Allt om prostatacancer: symptom, screening, PSA, behandling, prognos

Dr Hjalmarsson
Dr Hjalmarsson

Redaktionen

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on email

Prostatacancer

Prostata är en körtel belägen under mannens urinblåsa. Själva körteln omsluter den första delen av urinblåsan. I prostatan bildas en vätska som blandas med spermier. Prostatacancer drabbar endast män och är den vanligaste cancerformen i Sverige. Risken för att få prostatacancer stiger med åldern och faktum är att majoriteten av alla män som fyllt 80 år har prostatacancer. Det är dock endast en minoritet av dessa som dör till följd av prostatacancer – majoriteten dör av andra sjukdomar innan prostatacancern kommit till uttryck. Prostatacancer kan dock debutera redan i 40 års ålder och i dessa fall är ärftlighet (genetik) en viktig faktor. I dag vet man inte varför prostatacancer uppstår men kunskap om sjukdomen och behandlingarnas effekt blir allt bättre. I mannens testiklar bildas hormonet testosteron. Detta hormon stimulerar prostatan så att körteln växer.

Mannens könsorgan och prostatakörtel (Källa).

Vad är prostatacancer?

Cancer betyder att en elakartad tumör har bildats. Prostatacancer innebär att en elakartad tumör har bildats i prostatan. Som nämnt ovan är prostatacancer extremt vanligt bland äldre män och vissa studier talar för att majoriteten av alla 80-åringar har prostatacancer. En cancer kännetecknas av att den sprider sig. Den medicinska termen för spridning av cancer är metastasering. Om prostatacancer börjar mestastasera så sprids cancerceller utanför prostatan och detta medför en dålig prognos. Prostatacancer är generellt inte en aggressiv tumör. I de flesta fall tar det många år innan tumören börjar sprida sig. I vissa fall kan det gå betydlig fortare.

Prostatacancer har en tendens att sprida sig till lymfkörtlar, skelettet, lungor, lever. I många fall upptäcks prostatacancer pga smärta som åsamkas av metastaser i skelettet.

Symtom på prostatacancer

I de flesta fallen, särskilt i tidiga stadier, ger prostatacancer inga symtom. Ju större tumören blir och ju mer den trycker på urinröret, alternativt sprider sig i kroppen, desto mer symtom upplever man. Vanliga symtom på prostatacancer är som följer:

  • Blod i urinen (hematuri).
  • Frekventa vattenkastningar (man kissar ofta).
  • Svag urinstråle (urinstrålen är inte lika stark som den brukade vara).
  • Långsam vattenkastning (det tar ett tag innan vattenkastningen kommer igång).

Om sjukdomen sprider sig och får avancera så tillkommer följande symtom:

Tänk på at BPH (godartad förstoring av prostata) är mycket vanligare än prostatacancer och BPH ger också frekvent vattenkastning, svag urinstråle och långsam vattenkastning.

  • Viktnedgång och avmagring
  • Minskad aptit (matlust)
  • Smärtor (skelettsmärtor)
  • Trötthet

Symtomen kan ha andra orsaker än prostatacancer. Besvär med att kissa kan till exempel bero på en godartad förstoring av prostatakörteln, som är vanligt hos personer över 60 år.

Blodprover för prostatacancer (PSA, prostataspecifikt antigen)

PSA står för prostataspecifikt antigen. PSA är ett protein som tillverkas i prostatan. Om man inte har en prostata så har man inget PSA i blodet. Om man har en normal prostata som har man normala nivåer av PSA i blodet. Om man har prostatacancer så stiger nivån av PSA i blodet. Därför kan PSA användas till följande två ändamål:

  1. Upptäcka prostatacancer.
  2. Följa upp personer som fått ta bort prostatan (prostatektomi) pga cancer.

Observera att BPH även ger lite högre PSA, jämfört med helt friska individer. Om du haft högt PSA så är det viktigt att göra en fullständig utredning av detta. Utredning av höga PSA-värden hos män går under ett så kallat Standardiserat Vårdförlopp (SVF), vilket är ett nationellt vårdprogram för utredning av misstänkt cancer.

Ska jag kontakta min vårdcentral?

Om du misstänker att du har prostatacancer skall du kontakta din vårdcentral idag. Du kan också ringa sjukvårdsrådgivningen för att få hjälp och vägledning. Vanliga anledningar till att behöva kontakta vårdcentralen:

  • Problem med vattenkastningen.
  • Blod i urinen (hematuri).
  • Oväntad viktnedgång, trötthet.

Blod i urinen (hematuri) är aldrig normalt och skall alltid utredas noggrant hos män.

Hur man ställer diagnosen prostatacancer

För att diagnostisera prostatacancer måste man genomgå flera utredningar. Som vid all medicinsk diagnostik måste du först träffa en doktor som gör en noggrann medicinsk intervju (anamnes) och en klinisk undersökning. Den kliniska undersökningen innebär bland annat att doktorn känner på din prostata. Detta görs genom att doktorn för upp ett finger i din ändtarm och med fingret känner doktorn på prostata. Detta är möjligt att göra eftersom prostata är belägen framför ändtarmen och då kan man undersöka prostatan även om ändtarmen finns emellan fingrarna och prostatan. Med fingrarna känner läkaren om prostatan är förstorad och om den är jämn och regelbunden på ytan. En stor prostata, liksom en oregelbunden (knölig) eller hård prostata, ökar sannolikheten för att man har cancer. Att undersöka prostatan går fort och gör inte ont, utöver det obehaget som känns när man blir undersökt i ändtarmen.

Man ställer dock inte diagnosen prostatacancer baserat på en ändtarmsundersökning. Det krävs ytterligare undersökningar, nämligen PSA, vävnadsprov (biopsi) ultraljud och undersökning med magnetkamera (MR).

Ultraljudsundersökning och biopsi av prostata

Det finns särskilda ultraljud som är avsedda för att undersöka prostatan. Ultraljudsapparaten förs in genom ändtarmen, varifrån prostata kan ses tydligt med ultraljud. Med ultraljud kan man bedöma prostatas storlek, form och om den är knölig. Ultraljudet används också för att ta vävnadsprov (biopsi) från prostata. Syftet med detta är att ta vävnadsprover som sedan undersöks i mikroskop för att klargöra om det finns cancerceller. Celler som utvecklat cancer har nämligen ett karaktäristiskt utseende.

Biopsin är också viktig för att gradera tumören. Gradering innebär att man bedömer hur aggressiv prostatacancern är. Graderingen görs med den så kallade Gleason score där lägsta värde är 6 och högsta värde är 10. De mest aggressiva tumörerna har Gleason 10 och de minst aggressiva har Gleason 6. Om prostatacancern är aggressiv så växer den fort och bildar dottertumörer (metastaser) fort.

Magnetkamera (MR)

Sedan 2015 används magnetkamera för att undersöka personer med högt PSA-värde. Magnetkamera är en extremt känslig och bra metod som kan upptäcka majoriteten av alla kliniskt relevanta tumörer, liksom dotterumörer (metastaser). Magnetkamera kan också bedöma om prostatacancern har spridit sig lokalt i lilla bäckenet.

Skelettskintigrafi

Skelettskintigrafi är en undersökning där man använder radioaktivt socker (glukos) för att undersöka om det finns dottertumörer i skelettet. Tumörceller använder nämligen väldigt mycket socker (de har hög ämnesomsättning) och då kan man upptäcka de genom att märka sockret med radioaktiva substanser. Undersökningen anses vara ofarligt, trots att man använder radioaktiva spårämnen.

Undersökningen genomförs genom att man sprutar in det radioaktiva ämnet i blodet och detta tas sedan upp av tumörcellerna i skelettet.

Standardiserat vårdförlopp (SVF) för prostatacancer

I Sverige tillämpas numera SVF, som står för standardiserat vårdförlopp. Syftet med SVF är att personer med misstänkt cancer snabbt skall utredas på ett organiserat och effektivt sätt. För att lyckas med detta har SVF etablerats för de vanligaste cancerformerna. Om en läkare misstänker att du har prostatacancer skall den initiera ett standardiserat vårdförlopp (SVF) för att du skall få en snabb och effektiv utredning. Remisser till undersökningar går fortare med SVF eftersom den som tar emot remisserna vet att den måste handlägga ärendet efter de riktlinjer som etablerats för SVF.

Behandling av prostatacancer

Det finns olika sätta att behandla prostatacancer:

  • Kirurgi – kirurgisk behandling, vilket innebär att man opererar bort prostatan. Detta kallas även prostatektomi.
  • Strålning – detta innebär att man strålar prostatakörteln med omnejd, samt eventuella dottertumörer.
  • Kemoterapi (cytostatika, cellgifter) – med cellgifter försöker man döda cancerceller i hela kroppen.
  • Hormonbehandling (hormonterapi) – syftet med hormonterapi är att minska förekomst av de hormoner som triggar prostataceller till att växa.
  • Testikeloperation – Avlägsnande av testiklarna gör att prostatacancern växer långsammare.

Många patienter får flera olika behandlingar, t ex kirurgi och cellgifter. Man kan också få samtliga behandlingar. Vilken behandling som just du får beror på din tumör, ditt medicinska tillstånd samt om du har dottertumörer (metastaser).

Prostatektomi

Om prostata skall tas bort (prostatektomi) så tas hela körteln bort samt sädesblåsorna. Om undersökningen visar att det finns cancerceller även i lymfkörtlarna i bäckenet så tas de bort.

Om hela prostatan tas bort så har man gjort en radikal prostatektomi.

Yttre strålning

Strålning anses vara lika effektivt som kirurgi. Att genomgå strålterapi (strålningsbehandling) för prostatacancer tar cirka 6 veckor och då får man strålning alla vardagar under den tiden. Strålningen är som regel inte smärtsam och påverkar inte inkontinensen.

Inre strålning – Brachyterapi

Man kan stråla prostatan inifrån själva körteln. Deta görs genom att radioaktiva ämnen sprutas in i prostatakörteln. Oftast görs detta med radioaktivt jod. Dessa radioaktiva ämnen skickar ut strålning lokalt i körteln och dödar cellerna. Man kan också skicka in strålning direkt i körteln via sprutor. Nålarna först i båda fallen in i prostatan genom huden (under pungen) och detta gör inte ont eftersom man får bedövning.

Man kan få hormonbehandling innan man får strålning. Hormonbehandling förstärker effekten av strålning eftersom cancercellerna blir känsliga för strålning efter hormonbehandling.

All strålning medför risk för impotens.

Importens och inkontinens efter prostatacancer

Eftersom prostatakörteln är viktig för mannens sexualitet så är många män oroliga för hur behandlingen kommer påverka sexlust och erektion. Vid avlägsnande av hela körteln (prostatektomi) finns dessutom risk för inkontinens. Dessa risker får man diskutera med läkaren eftersom det ibland påverkar valet av behandling. Generellt skall man dock välja den behandling som har störst effekt på tumören, även om det medför risk för t ex erektionsproblem (impotens).

Aktiv monitorering

I vissa fall väljer läkaren och patienten att inte behandla sjukdomen, utan att vänta och se hur den utvecklar sig. Detta kallas ”aktiv exspektans” eller ”aktiv monitorering”. Om sjukdomen fortskrider (PSA stiger) så kan behandling sättas in. Om sjukdomen inte fortskrider (PSA är oförändrat över tid) så kan man avvakta med behandling. Om man väljer aktiv monitorering så går man på regelbundna kontroller. Dessa kontroller inbegriper analys av PSA i blod, klinisk undersökning av prostata och ibland radiologisk undersökning med magnetkamera.

Prognos vid prostatacancer

Prognosen beror på hur avancerad tumören är. En tumör som spridit sig till andra kroppsdelar har som regel dålig prognos. En tumör som inte har spridit sig har god prognos om den avlägsnas.

Om prostatacancer har spridit sig är det extremt svårt att få bort cancern. I det scenariot försöker man bromsa sjukdomen med cellgifter, hormonbehandling och andra behandlingar (se ovan).

Uppföljning

Efter prostatacancer går man på kontroller i många år innan man anses vara frisk (friskförklarad). Kontrollerna inbegriper bland annat kontroll av PSA. Ett stigande PSA-värde talar för att tumören växer.

Läkemedel

Antiandrogener kan ges för att minska effekten av testosteron i kroppen.

Läkemedel i form av en GnRH-analog gör att testosterontillverkning i kroppen minskar.

Zytiga är ett nytt läkemedel som används vid prostatacancer. Zytiga gör att testosteron inte bildas i cancern.

Xtandi är ett läkemedel som förhindrar testosteron från att koppla till cancercellerna.

Läkemedlet Xofigo innehåller ett radioaktivt ämne som kan minska tillväxten av metastaser i skelettet.

Avlägsnande av testiklarna (orkidektomi)

Man kan ta bort testiklarna helt och hållet. Detta ger den mest uttalade minskningen i testosteron i kroppen. Det görs bara om man verkligen behöver sänka testosteronnivåerna fort och permanent.

Utan testosteron så tappar de flesta män sin sexlust och erektionsförmåga.

0/5 (0 Reviews)

Kontakt

Sektioner

Vad vill du veta?

Mest läst

Våra mest lästa artiklar

Din vardag och livet

Vanligt och viktig för varje person