Allt om sköldkörtelbesvär
Sköldkörteln – ett hormonellt organ
Sköldkörtelbesvär är ett vanligt problem som kan ha många olika symptom. Sköldkörteln är en liten körtel som ligger i halsen precis framför luftstrupen och producerar hormoner som styr många av kroppens funktioner. När sköldkörteln inte fungerar som den ska, kan det leda till att man får sköldkörtelbesvär.
Sköldkörteln producerar följande hormoner:
- T3
- T4
- Calcitonin
- DIT och MIT (två hormoner som bildas av tyroglobulin, samtidigt som T3 och T4 bildas)
Symtom på sköldkörtelbesvär kan variera beroende på vilken typ av sköldkörtelproblem man har. Vanliga symtom inkluderar trötthet, viktökning, svaghet, hudproblem, depression, håravfall och problem med magen.
Sköldkörtelbesvär delas vanligtvis in i två tillstånd, antingen för låga- eller förhöjda nivåer av sköldkörtelhormoner i blodet.
- Om man har hypotyroidism (för låga nivåer av sköldkörtelhormon) kan man även uppleva kalla armar och ben, torr hud, förstoppning och minskad sexuell lust.
- Om man har hypertyroidism (för höga nivåer av sköldkörtelhormon) kan man uppleva överdriven svettning, hjärtklappning, viktminskning och ökat sexuellt begär.
Kort om diagnos
Diagnos av sköldkörtelbesvär innebär att man undersöker blodprover för att se hur mycket sköldkörtelhormon som finns i blodet. Om man misstänker att man har sköldkörtelbesvär kan det vara bra att gå till en läkare för att få en diagnos. Läkaren kan då ordinera medicinering eller andra behandlingar beroende på vilken typ av sköldkörtelproblem man har.
Kort om behandling
Behandling av sköldkörtelbesvär innebär oftast att ta medicinering som kommer att reglera nivåerna av sköldkörtelhormon i blodet. Det finns också andra behandlingsalternativ som kan användas om medicinering inte fungerar. Dessa alternativ inkluderar radioaktiv jodterapi, kirurgi och naturläkemedel. I vissa fall kan en livsstilsförändring vara allt som behövs för att lindra symtomen på sköldkörtelbesvär.
Att leva med sköldkörtelbesvär kan vara utmanande men det finns många saker som man kan göra för att hantera symtomen och få ett bra liv. Det är viktigt att ta medicineringen regelbundet och att undvika stressande situationer så mycket som möjligt. Det är också bra att äta en balanserad kost och se till att motionera regelbundet för att hjälpa till att reglera nivåerna av sköldkörtelhormon i blodet.
Symtom och tecken på sköldkörtelbesvär
- Trötthet: En vanlig symptom på sköldkörtelbesvär är trötthet och utmattning. Det beror på att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner för att upprätthålla en normal metabolism.
- Förändringar i hud och hår: Personer med sköldkörtelproblem kan uppleva torr, kliande eller flagande hud samt tunt, torrt eller sprött hår.
- Viktuppgång: När sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner, kan det leda till en ökad aptit och viktuppgång.
- Förändringar i menstruationscykeln: Sköldkörtelhormoner spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln. Om sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner, kan det leda till förändringar i menstruationscykeln såsom förlängda eller kortare cykler, oregelbundna blödningar eller amenorré (avsaknad av menstruation).
- Förändringar i humör: Personer med sköldkörtelbesvär kan uppleva depression, ångest eller irritabilitet. Detta beror på att sköldkörtelhormoner har en direkt inverkan på humör och beteende.
- Muskelsvaghet: När sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner, kan det leda till muskelsvaghet och trötthet.
- Förstoppning: Sköldkörtelhormoner spelar en viktig roll i regleringen av matsmältningssystemet. Om sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner, kan det leda till förstoppning och andra matsmältningsproblem.
Orsaker till sköldkörtelbesvär
Sköldkörtelbesvär är ett vanligt problem som kan ha många olika orsaker. Det finns flera faktorer som kan leda till sköldkörtelbesvär, inklusive genetiska faktorer, miljöfaktorer och autoimmuna sjukdomar. Det är viktigt att identifiera orsaken till sköldkörtelbesvär för att kunna behandla det effektivt.
Jodbrist
Jod är ett viktigt ämne som är nödvändigt för att producera hormonerna T3 och T4 från tyroglobulin. Jodbrist är vanligt i stora delar av världen men i Sverige finns jod i salt, vilket leder till att jodbristrelaterad hypotyreos är väldigt ovanligt.
Genetiska faktorer
En vanlig orsak till sköldkörtelbesvär är genetiska faktorer. Många människor har en familjehistoria av sköldkörtelsjukdomar, vilket innebär att de har en ökad risk att utveckla sköldkörtelproblem.
Miljöfaktorer
Miljöfaktorer kan också vara ansvariga för sköldkörtelbesvär. För mycket eller för lite jod i kosten kan leda till problem med sköldkörteln. Dessutom kan exponering för kemikalier, som tungmetaller och pesticider, påverka sköldkörteln negativt.
Autoimmuna sjukdomar
Autoimmuna sjukdomar är en annan vanlig orsak till sköldkörtelbesvär. I dessa fall attackerar immunsystemet sköldkörteln, vilket leder till problem med hormonproduktionen. De vanligaste autoimmuna sjukdomarna som påverkar sköldkörteln är Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom.
Slutsats
Problem med hypofysen
Hypofysen är en hormonell körtel som finns i hjärnan bakom näsbenet ungefär i linje mellan ögonen. Denna körtel är ansvarig för att stimulera frisättning av flera hormonella organ i kroppen, bland annat sköldkörteln. Det innebär att om hormonet TSH (tyroideastimulerande hormon) inte produceras och frisätts av hypofysen så kommer sköldkörteln inte kunna producera och frisätta sina hormoner.
Hur sköldkörtelbesvär diagnostiseras
Blodprov
En vanlig undersökning som används för att diagnostisera sköldkörtelbesvär är blodprov. Blodprovet kontrollerar nivåerna av T3, T4 och TSH. Om nivåerna är för höga eller för låga kan detta indikera att det finns problem med sköldkörteln.
Ultraljud
För att bekräfta diagnosen kan läkaren också ordinera en ultraljudsundersökning av sköldkörteln. Ultraljudet ger läkaren en bild av hur stor sköldkörteln är, vilka strukturer den har och om det finns några tumörer eller cystor.
Radioaktiv bilddiagnostik
En av de vanligaste undersökningarna för att diagnostisera sköldkörtelbesvär är en sköldkörtelskanning. Denna undersökning använder radioaktivt jod för att skanna sköldkörteln och se hur den fungerar. Radioaktivt jod ges intravenöst till patienten och sedan tar läkaren bilder av sköldkörteln med en datortomografi eller PET-skanner. Detta ger läkaren en bild av hur sköldkörteln fungerar och om det finns några problem.
Antikroppar
Om läkaren misstänker att patienten har autoimmuna sjukdomar, som Hashimotos sjukdom eller Graves sjukdom, kan de också ordinera en antikroppstest. Antikroppstesterna kontrollerar nivåerna av antikroppar mot sköldkörtelhormoner, vilket kan ge läkaren ytterligare information om patientens tillstånd.
Hur sköldkörtelbesvär behandlas
Läkemedelsbehandling
Behandling av sköldkörtelbesvär innebär att man först och främst försöker identifiera orsaken till problemet. Om det är en hormonell obalans som orsakar problemet kan läkaren ordinera medicinering för att balansera hormonnivåerna. Om det är en autoimmun sjukdom som orsakar problemet kan läkaren ordinera medicinering för att minska inflammationen i sköldkörteln.
Radioaktiv jodterapi
En annan behandlingsmetod är att använda radioaktiv jodterapi. Denna terapi används för att behandla hypertyreos (för höga nivåer av sköldkörtelhormoner) och involverar att man tar en liten dos radioaktiv jod som absorberas av sköldkörteln och därigenom minskar produktionen av sköldkörtelhormoner.
Operation
Kirurgi är också ett alternativ vid behandling av sköldkörtelbesvär. Kirurgi kan användas för att ta bort delar av sköldkörteln eller hela sköldkörteln om det är nödvändigt. Detta kan vara nödvändigt om sköldkörteln har vuxit sig för stor eller om det finns godartade tumörer eller cystor som måste tas bort.
Regelbunden uppföljning
Oavsett vilken behandlingsmetod som väljs är det viktigt att man får regelbunden uppföljning och rutinmässiga blodprov för att se till att hormonnivåerna är normala och att behandlingen fungerar som den ska. Det är också viktigt att man kontrollerar sin diet och motionerar regelbundet för att hjälpa till att upprätthålla en god hälsa.
Hur sköldkörtelbesvär kan förebyggas
Här är några tips för att hjälpa dig att förebygga sköldkörtelbesvär:
- Ät en balanserad kost: En balanserad kost är viktig för alla, men det är särskilt viktigt för personer som lider av sköldkörtelbesvär. Försök att äta mat som är rik på jod, selen och andra näringsämnen som hjälper till att stödja sköldkörtelfunktionen.
- Undvik stress: Stress har en negativ inverkan på sköldkörteln och kan leda till att sköldkörtelbesvären blir värre. Försök att ta itu med stressiga situationer och hitta sätt att hantera stressen på ett effektivt sätt.
- Motionera regelbundet: Regelbunden motion kan hjälpa till att stärka immunförsvaret och minska risken för sköldkörtelbesvär. Försök att få i dig minst 30 minuters motion per dag för att hålla dig frisk och stark.
- Undvik miljögifter: Miljögifter som bly, kvicksilver och PCB:er kan ha en negativ inverkan på sköldkörtelfunktionen och bör undvikas så mycket som möjligt. För att skydda din sköldkörtel bör du undvika exponering för miljögifter genom att använda skyddsutrustning när du arbetar med kemikalier eller andra giftiga ämnen.
- Se till att du får tillräckligt med sömn: Sömn är viktig för hela kroppens funktion, inklusive sköldkörteln. För att undvika sköldkörtelbesvär bör du se till att du sover minst 7-8 timmar per natt.
Komplikationer till sköldkörtelbesvär
Sköldkörtelbesvär orsakas av en brist på sköldkörtelhormoner, vilket leder till att kroppens funktioner inte fungerar som de ska. Sköldkörteln producerar hormoner som reglerar olika processer i kroppen, såsom andning, hjärnfunktion, metabolism och temperaturreglering.
När sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner, kan det leda till olika symtom som trötthet, viktuppgång, depression och förändringar i hud och hår.
Komplikationer till sköldkörtelbesvär kan vara allvarliga och inkludera:
- Myxödem: Myxödem är en svullnad i ansikte, armar och ben som orsakas av en brist på sköldkörtelhormoner. Symptomen inkluderar trötthet, torr hud och förstoppning.
- Hjärtproblem: Sköldkörtelhormonbrist kan leda till problem med hjärtrytm och blodtryck. Det kan även orsaka bradykardi (långsam puls) eller takykardi (snabb puls).
- Nervskador: Sköldkörtelhormonbrist kan leda till nervskador som kan påverka muskelstyrka, koordination och balans.
- Överdriven produktion av sköldkörtelhormoner: Om sköldkörteln producerar för mycket hormoner, kallas det hypertyreoidism. Symptomen inkluderar viktminskning, svettningar, irritabilitet och överdriven aptit.
- Struma: Struma är en förstoring av sköldkörteln som orsakas av en brist på sköldkörtelhormoner. Det kan leda till andningsproblem och svullnad i nacken.
Prognosen vid sköldkörtelbesvär
Prognosen för att behandla sköldkörtelbesvär beror på vilken typ av sköldkörtelsjukdom som diagnostiserats. Vissa typer av sköldkörtelsjukdomar kan lätt behandlas med medicinering, medan andra kanske kräver mer aggressiv behandling.
Nedsatt frisättning av sköldkörtelhormoner (hypotyreos)
En vanlig typ av sköldkörtelsjukdom är hypotyreos, vilket innebär att sköldkörteln producerar för lite hormoner. Hypotyreos kan orsakas av en autoimmun sjukdom, genetiska faktorer, jodbrist eller strålningsexponering. Prognosen för hypotyreos är god om den upptäcks och behandlas tidigt. Behandlingen består vanligtvis av läkemedel som innehåller syntetiska sköldkörtelhormoner, som ofta är tillräckliga för att kontrollera symtomen.
Förhöjd frisättning av sköldkörtelhormoner (hypertyreos)
En annan typ av sköldkörtelsjukdom är hypertyreos, vilket innebär att sköldkörteln producerar för mycket hormoner. Hypertyreos kan orsakas av en autoimmun sjukdom, strålningsexponering eller en tumör i sköldkörteln. Prognosen för hypertyreos beror på orsaken till sjukdomen. Om det är en autoimmun sjukdom eller strålningsexponering, kan det vara möjligt att kontrollera symtomen med medicinering. Om det är en tumör, kan det krävas kirurgi för att ta bort den.
Slutligen finns det andra typer av sköldkörtelsjukdomar som inte är så vanliga, men som fortfarande kräver behandling. Dessa inkluderar Graves’ sjukdom, goiter och cancer i sköldkörteln. Prognosen för dessa typer av sjukdomar beror på hur tidigt de upptäcks och hur aggressiv behandlingen är. Behandlingen kan inkludera medicinering, radioaktiv jodterapi eller kirurgi.
Differentialdiagnoser till sköldkörtelbesvär
Differentialdiagnoser till sköldkörtelbesvär är vanligen baserade på patientens historia, fysiska undersökning och laboratorietester. Läkaren kan också använda bilddiagnostik för att hjälpa till att ställa en differentialdiagnos.
De vanligaste differentialdiagnoserna till sköldkörtelbesvär inkluderar: autoimmuna sjukdomar, infektioner, godartade tumörer, endokrina sjukdomar och psykosociala problem. Autoimmuna sjukdomar som Hashimotos tyroidit och Graves sjukdom är vanliga orsaker till sköldkörtelbesvär.
Infektioner som vattkoppor, mässling och rubella kan också orsaka sköldkörtelbesvär. Godartade tumörer som adenom och cystor kan också orsaka sköldkörtelbesvär. Endokrina sjukdomar som diabetes mellitus, hypoparatyreoidism och hyperparatyreoidism kan också leda till sköldkörtelbesvär. Psykosociala problem som stress, depression och ångest kan också leda till sköldkörtelbesvär.
Läkare bör alltid ta hänsyn till differentialdiagnoser när de diagnostiserar sköldkörtelsjukdomar. Genom att göra detta kan de undvika felaktiga diagnoser och behandlingar. Det är viktigt att patienter diskuterar alla symptom med sin läkare för att hjälpa dem att ställa rätt diagnos.
