Spirometri (en lungundersökning)

Spirometri är en lungundersökning som används för att diagnostisera och följa upp vissa lungsjukdomar. Spirometri utförs med hjälp av en liten apparat som kallas spirometer. Under själva undersökningen blåser patienten genom ett munstycke som är kopplat till maskinen, vilket i sin tur analyserar olika parametrar. Spirometri kan utföras av en sjuksköterska eller läkare på olika vårdmottagningar. Det finns givetvis andra lungfunktionstester som visar hur dina lungor fungerar, såsom FEV6-mätning och PEF-mätning.

När och varför görs spirometri?

Spirometri användas för att diagnostisera olika lungsjukdomar. Personer som upplever symptom från luftvägarna eller har andra sjukdomstillstånd som erfordrar en lungundersökning kan remitteras till spirometri. Vissa personer löper ökad risk att utveckla en viss lungsjukdom och behöver inte uppvisa några symptom, även i dessa fall kan ens läkare remittera personen till spirometri. Vanliga symptom som behöver undersökas med spirometri är om personen har ihållande hosta, andfåddhet eller andningssvårigheter vid antingen vila eller ansträngning.

Sjukdomar som kan diagnostiseras och följas upp med spirometri

• Astma – ett kroniskt tillstånd där luftvägarna blir periodiskt inflammerade (svullna) och luftrören drar ihop sig.
• Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) – en grupp lungsjukdomar där luftvägarna blir smalare, slemproduktionen ökar och lungvolymen minskar.
• Cystisk fibros – ett genetiskt tillstånd där lungorna och matsmältningssystemet blir igensatta med tjockt och segt slem.
• Lungfibros – ärrbildning i lungorna som kan uppstå till följd av flera sjukdomar och också skadliga ämnen, exempelvis asbest.

Om du redan har fått en diagnos av sjukvården kan spirometri utföras för att kontrollera svårighetsgraden av tillståndet eller se hur du svarar på behandlingen. Spirometri är en bra undersökning för att följa upp olika sjukdomstillstånd och justera behandlingen beroende på vad undersökningen visar.

Spirometri är dessutom en rutinundersökning som kan övervägas inför operation, eller för att kontrollera hälsan hos personer som har andra sjukdomstillstånd, såsom reumatoid artrit (RA).

Förberedelser inför undersökningen

Du kommer att få veta allt du behöver göra för att förbereda dig inför undersökningen. Om du använder läkemedel som hjälper luftvägarna att slappna av (bronkdilaterande läkemedel), kan du behöva sluta använda dessa läkemedel i förväg.

Du bör också undvika att röka 24 timmar före testet och undvika att dricka alkohol, ansträngande motion eller äta stora måltider några timmar i förväg. Det är att ta på sig bekväma kläder på undersökningsdagen.

Hur går undersökningen till?

Du kommer att sitta under själva undersökningen och ett mjukt klipp kommer att placeras på näsan för att förhindra att luft tar sig ut genom näsan. Den som genomför undersökningen kommer att förklara vad du behöver göra, och du kan bli ombedd att genomföra några övningsförsök först.

När du är redo för testet, kommer du att bli ombedd att:

• Andas in helt, så att dina lungor är helt fyllda med luft
• Placera dina läppar tätt runt munstycket
• Andas ut så snabbt och kraftfullt du kan, se till att du tömma lungorna helt

Detta måste normalt upprepas minst 3 gånger för att säkerställa ett tillförlitligt resultat. I vissa fall kan testet behöva upprepas cirka 15 minuter efter att personen tagit några inhalerade bronkdilaterande läkemedel. Undersökningen kan visa om du har en lungsjukdom som svarar på dessa läkemedel.

Sammantaget bör hela din undersökning pågå i cirka 30. Du kommer att kunna åka hem när undersökningen är färdig och kan återgå till dina normala aktiviteter.

Dina resultat

Den person som utför undersökningen kan vanligtvis inte ge dig dina resultat omedelbart. Resultaten måste först ses av en specialist och skickas sedan till läkaren som remitterat dig till undersökningen, vanligtvis får du reda på resultaten några dagar senare.

En spirometer mäter mängden luft du kan andas ut på en sekund och den totala volymen luft du kan andas ut i ett påtvingat andetag. Dessa mätningar kommer att jämföras med ett normalt resultat för någon med samma ålder, längd och kön, vilket kommer att bidra till att visa om dina lungor inte fungerar korrekt.

Undersökningen kan också visa om dina lungor är ”obstruktiva”, ”restriktiva” eller en kombination av de två:

• Obstruktiv luftvägssjukdom – där din förmåga att andas ut snabbt påverkas av förträngning av luftvägarna, men mängden luft du kan hålla i lungorna är normalt (såsom vid astma eller KOL)
• Restriktiv lungsjukdom – där mängden luft du kan andas in minskar eftersom lungorna inte kan expandera helt (som vid lungfibros).

Finns det några risker eller biverkningar med spirometri?

Spirometri är ett enkelt test och anses allmänt vara mycket säkert. Vissa människor kan bli trötta, uppleva yrsel, skakningar eller svimningskänsla en kort period efter undersökningen. Dessa biverkningar är vanliga, särskilt hos personer som redan har svåra sjukdomar.

De flesta människor kan utföra ett spirometriprov på ett säkert sätt, man bör däremot känna till att undersökningen ökar trycket inuti huvudet, bröstet, magen och ögonen när du andas ut. Det är därför klokt att ta uppehåll under själva undersökningen om du har ett tillstånd som kan förvärras av detta.

Om du nyligen drabbats av hjärtinfarkt, instabil angina, okontrollerat högt blodtryck eller opererats i antingen huvud, bröst, mage eller ögon så bör du vänta med att genomföra spirometri.