Nytt

Sväljsvårigheter hos vuxna (dysfagi)

Allt om sväljsvårigheter (dysfagi)

Boka läkarbesök om du upplever sväljningssvårigheter

Sväljsvårigheter är ett vanligt problem som kan drabba människor i alla åldrar. Det kan vara ett tecken på en underliggande sjukdom eller skada, men det kan också vara ett resultat av stress, ångest eller andra psykologiska faktorer.

Sväljsvårigheter kan leda till viktminskning, nedsatt livskvalitet och ökad risk för aspiration (mat och dryck som kommer ner i lungorna istället för matstrupen). För att hantera sväljsvårigheter är det viktigt att identifiera orsaken och ta lämpliga behandlingsåtgärder.

Klumpkänsla i halsen eller bakom bröstbenet

De vanligaste symtomen på sväljsvårigheter inkluderar: svårigheter att svälja mat eller dryck, känsla av att maten fastnar i halsen, hosta efter att ha sväljt mat, smärta eller obehag när du sväljer, känsla av torrhet i halsen och aptitförlust.

Bakomliggande orsaker

Sväljsvårigheter kan ha många olika orsaker. Neurologiska sjukdomar som stroke, multipel skleros och Parkinsons sjukdom kan leda till sväljsvårigheter. Andra medicinska tillstånd som cancer i svalget, övre luftvägar, magsäcken eller matstrupen, refluxsjukdom (sura uppstötningar) och allergier kan också orsaka sväljsvårigheter. Psykologiska faktorer som stress, depression och ångest kan också leda till sväljsvårigheter.

Kort om diagnos

För att diagnostisera sväljsvårigheter kommer läkaren att ställa frågor om dina symtom och göra en fysisk undersökning. De kan också ordinera en röntgenundersökning eller endoskopi (kameraundersökning) för att se hur du sväljer. Om det finns misstanke om neurologisk sjukdom kommer läkaren att ordinera en magnetisk resonansavbildning (MRI) för att se om det finns några abnormiteter i hjärnan.

Därefter genomför läkare oftast en kameraundersökning av matstrupen och magsäcken för att se om det finns en förklaring till patientens symtom.

Kort om behandling

Behandlingen av sväljsvårigheter beror på orsaken. Om det beror på en neurologisk sjukdom kommer läkaren att ordinera läkemedel för att behandla den underliggande sjukdomen. Om det beror på medicinska tillstånd som cancer eller refluxsjukdom kommer läkaren att ordinera läkemedel för att behandla dessa tillstånd. Om det beror på psykologiska faktorer kommer läkaren att rekommendera psykoterapi eller andra former av psykosocial behandling.

Hantera sväljningssvårigheter

För att hantera sväljsvårigheter bör du undvika mat som är torkad, torr eller skarp. Du bör även undvika mat som är mycket varm eller mycket kall. Försök att tugga maten ordentligt innan du sväljer den och drick mycket vatten medan du äter. Försök också att slappna av när du äter och undvik stressiga situationer.

Om du har svårt att svälja bör du tala med din läkare om detta problemet så snart som möjligt. Din läkare kan hjälpa dig att identifiera orsaken till dina sväljsvårigheter och rekommendera lämpliga behandlingsmetoder för att hantera dem.

Symtom och tecken på sväljsvårigheter

  1. Dysfagi (sväljningssvårigheter): Svårigheter att svälja, som kan innebära att mat eller dryck inte går ner ordentligt eller att det tar lång tid att svälja. Det kan uppleva som värk eller klumpkänsla i halsen eller bakom bröstbenet efter att individen svalt någon föda.
  2. Aspiration: Att mat eller dryck kommer in i luftvägarna istället för magen, vilket kan orsaka hosta, andningssvårigheter, svåra infektioner och andra symtom.
  3. Regurgitation (kräkningar): Uppkastning av mat eller dryck som inte har passerat magen.
  4. Dysfoni: Försämrad röst som kan vara ett resultat av sväljsvårigheter.
  5. Orofacial smärta: Smärta i ansiktet, halsen och munnen som kan bero på sväljsvårigheter.
  6. Odynofagi: Smärtsamma sväljningar som kan bero på skador i munhålan eller halsen.
  7. Dysartri: Försämrad talproduktion som kan bero på svårigheter att kontrollera musklerna i munnen och halsen vid tal.

Orsaker till sväljsvårigheter

Sväljsvårigheter är ett vanligt problem som kan drabba människor i alla åldrar. Det kan vara mycket frustrerande och ibland smärtsamt att svälja, vilket kan leda till nedsatt livskvalitet. Orsakerna till sväljsvårigheter varierar beroende på individen, men det finns några vanliga faktorer som bidrar till problemet.

  1. Fysiska orsaker: Fysiska orsaker till sväljsvårigheter inkluderar muskelsvaghet, skador eller sjukdomar som påverkar strukturen i halsen eller struphuvudet, och neurologiska störningar som stroke eller Parkinsons sjukdom. Dessa fysiska skador eller sjukdomar kan leda till muskelsvaghet eller försämrad koordination som gör det svårt att svälja.
  2. Psykologiska orsaker: Stress, ångest och depression kan också leda till sväljsvårigheter. När en person är stressad eller ångestfylld, kan det försvåra kroppens förmåga att utföra vardagliga aktiviteter som att svälja.
  3. Medicinska orsaker: Vissa mediciner kan också orsaka sväljsvårigheter. Dessa läkemedel påverkar musklernas funktion och förmåga att samarbeta för att underlätta sväljningsprocessen. Andra medicinska tillstånd som diabetes, anemi (blodbrist) och hjärt-kärlsjukdomar kan också leda till sväljsvårigheter. Autoimmuna sjukdomar kan orsaka problem i matstrupen som orsakar dysfagi för personen.
  4. Kostrelaterade orsaker: Om en person inte äter riktigt eller inte äter nog, kan detta leda till sväljsvårigheter. En person som inte äter ordentligt har ofta brist på energi och muskelkoordination för att kunna svälja maten ordentligt.
  5. Cancer: Flera varianter av cancer kan ge upphov till sväljningsvårigheter. Det kan inkludera cancer i matstrupen, magsäcken, övre luftvägar och svalget.

Oavsett orsaken till sväljsvårigheter är det viktigt att ta reda på den exakta orsaken innan man börjar behandlingen. Om du tror att du lider av sväljsvårigheter bör du kontakta din läkare för en utredning och riktlinjer för behandling.

Hur sväljsvårigheter diagnostiseras

Svälja barium

Den första typen av undersökning som brukar göras är en så kallad bariumsväljundersökning. Detta är en röntgenundersökning där patienten får dricka ett bariumbaserat preparat som hjälper till att synliggöra sväljningsstrukturerna på röntgenbilder. Denna undersökning kan visa om det finns blockeringar eller andra skador som kan förklara sväljsvårigheterna.

Fiberoptisk endoskopi

En annan vanlig undersökning som används för att diagnostisera sväljsvårigheter är en fiberoptisk endoskopi. Detta är en procedure där en liten kamera förs in i mag-tarmkanalen via munnen eller näsan. Kameran kan ta bilder av insidan av mag-tarmkanalen och hjälpa läkaren att identifiera eventuella blockeringar eller skador som kan orsaka sväljsvårigheter.

Manometri av muskler

En annan undersökning som används för att diagnostisera sväljsvårigheter är en så kallad manometri. Detta är en procedur där läkaren ansluter små sensorer till patientens halsmuskler för att mäta trycket under sväljningsprocessen. Denna procedur kan hjälpa till att identifiera eventuella muskelsvagheter eller andra problem som kan leda till sväljsvårigheter.

EMG-undersökning (elektromyografi)

Om läkaren misstänker att det finns neurologiska problem bakom sväljsvårigheterna kan de också beställa en så kallad EMG-undersökning (elektromyografi). Denna undersökning består av att elektroder placeras runt patientens halsmuskler för att mäta hur de reagerar på olika stimuli. Resultaten från EMG-undersökningen kan hjälpa läkaren att avgöra om det finns neurologiska orsaker bakom sväljsvårigheterna.

Röntgen

Läkare kan ordinera datortomografi (CT) eller magnetkamera för att undersöka svalget, övre luftvägar och matstrupen för att se om det finns några strukturella förklaringar till sväljningssvårigheter.

Om läkaren misstänker att det finns infektioner bakom sväljsvårigheterna kan de också beställa laboratorietester för att utesluta infektioner. Dessa tester inkluderar blodprov, urinprov och andra typer av provtagningar som kan hjälpa till att identifiera eventuella infektioner som kan orsaka sväljsvårigheter.

Hur sväljsvårigheter behandlas

Ändrade kostvanor

En av de vanligaste behandlingarna för sväljsvårigheter är att ändra kosten. Det innebär att man äter mat som är lättare att svälja, som soppor, mosade grönsaker och mjuk mat. Det är också viktigt att dricka mycket vatten för att hjälpa till att smörja maten och göra den lättare att svälja.

Fysioterapi

Fysioterapi är en annan vanlig behandling för sväljsvårigheter. Fysioterapeuter kan hjälpa till att stärka musklerna i ansikte och hals som används för att svälja. De kan också ge råd om hur man ska äta och dricka för att undvika problem med sväljning.

Läkemedel

Medicinering kan också användas för att lindra symtom på sväljsvårigheter. Läkare kan ordinera läkemedel som minskar inflammation eller smärtan som orsakar sväljsvårigheter. Andra läkemedel kan hjälpa till att minska sekretproduktionen eller förbättra salivproduktionen, vilket gör det lättare att svälja.

Operation

Kirurgi är en sista utväg behandling för sväljsvårigheter om andra metoder inte har fungerat. Kirurgi kan användas för att ta bort blockeringar eller reparera skadade vävnader i halsen. Det kan också användas för att installera en sond som gör det möjligt för patienter att äta och dricka utan problem med sväljning.

Sväljsvårigheter kan vara ett allvarligt problem som kräver medicinsk behandling. Genom att ändra kosten, träna musklerna i ansikte och hals, ta medicinering eller genomgå kirurgi kan patienter med sväljsvårigheter få hjälp med sina symtom. Det är viktigt att diskutera olika behandlingsalternativ med sin läkare innan man bestämmer sig för vilken typ av behandling som passar bäst.

Hur sväljsvårigheter kan förebyggas

Anpassa måltider

En av de vanligaste orsakerna till sväljsvårigheter är neurologiska skador, såsom stroke, multipel skleros och Parkinsons sjukdom. För att förebygga sväljsvårigheter hos personer med neurologiska skador bör man undvika att ge dem mat som är för tjock eller för torr, eftersom detta kan leda till sväljsvårigheter. Man bör också se till att maten är mjuk och smetig, och att den inte har stora bitar som kan orsaka sväljsvårigheter.

Kost

Personer som har problem med magsyra eller som tar mediciner som minskar magsyran bör undvika mat som är för sur eller för fet, eftersom detta kan leda till sväljsvårigheter. Personer som tar mediciner som ökar magsyran bör undvika mat som är för salt eller för stekt, eftersom detta också kan leda till sväljsvårigheter.

Personer som har problem med att svälja bör dricka mycket vatten under måltiderna, eftersom detta kan hjälpa till att göra maten mjukare och lättare att svälja. Man bör undvika att dricka alkoholhaltiga drycker under måltiderna, eftersom detta kan leda till sväljsvårigheter.

Personer som har problem med att svälja bör också se till att de sitter upprätt när de äter, eftersom detta kan hjälpa till att minska risken för sväljsvårigheter. Man bör också se till att man tar små tuggar av maten och tydligt tuggar den ordentligt innan man sväljer den.

Komplikationer till sväljsvårigheter

Aspiration

De vanligaste komplikationerna till sväljsvårigheter inkluderar aspiration, luftvägsinfektioner, nedsatt näringstillförsel och viktminskning. Aspiration innebär att mat eller dryck som förs in i luftvägarna, vilket kan leda till lunginflammation eller andningssvårigheter. Luftvägsinfektioner kan orsakas av bakterier som kommer in i luftvägarna när mat eller dryck förs in dit.

Nedsatt näringstillförsel

Nedsatt näringstillförsel är ett annat vanligt problem som uppstår från sväljsvårigheter, vilket kan leda till att personen inte får tillräckligt med näringsämnen och energi för att må bra. Viktminskning är också vanligt och kan bero på att personen inte får tillräckligt med mat och dryck.

Dessa komplikationer kan ha allvarliga konsekvenser om de inte behandlas ordentligt. Det är viktigt att se en läkare om du misstänker att du har sväljsvårigheter eftersom det finns olika behandlingsalternativ som kan hjälpa dig att hantera problemet. Behandlingen kan inkludera rehabiliteringsterapi, medicinering, sondmatning eller kirurgi.

Att ha sväljsvårigheter är inte bara frustrerande, det kan också leda till allvarliga komplikationer som aspiration, luftvägsinfektioner, nedsatt näringstillförsel och viktminskning. Om du misstänker att du har sväljsvårigheter är det viktigt att se en läkare så snart som möjligt för att få rätt diagnos och behandling.

Prognosen vid sväljsvårigheter

Prognosen vid sväljsvårigheter beror på vilken typ av sjukdom som orsakar problemet och hur allvarlig den är.

Om undernäring uppstår

En person med sväljsvårigheter kan ha svårt att svälja mat och dryck, vilket kan leda till undernäring och viktminskning. I vissa fall kan det även leda till aspiration, dvs att mat eller dryck kommer in i luftvägarna istället för magen. Detta kan orsaka lunginflammation eller andra allvarliga komplikationer.

Neurologisk sjukdom

Om orsaken till sväljsvårigheterna är en neurologisk sjukdom som Parkinsons sjukdom eller ALS, är prognosen beroende av sjukdomsförloppet. Om sjukdomen inte försämras snabbt, kan personen ofta fortsätta att äta och dricka genom att anpassa sin diet och använda hjälpmedel som specialbestick eller matpulver.

Strokepatienter med sväljsvårigheter har ofta god prognos om de får rätt behandling och stöd. De flesta patienter återhämtar sig helt efter några månader, men det finns risk för att de ska utveckla aspiration om de inte följer riktlinjerna för att undvika det.

Muskelsvaghet som orsakas av myasthenia gravis eller annan muskelsjukdom kan leda till svårigheter att svälja. Prognosen beror på hur allvarlig sjukdomen är och om den har börjat försämras. Om sjukdomen inte försämras snabbt, kan personen ofta fortsätta att äta och dricka genom att anpassa sin diet och använda hjälpmedel som specialbestick eller matpulver.

Cancer eller infektion

Om orsaken till sväljsvårigheterna är en annan medicinsk tillstånd som cancer eller infektion, beror prognosen på hur allvarlig sjukdomen är och om den har börjat försämras. Om sjukdomen inte försämras snabbt, kan personen ofta fortsätta att äta och dricka genom att anpassa sin diet och använda hjälpmedel som specialbestick eller matpulver.

Som du ser finns det olika typer av sväljsvårigheter med olika prognoser. Det är viktigt att ta reda på orsaken till problemet och följa läkarens råd för att minska risken för komplikationer.

Differentialdiagnoser till sväljsvårigheter

Neurologiska-, orala- eller strukturella problem

Differentialdiagnoser till sväljsvårigheter kan vara neurologiska, orala och strukturella problem. Neurologiska problem inkluderar stroke, Parkinsons sjukdom, multipel skleros och ALS. Orala probleminkluderar tandproblem, tungförlamning, läpp- och käkspaltningar och muskelsvaghet. Strukturella problem inkluderar tumörer, cystor, förträngningar eller skador på matstrupen.

Läkare måste först göra en grundlig medicinsk historia för att utesluta andra sjukdomar som kan ha samma symtom som sväljsvårigheter. De kan också ta röntgenbilder eller göra andra typer av bilddiagnostik för att se om det finns några strukturella problem. Om det finns misstankar om neurologiska eller orala problem, kan läkaren ordinera ytterligare tester för att fastställa diagnosen.

Differentialdiagnoser till sväljsvårigheter är viktiga för att hitta rätt diagnos och börja behandlingen. Läkare måste göra en grundlig medicinsk historia och ta röntgenbilder eller göra andra typer av bilddiagnostik för att utesluta andra sjukdomar som kan ha samma symtom som sväljsvårigheter. Om det finns misstankar om neurologiska eller orala problem, kan läkaren ordinera ytterligare tester för att fastställa diagnosen.

Innehåll