Allt om stroke (infarkt- eller blödning i hjärnan)
Stroke är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall och funktionshinder i världen. Det är en medicinsk tillstånd som uppstår när blodcirkulationen till hjärnan är blockerad, vilket leder till skador på hjärncellerna.
Neurologisk skada
Stroke kan orsaka permanenta neurologiska skador, inklusive förlamning, tal- och synförlust och minnesförlust. Det kan också leda till andra problem som kognitiv dysfunktion, depression och ångest.
Stroke kan delas in i två huvudtyper:
- Ischemisk stroke uppstår när en artär som levererar syrerikt blod till hjärnan blir blockad av ett blodpropp eller en påverkan fettavlagring.
- Hemorragisk stroke uppstår när en artärvägg brister och blod läcker ut i hjärnvävnaden. Båda typerna av stroke kan orsaka liknande symtom, men de har olika behandlingsmetoder.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för stroke inkluderar följande:
- Högt blodtryck
- Diabetes
- Rökning
- Högt kolesterol
- Ålder
- Familjehistoria
- Fetma och övervikt
- Kön
- Etnicitet
- Stress, sömnbrist och psykosocial problematik
- Luftföroreningar
- Låg fysisk aktivitetsnivå
- Dåliga kostvanor
- Olika medicinska sjukdomstillstånd
- Aneurysm
Personer som har haft en stroke tidigare har en större risk att ha en andra stroke. För att minska risken för stroke bör man undvika rökning, motionera regelbundet, äta hälsosamt och ta mediciner som rekommenderas av sin läkare.
Kort om symtom
De vanligaste symtomen på stroke inkluderar följande:
- Plötsliga svårigheter att tala eller förstå tal
- Plötsliga svårigheter att se med en eller båda ögonen
- Plötsliga svårigheter att gå eller balansera sig
- Plötslig känselnedsättning eller muskelstörningar i ansiktet, armar eller ben
- Plötslig yrsel, illamående, kräkningar eller svimning
- Plötslig kraftig huvudvärk
- Plötslig förvirring
Om du upplever något av dessa symtom bör du söka akut läkarvård.
Kort om diagnos
Det finns flera metoder för att diagnostisera stroke. Den fysiska undersökningen är oerhört viktig för att klargöra om det finns neurologiska symtom till följd av det som drabbat blodkärlen. En neurologisk undersökning är ganska omfattande och inkluderar flera särskilds undersökningsmetoder för att avgöra vilka delar av hjärnan som är påverkade av den eventuella stroken.
Röntgen
Röntgenmetoder är essentiella för att identifiera kärlförträngningen, vilket blodkärl det handlar om och avgör i princip behandlingsstrategin. Stroke kan uppstå till följd av en blödning i hjärnans blodkärl, detta sker oftast på blodkärlen som går ovanpå hjärnans yta men det kan även uppstå djup i hjärna där man kan drabbas av mindre blödningar.
Röntgen kan alltså identifiera vad som orsakat stroken och därefter kan man bestämma sig för behandling. Det radiologiska undersökningsmetoder som används är följande:
- Datortomografi (DT-hjärna, CT-hjärna) med eller utan kontrastmedel
- Magnetkameraundersökning (MR-hjärna) med eller utan kontrastmedel
- Ultraljud halskärlen (carotisdoppler) och utanpå tinningsloben
- Konventionell angiografi (klassisk undersökning där kontrastmedel tillförs lokalt med kateter)
Kort om behandling
Behandlingen av stroke beror på typen av stroke som har drabbat patienten. Ischemisk stroke behandlas vanligtvis med trombolytisk terapi, vilket innebär att läkaren injicerar ett läkemedel som löser upp blodproppen som blockerar artären. Hemorragisk stroke behandlas vanligtvis med kirurgi för att reparera den skadade artären och minska risken för ytterligare blödningar.
Rehabilitering
Fysioterapi är ofta en viktig del av rehabiliteringen efter en stroke. Fysioterapeuter arbetar med patienter för att hjälpa dem att återvinna deras motoriska funktioner och styrka. De kan också arbeta med patienter för att hjälpa dem att lära sig nya saker som att gå igen eller tala igen.
Allvarliga komplikationer
Stroke är en allvarlig sjukdom som kan leda till permanenta neurologiska skador och funktionshinder. Genom att identifiera riskfaktorerna och ta itu med dem kan man minska risken för stroke. Om du upplever symtom på stroke bör du söka akut läkarvård så snart som möjligt för att minimera skadan på hjärnvävnaden. Genom tidig behandling och rehabilitering kan många patienter återhämta sig från en stroke och återgå till ett aktivt liv.
Symtom och tecken på stroke
- Förlamning eller svårigheter att röra armar eller ben: En person som drabbas av en stroke kan uppleva förlamning eller svårigheter att röra armar eller ben, ofta på ena sidan av kroppen.
- Förändrad talförmåga: En person som drabbats av en stroke kan uppleva förändringar i talet, såsom att de inte kan tala alls eller att de inte kan formulera ord korrekt.
- Synproblem: En person som drabbats av en stroke kan uppleva synproblem, såsom dubbelseende eller förlust av syn på ena sidan.
- Huvudvärk: En person som har haft en stroke kan uppleva huvudvärk, vilket är ett vanligt symptom.
- Förvirring och minnesförlust: En person som upplever en stroke kan uppleva förvirring och minnesförlust, vilket är vanliga symtom.
- Balansproblem: En person som upplever en stroke kan uppleva balansproblem, såsom att de inte kan stå upprätt utan hjälp eller att de inte kan gå rakt.
- Känselstörningar: En person som drabbas av stroke kan uppleva stickningar, domningar, stickningar och obehagskänsla i armar, ben eller ansikte som kan bero på stroke
Transitorisk ischemisk attack (TIA): TIA är en kortvarig episod av neurologiska symtom som uppstår när blodflödet till hjärnan är försämrat. Symtomen är ofta liknande de som uppstår vid stroke, men de försvinner vanligen inom 24 timmar. TIA anses idag vara en variant av stroke och skall behandlas som om individens drabbats av stroke.
Orsaker till stroke
Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionshinder i västvärlden. Det är viktigt att förstå orsakerna till stroke för att kunna förebygga och behandla det. Stroke är ett samlingsnamn för olika tillstånd som uppstår med blodkärlen i hjärnan eller ryggmärgen.
Följande tillstånd ingår i begreppet stroke:
- En blodpropp inuti blodkärlen (ischemisk stroke)
- En blödning som uppstår i hjärnans vener (subduralhematom)
- En blödning som uppstår i hjärnans syrerika blodkärl (artärer) (subarachnoidalblödning)
- Vävnadsblödning, dvs en blödning som uppstår djupt i hjärnan där blodkärlen spricker och blöder(intracerebral blödning)
- En blodpropp som bildats utanför hjärnan (ex halskärlen eller hjärtat) men transporteras till hjärnan och fastnar och orsakar en stroke (embolus)
Påverkad blodcirkulation
En stroke inträffar när blodcirkulationen till hjärnan störs. Detta kan orsakas av en blodpropp eller ett blödning som blockerar blodflödet. När blodcirkulationen störs, kommer hjärnceller att börja dö på grund av syrebrist.
Vanligaste faktorerna
- De vanligaste riskfaktorerna till stroke är högt blodtryck, rökning, diabetes, höga kolesterolvärden, fysisk inaktivitet och ålder. Högt blodtryck ökar risken för stroke eftersom det ökar trycket i artärerna och gör dem mer benägna att blockera. Rökning ökar risken för stroke eftersom det kan skada artärerna och leda till blodproppar.
- Diabetes ökar risken för stroke eftersom det kan skada artärerna och leda till högt blodtryck. Höga blodsockervärden ökar risken för stroke eftersom det kan leda till ateroskleros, vilket är en uppbyggnad av plack i artärerna som kan blockera blodflödet.
- Fysisk inaktivitet ökar risken för stroke eftersom det kan leda till högt blodtryck och hjärt-kärlproblem.
- Ålder ökar risken för stroke eftersom artärerna med tiden kan skadas och leda till blockeringar. För att minska risken för stroke rekommenderas det att man undviker rökning, kontrollerar sitt blodtryck regelbundet, håller sina kolesterol- och blodsockerhalter under kontroll, tränar regelbundet och undviker fet mat.
Åderförfettning
Den vanligaste orsaken till stroke är ischemisk stroke, dvs att en blodpropp uppstår lokalt inuti i ett blodkärl till följd av åderförkalkning eller aterosklerotiska plack. När placken spricker inuti blodkärlen så bildas en blodpropp som bromsar blodflödet och på så vis uppstår syrebristen och de neurologiska symtomen.
Om du har några symptom som indikerar en stroke, som plötsliga svårigheter att prata eller röra armarna, bör du genast söka läkarvård.
Hur stroke diagnostiseras
Fysisk undersökning
För att diagnostisera stroke måste läkare först göra en omfattande medicinsk historia och fysisk undersökning. Läkaren kommer att ställa frågor om patientens medicinska historia, inklusive tidigare hjärt- och kärlsjukdomar, familjehistoria och eventuella riskfaktorer för stroke.
Läkaren kommer också att utföra en fysisk undersökning för att utesluta andra sjukdomar som kan orsaka liknande symtom.
Röntgen
Efter den initiala undersökningen kan läkaren bestämma att ytterligare tester behövs för att bekräfta diagnosen stroke. Dessa tester inkluderar vanligtvis en datortomografi (CT) eller magnetisk resonansavbildning (MRI). Båda dessa tester används för att ta bilder av hjärnan och identifiera eventuella blodproppar eller andra skador som kan ha orsakat stroke.
Läkaren kan också ordinera en Doppler-ultraljudsundersökning för att identifiera eventuella blockeringar i halspulsådern som kan ha orsakat stroke. Doppler-ultraljud använder ultraljudsvågor för att mäta hastigheten på blodflödet genom artärerna. Om det finns en blockering, kommer läkaren att rekommendera ytterligare behandlingar som kan hjälpa till att lösa problemet.
Om läkaren misstänker att stroke har orsakats av en blodpropp, kan de också bestämma att patienten behöver en angiografi. Angiografi är en procedur där ett röntgenbild tas av halspulsådern för att se om det finns några blockeringar eller skador. Om det finns några blockeringar, kan läkaren rekommendera behandlingar som kan hjälpa till att lösa problemet. Bland annat att plocka up blodproppen med små rör inuti kärlen.
I vissa fall kan man även genomföra ultraljud hjärta för att se om det finns tänkbara förklaringar på ultraljudet från hjärtat som kan förklara stroken.
Hur stroke behandlas
Behandling av stroke innebär att läkare försöker att minska skadorna som orsakats av stroke och förbättra patientens hälsa. Behandlingen kan variera beroende på typen av stroke, men det finns några vanliga behandlingsmetoder som används.
Läkemedel som löser upp blodproppar
Den första behandlingen är trombolys, som används för att lösa upp blodproppar som orsakar stroke. Trombolys injiceras direkt i blodomloppet och kan minska skadorna som orsakas av stroke om den administreras inom tre timmar efter att stroke har inträffat.
Blodförtunnande
En annan vanlig behandlingsmetod är antikoagulantia, vilket är läkemedel som minskar risken för blodproppar genom att göra blodet mindre tjockt. Antikoagulantia kan användas både för att förebygga stroke och för att behandla patienter som redan har drabbats av stroke.
Läkare kan också ordinera antiplatelet-läkemedel, vilket är läkemedel som minskar risken för blodproppar genom att göra blodplättarna mindre benägna att klumpa ihop sig. Antiplatelet-läkemedel kan också användas både för att förebygga stroke och behandla patienter som redan har drabbats av stroke.
Operation
Kirurgi kan ibland vara nödvändigt för att ta bort en blodpropp eller reparera skadade kärl. I vissa fall kan läkare också rekommendera rehabilitering, vilket innebär att patienten arbetar med en terapeut för att återfå styrka, rörlighet och funktioner som påverkats av stroke.
Kateterburen intervention
I vissa fall kan läkare med hjälp av katetrar, dvs små tunna rör gå in i blodkärlen och suga ut en blodpropp för att behandla stroken.
Oavsett vilken behandling som används är det viktigt att patienten tar medicin regelbundet och följer läkarens instruktioner noggrant. Det är också viktigt att patienten tar hand om sin hälsa genom att äta hälsosam mat, träna regelbundet och undvika tobak och alkohol. Dessa livsstilsförändringar kan hjälpa till att minska risken för framtida stroke.
Hur stroke kan förebyggas
Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder och död i västvärlden. Det är viktigt att förebygga stroke eftersom det kan ha allvarliga konsekvenser för den drabbade och deras familj. Här är några tips på hur du kan minska risken för att drabbas av stroke.
Blodtryck och blodfetter
Först och främst bör du hålla ett hälsosamt blodtryck. Blodtrycket är ett mått på hur mycket kraft som används för att pumpa blod genom kroppen. Om blodtrycket är för högt, kan det leda till stroke. Att hålla ett normalt blodtryck innebär att man ska undvika salt och fet mat, träna regelbundet och ta mediciner som läkaren har ordinerat.
Blodfetter är en annan viktig riskfaktor som behöver kontrolleras för att minska risken för stroke. De blodfetter som är viktigast är LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider.
Rökning
En annan viktig sak att göra för att förebygga stroke är att sluta röka. Rökning ökar risken för stroke eftersom det kan leda till högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och andra sjukdomar som ökar risken för stroke.
Livsstilsvanor
Även om man inte röker, kan man fortfarande vara i riskzonen för stroke om man inte tar hand om sin hälsa. Det är viktigt att motionera regelbundet, äta en balanserad kost med låg fetthalt och undvika alkohol och droger.
Hjärt-kärlsjukdomar och diabetes
Om du har en familjehistoria av stroke, diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar, bör du diskutera dina risker med din läkare. Din läkare kan ge dig råd om hur du kan minska risken för stroke genom att ta mediciner, träna regelbundet och äta en balanserad kost.
Komplikationer till stroke
Stroke är en allvarlig sjukdom som kan leda till allvarliga komplikationer. Komplikationer kan uppstå direkt efter stroke och även långt efter att stroke har inträffat. Det är viktigt att veta vilka komplikationer som kan uppstå och hur man ska hantera dem för att minimera risken för allvarliga skador.
De vanligaste komplikationerna som kan uppstå efter en stroke är:
- Försämrad motorisk funktion: Efter en stroke kan det finnas en försämrad motorisk funktion, vilket innebär att patienten har svårt att röra sig eller utföra vissa aktiviteter. Detta kan leda till att patienten inte kan gå, stå, sitta eller lyfta saker. Fysioterapi och träning kan hjälpa patienten att återfå sin motoriska funktion.
- Försämrad kognitiv funktion: Stroke kan också leda till nedsatt kognitiv funktion, vilket innebär att patienten har svårt att tänka, minnas och lösa problem. Detta kan leda till problem med tal, läsning och skrivning. Patienter som lider av nedsatt kognitiv funktion bör få hjälp av en specialist som kan hjälpa dem att återfå sin kognitiva funktion.
- Försämrad språkfunktion: Strokepatienter kan också drabbas av nedsatt språkfunktion, vilket innebär att de har svårt att tala eller förstå vad andra säger. Språkterapi är ofta nödvändigt för att hjälpa patienten att återfå sin språkfunktion.
- Depression: Strokepatienter kan också drabbas av depression som ett resultat av deras sjukdom. Depression kan orsaka ångest, sorg och isolering, vilket i sin tur kan leda till ytterligare hälsoproblem. Det är viktigt att patienter med depression får professionell hjälp för att hantera sina symtom på bästa sätt.
- Sömnproblem: Strokepatienter kan också ha problem med sömnen, vilket kan leda till trötthet, irritabilitet och minskad koncentration under dagen. Det är viktigt att patienter med sömnproblem får professionell hjälp för att hitta lösningar som passar dem bäst.
- Fysiska skador: Strokepatienter har ofta problem med balans och koordination som kan leda till fallskador och andra allvarliga skador. Det är viktigt att patienter tar extra försiktighet när de rör sig för att undvika skador.
Genom att vara medveten om de vanligaste komplikationerna som kan uppstå efter en stroke, kan man ta de nödvändiga stegen för att minimera risken för allvarliga skador och bibehålla god hälsa.
Prognosen vid stroke
Stroke är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall och invaliditet i världen. Prognosen efter en stroke beror på många faktorer, inklusive typen av stroke, svårighetsgraden av skadan och den tid som det tar att få behandling.
Prognosen efter en stroke beror på många faktorer, inklusive typen av stroke, svårighetsgraden av skadan och den tid som det tar att få behandling. Om patienten får snabb behandling kan prognosen vara mycket god. I de flesta fall kan patienter som lider av ischemisk stroke återhämta sig helt eller delvis från sina symtom.
Patienter med hemorragisk stroke har dock en mer osäker prognos, eftersom det finns risk för allvarliga komplikationer som kan leda till permanent invaliditet eller död.
Det är viktigt att veta att prognosen efter en stroke inte är samma för alla patienter. Vissa patienter kan ha en mycket god prognos medan andra kan ha en mer osäker prognos. Det är därför viktigt att diskutera prognosen med din läkare för att förstå vilka resultat du kan förvänta dig.
För att minska risken för stroke rekommenderas regelbundna läkarbesök och rutinmässig undersökning av blodtryck, kolesterol och blodsocker. Det är också viktigt att undvika tobaksprodukter, alkohol och droger samt att motionera regelbundet och äta hälsosam mat.
Dessa livsstilsförändringar kan minska risken för stroke och bidra till att bibehålla god hälsa.
Differentialdiagnoser till stroke
Differentialdiagnoser till stroke inkluderar andra neurologiska sjukdomar som kan ha liknande symtom. Det finns flera tillstånd i hjärnan som kan misstolkas för stroke. I princip varenda neurologisk sjukdom kan efterlikna en stroke, det är insjuknandet som avgör om det rör sig om en stroke eller annat tillstånd.
För att ställa en korrekt differentialdiagnos till stroke måste läkare ta hänsyn till patientens historia och symptom samt göra olika tester för att utesluta andra möjliga diagnoser. Genom att ställa rätt differentialdiagnos kan läkare ge patienten den bästa möjliga behandlingen för att minska risken för allvarliga komplikationer.
