Smärta i axel och skuldra

Axelsmärta och skuldersmärta innebär smärtor som utgår från strukturer i och omkring själva axelleden, eller leden mellan nyckelben och skulderblad. Axelsmärta och skuldersmärta är vanligt och drabbar oftast personer med hög fysisk arbetsbelastning. Skuldersmärta är en av de vanligaste smärtsymtomen inom primärvården. På medicinskt språk kallas denna leden för humerskapularleden och leden har störst rörelseomfång av kroppens alla leder vilket gör att den är potentiellt instabil.

Det finns flera stabiliserande strukturer kring leden som hindrar överarmen från att hoppa ut ur leden. Den viktigaste strukturen kallas för rotatorcuffen och utgörs av olika muskler (mm. supra- och infraspinatus, m. subscapularis och m. teres minor). Andra stabiliserande strukturer är ligament, broskpartier och två leder som heter akromioklavukularleden (AC-led) samt sternoklavikulär led (SC-led). De två sistnämnda lederna orsakar sällan problem men kan skadas vid trauma.

Varför uppstår smärtorna?

Det finns flera bakomliggande orsaker till värk i axel och skuldra. Axelleden är en komplicerad led med störst rörelseomfång av kroppens alla leder eftersom rörelser sker i alla riktningar. Axelleden omges av flera strukturer såsom ledkapsel, ledband, muskler och många senor. Tillsammans bildar alla dessa strukturer en normal funktion, rörlighet och stabilitet. Det finns även slemsäckar som gör att senorna glider friktionsfritt och smidigt över olika strukturer. Vid axelvärk kan det röra sig om skador på dessa strukturer eller inflammation i senor, ledkapsel eller slemsäckar. Den vanligaste orsaken är dock överbelastning eller felbelastning. Det är oftast senorna som ger upphov till smärtan och vissa studier visar att 75% av all skuldersmärta beror på senproblematik.

Symtom

Det finns flera orsaker till axel- och skuldersmärta. Här nedan anges kort symtom och bakomliggande orsaker:

• Axelledsluxation innebär att axeln hoppar ur led. Detta uppstår vanligtvis vid trauma i samband med idrott eller olyckor. Luxationer i axelleden kan även uppstå spontant, särskilt hos personer som tidigare drabbats av axelledsluxation. Dessa patienter bör kontakta kontakta ortopedmottagning omgående.
• Akromioklavikularled (AC-led) kan också skada vid trauma, oftast när en person faller framåt med utsträckta armar. Smärta över AC-led kan även uppstå till följd av degenerativa förändringar som då yttrar sig som diffus tilltagande värk runt axeln, smärtan uppkommer ofta nattetid.
• Nackbesvär kan fortledas till skuldran. Smärtan över skuldran förvärras vid nackrörelser.
• Det finns ett tillstånd som kallas för “frozen shoulder” (frusen skuldra). När en person haft svår värk kring skuldra under några månader så kan värken avklinga men axelleden blir istället tilltagande stel.
• Ifall en person utvecklar en svullnad, rodnad och värmeökning runt axeln relativt snabbt så bör infektion uteslutas.
• Ett vanligt symtom vid skuldersmärta är att rörelseomfånget i axeln blir sämre. Oftast försämras förmågan att lyfta armen framåt, utåt eller vrida armen runt sin egna axel. Sjukvårdspersonal undersöker detta genom att lyfta armen uppåt eller utåt och släpper sedan armen för att se om patienten klarar av att sänka armen i en långsam rörelse. Testet är positivt om armen faller ner utan att patienten kan hålla emot, antingen pga smärta eller svaghet.
• Rotatorcuffskador eller impingementsyndrom brukar oftast ge upphov till diffus smärta runt axelleden.

Undersökningar

Det finns flera undersökningsmetoder av axelled och skuldra. Sjukvårdspersonal börjar vanligtvis med en noggrann kroppsundersökning där man letar efter synliga förändringar och känner på axeln för att avgöra vart patienten har palpationsömhet. Därefter genomför man olika tester för att avgöra vilka passiva och aktiva rörelser samt tester som utlöser smärta eller om delar av muskulaturen är försvagad.

Vissa läkare kan injicera lokalbedövning i axelleden för att bekräfta om smärtan försvinner efter bedövning. Ifall sjukvården överväger att operera en axelled eller om diagnostiken är svår så kan man välja röntgen för att kartlägga alla strukturer i axeln. Detta görs oftast med magnetkameraundersökning men i vissa fall även ultraljud.

Hur man lindrar axelsmärta själv?

Det kan ta 4 till 6 veckor att återhämta sig helt från mild axelsmärta. Försök att hålla dig aktiv och försiktigt flytta axeln. Prova olika övningar som din sjukgymnast visar dig. Använd smärtlindring så att du kan fortsätta röra dig, prova smärtstillande medel som paracetamol och ibuprofen, och varma eller kalla förpackningar. Undvik rörelser som orsakar värk eller smärta.

När ska du kontakta sjukvården?

• Vid smärta som inte förbättras efter 2 veckor
• Vid svåra smärtor eller kraftig rörelseinkränkning
• Vid långvariga besvär.
• Vid skador mot skuldran och därpå följande smärtor.
• Om smärtan är plötslig eller mycket dålig
• Om du inte kan röra armen
• Ifall axeln har ändrat form eller är svullen
• Du upplever stickningar och domningskänsla kring axel/skuldra
• Det finns ingen känsla i armen eller axeln
• Det finns ingen känsla i armen eller axeln
• Din arm eller axel upplevs varm eller kall vid beröring

Dessa symtom vara tecken på något allvarligt, som ett brutet eller förskjutet ben, ett sönderdelat ligament eller senor.

Behandling i primärvården

En allmänläkare kommer att undersöka dig för att ta reda på vad som orsakar din axelsmärta. De kan skicka dig på undersökningar (till exempel en röntgen) för att kontrollera orsaken. De kommer att föreslå en behandling baserad på orsaken, till exempel:

• Starkare medicinering eller injektioner för att lindra smärta och svullnad
• Fysioterapi eller övningar för att göra hemma
• Råd för att undvika och hindra att smärtan förvärras
• Remittera dig till specialist för tester eller behandling

Alla personer med axel-/skuldersmärta behöver träffa sjukgymnast för att träna rörligheten, styrka och koordination. Träning kan dessutom vara smärtlindrande eller förhindra att symtomen förvärras. Läkare kan förskriva inflammationsdämpande läkemedel (NSAID) i initialstadiet eller injicera lokalbedövning med kortison i axelleden. Impingement behandlas oftast framgångsrikt med NSAID och kortisoninjektioner.

Om patienten inte blir bättre efter efter ett par månader bör man remittera personen till ortoped för ställningstagande till kirurgisk behandling.

Sjukgymnastik för axelsmärta

Antalet fysioterapisessioner som en läkare kan ordinera beror på orsaken till din axelsmärta. Om du fortfarande har ont efter dina sessioner slutar, gå tillbaka till allmänläkare. De kan ordinera mer sjukgymnastik eller föreslå en annan behandling.

Orsaker till axelsmärta

Axelsmärta som inte förbättras efter 2 veckor kan orsakas av något som behöver behandling.

Axelsymtom	Möjliga orsaker
Smärta och stelhet som inte försvinner över månader eller år	frusen skuldra, artrit (osteoartrit eller reumatoid artrit)
Smärta som ofta är värre när du använder din arm eller axel	tendinit, bursit, impingement
Stickningar, domningar, svaghet, känns som att det klickar eller låser sig vid rörelse	axelinstabilitet, ibland på grund av hypermobilitet
Plötsligt mycket uttalad smärta, kan inte röra armen (eller det är svårt)	förskjuten axel, brutet ben (såsom överarmen eller nyckelbenet), sönderrivna eller spruckna senor Smärta på toppen av axeln (där nyckelbenet och axelleden möts). Problem i den acromioklavikulära leden, som dislokation eller sträckt eller sönderdelad ligament

• Inflammation i senor – inflammation i senor utgör ungefär 75% av alla skulderbesvär och oftast är det inflammation i en sena som heter supraspinatus. Detta ger upphov till smärta i axeln som förvärras vid rörelser.
• Inflammation i slemsäcken – utgör en liten andel av alla axelbesvär. Tillståndet börjar oftast akut och ger upphov till smärtor under natten men inflammation är uttalad så upplever personen värk vid de flesta rörelser. Om personen inte behandlar tillståndet kan det blir kronisk.
• Skador i AC-led – problematik i AC-led kan uppstå till följd av överbelastning som kan leda till förslitningar, artrosförändringar och inflammation.
• Senruptur – vid upprepande trauma, överbelastning, mikrosprickor i senorna eller åldersförändringar så ökar risken för ruptur i senorna, oftast supraspinatussenan.
• Reumatisk sjukdom – reumatoid artrit eller polymyalgia reumatica uppstår inflammation i hela axelleden som kan destruera olika vävnader och strukturer.
• Nervinklämning – en nerv som vanligtvis kan komma i kläm i skuldran är n- suprascapularis. Nervinklämning kan även förekomma i halsryggen och kallas då för cervikal rizopati på medicinskt språk. Om det förekommer nervinklämning i halsryggen så strålar oftast smärtan ut över skuldra.
• Artros – smärta som tilltar och drabbar personer som ofta är äldre än 65 år. Primär artros är ovanlig i axelleden men relativt vanlig i AC-led.
• Trauma – traumatiska händelser kan orsaka luxation i axelleden eller AC-led.
• Impingement – impingement orsakar av att delar av överarmshuvudet klämmer åt rotatorcuffen vilket ger upphov till både vilovärk och framför allt rörelsebetingad smärta.