Att det läcker kan bero på olika saker och i vissa fall kan det behövas operation för att åtgärda problemet. Det finns dessutom tillfällig eller permanent tarminkontinens och graden av inkontinens kan variera från att du har svårt att hålla emot gaser eller att det läcker ut avföring.

Ändtarmen är den absolut sista delen av tjocktarmen och precis vid ändtarmens mynning finns två olika muskler som är formade som ringar och dessa kallas för den inre- och yttre ringmuskeln eller slutmusklerna. Dessa muskler gör det möjligt att hålla emot och hindra gaser och avföring från att passera. Denna muskelns inre del styrs ständigt av hjärnan och båda kan aktiveras för att tömma tjocktarmen.

Riskfaktorer

• Ålder
• Operationer
• Förlossningsskador
• Cancer
• Diabetes

Andra sjukdomar

• Olika inflammatoriska och infektiösa tillstånd kan orsaka diarré och andra tillstånd som gör det svårt att hålla tätt men dessa problem är bara tillfälliga och återgår så fort infektionen eller inflammationen är under kontroll.
• Sjukdomar i mag-tarmkanalen som kan ge upphov till liknande besvär är inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) som delas upp i ulcerös kolit och Chrons sjukdom.
• Andra strukturella förändringar kan orsaka ovanstående problem såsom tumörer och polyper. Inflammatorisk kolit kan även orsaka tarminkontinens.
• Skador på ryggmärgsnivå kan även orsaka dessa tillstånd såsom stroke, alzheimers sjukdom, olika neurodegenerativa sjukdomar, ryggskador och diskbråck.
• Strålbehandling genomförs vid flera cancersjukdomar och i den regionen är det vanligt att män strålas mot prostatacancer och kvinnor strålas mot cancer i livmoder och omkringliggande områden.

Diagnos

• Utredningen av tarminkontinens – består oftast av fysisk undersökning i kombination med kliniska- och radiologiska verktyg som används för att verifiera orsaken till problemet. Vid misstanke om tillfällig tarminkontinens som beror på infektiösa eller inflammatoriska sjukdomar så kan laboratorieprover styrka orsaken till symtomen. Följande metoder används för att fastställa diagnosen:
• Rektoskopi – ett instrument som först 15–20 cm in via ändtarmen för att inspektera yttersta delen av tjocktarmen.
• Koloskopi – ett instrument som förs genom hela tjocktarmen, dvs förbi ändtarmen och hela vägen till tunntarmens mynning.
• Skiktröntgen (datortomografi) – en röntgen undersökning som visar detaljerad upplösning av olika strukturer runtom ändtarmen.
• Magnetkameraröntgen (MRI) – en högupplöst magnetkameraundersökning av bäckenområdet.
• Ultraljud
• Analtrycksmätning

Vad kan du göra?

• Ät varierad kost
• Minska alkoholkonsumtion
• Ät hälsosamt och regelbundet
• Ät gärna fasta livsmedelsprodukter
• Ät mindre av livsmedelsprodukter som orsakar lös mage, såsom födoämnen med mycket fett
• Används Loperamid som hjälper mot diarré
• Träna regelbundet
• Utför bäckenbottentränning

Behandling

• Tamponger i ändtarmen (analproppar)
• Inkontinensskydd
• Träning
• Operation

Behandling kan bidra till att förbättra inkontinens och minska påverkan den har på ditt liv. Den bästa behandlingen för dig beror på vad som orsakar problemet.

Behandlingar för tarminkontinens inkluderar:

• kontinensprodukter — såsom kuddar du bär i dina underkläder eller små pluggar du sätter i botten
• förändringar i din kost — som att undvika livsmedel som gör diarré värre
• läkemedel för att minska förstoppning eller diarréövningar
• att stärka musklerna som används för att kontrollera tarmarna

Kirurgi kan övervägas om andra behandlingar inte hjälper.