Sömnapné (obstruktiv sömnapné): symtom, riskfaktorer, komplikationer, utredning, behandling

6 min läsning

Sömnapné

Sömnapné är ett sjukdomstillstånd som innebär att personen får korta, upprepade andningsuppehåll när de sover. Den vanligaste typen kallas obstruktiv sömnapné (OSA). Oftast beror det på att tungan fallet bakåt i svalget och blockerar luftströmmen. Andningsuppehållen orsakar trötthet på dagarna men det finns effektiva behandlingsmetoder som gör att du kan andas som vanligt även när du sover. Andningsuppehåll leder till korta sömnavbrott och om personen har upprepande andningsstörningar så fragmenteras nattsömnen och orsakar symtom under dagtid.

Det finns flera riskfaktorer för obstruktiv sömnapné såsom övervikt/fetma, högt blodtryck eller diabetes. Sömnapné anses vara ett sjukdomstillstånd eftersom tillståndet är förknippat med ökad förekomst av hjärt-kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och metabola komplikationer såsom övervikt och diabetes.

Sömnapné kan även orsaka trötthet och kognitiv dysfunktion under dagtid. Detta innebär att personen inte klarar av att tänka lika bra eller snabbt som tidigare.

Alla andningsuppehåll räknas inte som apnér. Apné är ett latinskt ord som betyder avsaknad av luftflöde, alltså att det inte sker någon passage av luft genom de övre luftvägarna (näsa, munhåla och svalg). I vissa fall minskar luftflödet till följd av olika tillstånd och då kallas det för hypoapné.

Hur vanligt är sömnapné?

Sömnapné förekommer i alla åldrar men är vanligast bland individer som är 50-70 år. En stor del av befolkningen har däremot flera andningsuppehåll varje timma som de sover. Det är först när en person har ≥ 15 andningsuppehåll/timme som man uppfyller kriterierna för obstruktiv sömnapné. I Sverige uppskattar man att ungefär 300 000 till 400 000 personer lider av obstruktiv sömnapné. Tillståndet är nästan dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor. Eftersom befolkningen ökar i kroppsvikt så ökar även förekomsten av sömnapné.

Kontrollera om du har sömnapné

Andningsuppehållen är vanligtvis 20 till 30 sekunder långa, i vissa fall kan de pågå i en minut eller längre. Ett andningsuppehåll måste vara minst tio sekunder för att definieras som en apné. Snarkningarna behöver inte alltid vara högljudda, utan kan också vara tysta men fortfarande orsaka andningsuppehåll.

Symptom på sömnapné främst inträffar när du sover. De vanligaste symtomen är följande:

  • Andningsuppehåll
  • Flämtande ljud eller snarkningar
  • Trötthet (dagtid)
  • Koncentrationssvårigheter (dagtid)
  • Humörsvängningar (dagtid)
  • Huvudvärk när du vaknar
  • En klumpkänsla i halsen på morgonen
  • Personen vaknar på natten och är kissnödig
  • Muntorrhet på morgonen
  • Nattlig hosta

Det kan vara svårt att avgöra om du har sömnapné. Det kan hjälpa att be någon att stanna hos dig medan du sover så att de kan uppmärksamma om du har andningsuppehåll eller snarkar. 

När ska du söka vård?

Personer som upplever symtom och känner att det påverkar dem under dagtid borde kontakta sjukvården för att påbörja en utredning och möjligtvis behandling om indicerat. Sömnapné kan vara allvarligt om den inte diagnostiseras och behandlas. Det är svårt att identifiera symtomen hos sig själv men oftast kan en partner eller anhörig uppleva att personen har flera andningsuppehåll under natten och den drabbade upplever symtom under dagtid såsom koncentrationssvårigheter, trötthet, humörsvängningar, muntorrhet och kognitiv dysfunktion. Kontakta din vårdcentral om du misstänker sömnapné, ibland kan du direkt kontakta den mottagning som utreder sömnbesvär.

Utredning

Om en läkare misstänker att du har sömnapné kan de hänvisa dig till en specialistmottagning för fortsatt utredning. En specialist kan kontrollera faktorer som andning och hjärtslag medan du sover, undersökningen genomförs på sömnlaboratorier på sjukhus. I vissa fall kan du få med dig verktyg hem och bära dessa över natten så att läkaren kan kontrollera tecken på sömnapné. Dessa undersökningar kan visa om du har sömnapné och hur svårt det är. Detta baseras på hur ofta du får andningsuppehåll under natten och själva mätvärdet kallas för AHI (Apné Hypopné index). När du träffar läkaren får du beskriva dina symtom om du exempelvis snarkar högt och om du känner dig utvilad efter att du har sovit. Du får också svara på frågor om alkohol- och kostvanor samt om du har andra sjukdomar eller använder läkemedel. Utredningen för sömnapné kan ske på ett sömnlaboratorium, en lungklinik eller öron-näsa halsmottagning.

Utredning i hemmet

Vid utredningen för patienten andas genom en maskin som registrerar luftflödet genom näsan och munnen under en natt. Flera andra faktorer registreras också såsom andningsrörelser och blodets syresättning. Maskinen registrerar hur många andningsuppehåll personen har i genomsnitt varje timme. Innan du lägger dig så fäster du mätaren vid näsan som registrerar luftflödet och du fäster även en syrgasmätare på fingret eller öronsnibben för att kontrollera syrgasmättning i blodet. I vissa fall får man även fästa ett band runt bröstet som registrerar andningsrörelserna. Vanligtvis får personen låna med sig utrustningen hem.

Diagnostiska kriterier

Undersökningen visar andningsrörelser och flera andra faktorer när du sover. Utifrån mätningarna kan läkaren ta ställning till om du behöver behandling och i så fall vad för storts behandling. För att bedöma graden av sömnapné lägger man ihop summan av alla episoder med andningsuppehåll (apnéer och hypopnéer) och dividerar med antalet timmars sömn. Då får man ett AHI-index som normalt ska vara mindre än 5. Även graden av dagtrötthet vägs in i bedömningen av hur allvarligt sjukdomstillståndet är.

Här nedan anges kriterier för olika former av sömnapné:

  • Normalt AHI-index är mindre än 5
  • Mild sömnapné har AHI-index mellan 5 till 15
  • Måttlig sömnapné har ett AHI-index mellan 15 till 30
  • Grav sömnapné motsvarar AHI-index över 30

Behandling

Sömnapné behöver inte alltid vara behandlas om det är mildt men många människor behöver använda en maskin som kallas CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Du kommer att få detta gratis via offentlig sjukvård om du behöver det.

CPAP maskin

En CPAP maskin pumpar försiktigt luft i en mask som du bär över munnen eller näsan medan du sover. Detta är den mest effektiva behandlingen om du har sömnapné. Luftströmmen gör att andningsvägarna hålls öppna. CPAP användning medför följande:

  • Förbättrar andningen medan du sover
  • Förbättrar kvaliteten på din sömn och hjälpa dig att känna dig mindre trött
  • Minskar risken för problem kopplade till sömnapné (som högt blodtryck)

Användning av en CPAP-maskin kan upplevas konstigt eller besvärligt i början men försök att fortsätta använda den. Det fungerar bäst om du använder det varje kväll. Tala om för din läkare om du tycker att det är obehagligt eller svårt att använda.

Andra behandlingar

Mindre vanliga behandlingar för sömnapné är:

  • Försök att gå ner i vikt om du är överviktig
  • Överviktskirurgi
  • Undvik att sova på ryggen – prova att tejpa en tennisboll på baksidan av dina sömnkläder, eller köp en speciell kudde eller sängkil som hjälper dig att hålla dig på din sida
  • Rökstopp
  • Sov- eller bettskena som syftar till att dra fram underkäken under sömn. Detta minskar risken för att den mjuka gommen och tungan obstruerar luftvägar under natten. 
  • Kirurgi för att hjälpa din andning, såsom att ta bort stora tonsiller
  • Drick inte för mycket alkohol, särskilt strax innan du somnar
  • Undvik sömntabletter, de kan göra sömnapné värre

Dessa behandlingar kanske inte fungerar lika bra som en CPAP-maskin. Flera personer som använder CPAP upplever att det tar tid att vänja sig vid en CPAP och kan uppleva obehag som från det lätta trycker över näsan eller torra slemhinnor i halsen. Det kan också upplevas störande att ha en maskin bredvid sängen och vara uppkopplad till en slang.

Hos barn är det vanligt att man opererar bort halsmandlar och körtlar bakom näsan.

Sjukdomar som är associerat med sömnapné

Utan behandling kan sömnapné orsaka flera sjukdomstillstånd som är farliga exempelvis:

  • Högt blodtryck
  • Ökar risken för stroke
  • Depression
  • Fetma
  • Diabetes
  • Hjärtinfarkt
  • En större chans att få en allvarlig olycka orsakad av trötthet, såsom en bilolycka
  • Svårigheter att koncentrera sig på jobbet eller skolan

Sömnapné kan också vara svårt för din partner.

Orsaker till sömnapné

Sömnapné uppstår om luftvägarna blir för smala medan du sover. Detta hindrar dig att andas ordentligt. Vid andningsuppehåll reagerar kroppen genom att frisätta stresshormonet adrenalin som gör att pulsen och blodtrycket stiger samtidigt som syresättningen sjunker. Detta gör att du vaknar till en kort stund och när du sedan börjar andas så ökar syrenivån igen. Personen minns inte att de vaknat till men sömnen påverkas av detta och orsakar trötthet under dagen. Det finns två varianter av sömnapné: 1 obstruktiv sömnapné (OSA) och central sömnapné som beror på en sjukdom i hjärnan. Mekanismerna bakom central sömnapné är väsentligen okända, liksom konsekvenserna och behandlingen. Obstruktiv sömnapné är betydligt vanligare.

Skriv ett svar

Your email address will not be published.

Senaste av Blog

Har du diabetes, övervikt eller fetma?

Dialiv är appen för alla med diabetes. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontroll och få stöd när du behöver det.

Dialiv är appen för alla med diabetes, övervikt eller fetma. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontrollen.

Nu med Blodsockerkit!