Allt om proktit
En inflammatorisk tarmsjukdom
Proktit är en inflammatorisk tarmsjukdom som påverkar ändtarmen. Det är vanligare hos män än kvinnor och kan uppstå när slemhinnan i ändtarmen blir inflammerad. Symptomen varierar beroende på vilken typ av proktit som diagnostiserats, men de vanligaste symtomen inkluderar smärta, klåda, blodig eller purulent urladdning och förstoppning.
Infektioner
Proktit kan orsakas av en rad olika saker, inklusive infektioner, allergiska reaktioner, trauma eller autoimmuna sjukdomar. Infektioner som orsakar proktit inkluderar bakterier som salmonella, shigella, E. coli och campylobacter.
Vissa virus, svampar och parasiter kan också orsaka proktit. Allergiska reaktioner kan orsakas av vissa läkemedel eller livsmedel.
Trauma och autoimmuna sjukdomar
Trauma till ändtarmen kan orsakas av instrumentell undersökning eller analsamlag. Autoimmuna sjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit kan också orsaka proktit.
Diagnos
Diagnos av proktit baseras vanligtvis på patientens historia och symtom samt resultat från fysisk undersökning och laboratorietester. Fysisk undersökning kan omfatta att ta ett prov från rektalområdet för att se om det finns tecken på infektion eller inflammation. Laboratorietester kan omfatta blodprov för att utesluta autoimmuna sjukdomar eller andra infektioner, samt en rektalprovsundersökning för att se om det finns tecken på infektion.
Kort om behandling
Behandling av proktit beror på den underliggande orsaken. Det finns flera behandlingsalternativ såsom:
- antibiotika att ordineras för att behandla bakterieinfektioner, om det finns tecken på infektion
- antihistaminer, om det finns tecken på allergisk reaktion
- immunsuppressiva läkemedel, om det finns tecken på autoimmuna sjukdomar
Förebygga proktit
För att förebygga proktit bör du undvika mat som innehåller mycket stärkelse eller fiber, undvika alkohol och rökning och regelbundet tvätta analområdet med varmt vatten och mild tvål. Om du har en autoimmun sjukdom ska du ta dina mediciner regelbundet för att hålla inflammationen under kontroll. Om du har en infektion ska du undvika sexuell aktivitet tills infektionen har läkt helt.
Proktit är en allvarlig sjukdom som kan leda till allvarliga komplikationer om den inte behandlas ordentligt. Det är viktigt att se din läkare om du misstänker att du har proktit så att du kan få rätt behandling och lindra symtom så snart som möjligt.
Symtom och tecken på proktit
- Smärta eller obehag i ändtarmen: Smärta eller obehag i ändtarmen är vanligtvis det första symptomet på proktit. Smärtan kan vara både lokaliserad och diffus, och kan vara både skarp och molande.
- Blodig eller slemmig avföring: Proktit kan orsaka blodiga eller slemmiga avföringar som ibland kan innehålla pus.
- Urinretention (svårigheter att tömma urinblåsan): Proktit kan orsaka urinretention, vilket innebär att du har svårt att tömma blåsan helt.
- Förstoppning: Förstoppning är vanligt vid proktit, vilket kan leda till att du inte klarar av att tömma tarmen helt.
- Utsläpp från ändtarmen: Utsläpp från ändtarmen är vanligt vid proktit, och det kan vara både slem och blodigt.
- Ömhet runt ändtarmen: Om du har proktit kan du uppleva ömhet runt ändtarmen när du trycker på den eller sitter ner.
Orsaker till proktit
Om inflammationen förekommer ovanför det anatomiska området i tjocktarmen som kallas för rektum så är det inte möjligt att ställa diagnosen proktit eftersom det då rör sig om en tjocktarmsinflammation, dvs en kolit.
Proktit kan orsakas av flera olika tillstånd såsom:
- Specifika inflammation – Chrons sjukdom, Ulcerös kolit
- Bakteriella infektion
- Traumatisk proktit
- Ischemisk proktit – uppstår efter att en skada i blodkärlen som försörjer tarmen orsakar proktit
- Proktit orsakad av strålning mot cancer
- Idiopatisk proktit – det finns inga kända orsaker till vad som orsakat patientens proktit
- Läkemedelsinducerad proktit
Hur diagnostiseras proktit
Fysisk undersökning
För att börja med fysisk undersökning, kommer läkaren att undersöka området runt ändtarmen för att se om det finns några tecken på infektion eller irritation. Efter den fysiska undersökningen kommer läkaren att ställa frågor om dina symtom och din medicinska historia. De kan också ta blodprover för att utesluta andra sjukdomar som kan orsaka liknande symtom.
Proktoskopi och rektoskopi
De kan också ta en proktoskopi, som är en procedur där de använder ett litet rör för att titta inuti ändtarmen. Detta kan hjälpa dem att se om det finns några tecken på inflammation eller andra problem.
Att diagnostisera proktit kräver ofta flera olika typer av undersökningar och tester. Genom att göra en fysisk undersökning, ta anamnes och ta blodprover kan läkaren avgöra om du har proktit och vilken behandling som är bäst för dig.
Hur behandlas proktit
Kortikosteroider och inflammationsdämpande
Behandlingen för proktit varierar beroende på typen av proktit och svårighetsgraden av symtomen.
Kortikosteroider är den vanligaste behandlingen för proktit. Dessa läkemedel hjälper till att minska inflammation och smärta. Det är inflammationsdämpande läkemedel som gör att kroppens egna immunsystem dämpas och vilket minskar inflammationen lokalt i ändtarmen.
Kortikosteroider kan tas som tabletter eller injiceras direkt i ändtarmen. Kortikosteroider kan också användas för att behandla andra typer av proktit, såsom ulcerös proktit.
Antibiotika och lokalbehandlingar
Antibiotika är ett annat vanligt läkemedel som används för att behandla proktit. Antibiotika används ofta för att behandla infektioner som orsakar proktit, såsom bakteriella infektioner. Antibiotika kan tas som tabletter eller injiceras direkt i blodet.
Lokalbehandlingar är också ett vanligt sätt att behandla proktit. Lokalbehandlingar innebär att läkemedel appliceras direkt på det drabbade området. Lokala läkemedel som används för att behandla proktit inkluderar salvor, krämer och suppositorier (tabletter som placeras inuti ändtarmen). Dessa läkemedel hjälper till att lindra symtom som klåda, irritation och smärta.
Kirurgi
I vissa fall kan operation vara nödvändig för att behandla proktit. Operationer som utförs för att behandla proktit inkluderar excision (avlägsnande) av det drabbade området, biopsi (ta ett litet prov från det drabbade området) och resektion (avlägsnande av det drabbade området).
Om du misstänker att du har proktit bör du rådfråga din läkare för diagnos och rådgivning om vilken typ av behandling som passar dig bäst. Din läkare kan rekommendera en kombination av kortikosteroider, antibiotika och/eller lokala läkemedel beroende på typen av proktit och svårighetsgraden av symtomen. Om dina symtom inte svarar på medicinsk behandling kan din läkare rekommendera en operation för att ta bort det drabbade området.
Komplikationer till proktit
Proktit är en inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar ändtarmen. Det är vanligtvis förknippat med smärta, svullnad och blödning. Om det inte behandlas kan det leda till allvarliga komplikationer.
Komplikationer av proktit inkluderar:
- Analfissurer: Dessa är små sår som uppstår i huden runt anus. De kan orsaka smärta och blödning.
- Analabscesser: Dessa är samlingar av infekterat vävnad som bildas runt anus. De kan orsaka smärta och feber.
- Fistlar: Dessa är kanaler som bildas mellan tarmen och huden runt anus. De kan orsaka smärta och infektioner.
- Rektal prolaps: Detta är när rektum (den nedre delen av tarmen) faller ut genom anus. Det kan orsaka smärta, blödning och obehag.
- Kolorektal cancer: Proktit ökar risken för att utveckla kolorektal cancer, eftersom inflammationen skadar tarmväggarna och gör dem mer mottagliga för cancerceller.
Alla dessa komplikationer kan vara mycket allvarliga, så det är viktigt att söka läkarvård om du misstänker att du har proktit. Din läkare kan diagnostisera dig och ordinera lämplig behandling för att minska risken för komplikationer.
Differentialdiagnoser till proktit
En differentialdiagnos för proktit inkluderar:
- Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD): IBD är en grupp sjukdomar som orsakar inflammation i tarmarna. Symtom inkluderar diarré, buksmärtor och blodiga avföringar.Anal fissur: En anal fissur är en liten spricka eller sår i anus som orsakar smärta och blödning.
- Anorektal abscess: En anorektal abscess är en samling av infekterad vätska som samlas runt anus. Det kan orsaka smärta, svullnad och rodnad.
- Divertikulit: Divertikulit är en sjukdom som orsakas av utbuktningar eller bulor i tarmväggen. Det kan leda till smärta, feber och diarré.
- Kolorektal cancer: Kolorektal cancer är den vanligaste formen av cancer i tarmarna. Det kan orsaka blodiga avföringar, trötthet och viktminskning.
- Crohns sjukdom: Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan orsaka diarré, buksmärtor och feber.
Blodprover och biopsi
För att diagnostisera proktit kommer läkaren att göra en fysisk undersökning och ta blodprov för att utesluta andra möjliga orsaker till symtomen. Om det inte finns några tecken på infektion kommer läkaren att ordinera ytterligare tester för att bekräfta diagnosen. Dessa tester inkluderar röntgenundersökningar, koloskopi och biopsi.
Differentialdiagnos är ett viktigt steg i diagnostiken av proktit. Genom att identifiera andra möjliga orsaker till symtom kan läkaren hitta den bästa behandlingen för patienten.