//

Allt om alla Öroninflammationer – Hörselgångsinflammation, öronkatarr, öroninflammation m.m.

20 min läsning

Örat är det organ som vi använder för att höra med. Det består av flera olika delar men kan delas upp grovt i ytterörat, mellanörat och innerörat. Ibland så blir dessa delar inflammerade, detta kan ske på flera olika sett så som bakterieinfektion eller eksem. Beroende på orsak till inflammationen och hur gammal den som får det är så får man ta ställning till behandling, i vissa fall så räcker det vila och rengöring och i vissa fall krävs antibiotika. Öroninfektioner är vanliga hos barn under 7.

Schematisk bild av örat. Källa: Wikimedia Commons

Örat

För att man ska ha goda möjligheter att höra så behöver örat fungera som det ska. Örat är uppbyggt av tre segment som samarbetar för att höra.

Ytterörat 

Det yttersta segmentet som innehåller hörselgången kallas ytterörat. Här samlas ljudet upp av örat och går likt en tratt och koncentrerar det på trumhinnan. Strukturen av ytterörat hjälper oss också lokalisera varifrån ljud kommer. Då ytterörat ligger ute i luften så kan det komma in skräp och dylikt i det. Därför så producerar det vax som kan plocka upp skräp och föra ut det genom örongången. Normalt sett så rör sig vax ut av sig själv, man behöver alltså inte ta bort det manuellt.

Mellanörat

Mellanörat börjar med trumhinnan. Syftet med mellanörat är att förstärka ljudet eller sänka ljudet samt att omvandla ljudvågorna till mekanisk rörelse. Detta sker genom att ljudvågor slår mot trumhinnan, denna börjar då rytmiskt svänga beroende på frekvens och styrka av ljudvågen. Trumhinnan är kopplad till ett ben som heter hammaren, hammaren börjar då också svänga och får nästa ben, städet, att svänga. Sist så är städer kopplat till stigbygeln. Stigbygeln är kopplad till det ovala fönster, detta är ett membran likt trumhinnan fast mycket mindre. Det ovala fönstret är övergången till innerörat och hörselorganet. 

För att mellanörat ska fungera bra så behöver det vara luft i det samt ett normalt tryck så som det är utanför trumhinnan. För att upprätthålla ett bra tryck med luft så är mellanörat sammankopplat med näsan genom en struktur som heter trumpeten. Normalt är trumpeten stängd, men när man tuggar eller “tryckutjämnar” så öppnar den sig och kan då tömma mellanörat på vätska samt se till att trycket är normalt.

Innerörat

I innerörat så har vi två stycken strukturer, hörselorganet och balansorganet. Dessa har hand om att omvandla ljudvågor till elektriska signaler som hjärnan kan avläsa, samt att avläsa hur kroppen rör sig genom balansorganet. Vi kommer främst att avhandla hörselorganet här. 

Hörselorganet består av en spiralformad struktur, men om man rullar upp den så är det bara ett vikt rör. Detta vikta rör är fyllt med vätska. När stigbygeln slår mot ovala fönstret så börjar vätskan att röra sig i hörselorganet. I röret så finns det känselspröt som känner av hur vattnet rör sig och kan avläsa det och skicka ut som elektriska signaler till hjärnan. Med detta så hör vi. 

Inflammationer i örat

I örat så brukar vi grovt dela upp inflammationer efter var de drabbar en. Vanligast är att ytterörat eller mellanörat drabbas. I sällsynta fall drabbas innerörat, och då är det väldigt allvarligt. Beroende på var inflammationen sätter sig samt vad som orsakar den så blir symtomen väldigt olika och behandlingen skiljer sig mycket med. 

Ytteröronsinflammation (hörselgångsinflammation)

En inflammation av ytterörat eller extern otit som det heter på läkarspråk är ett vanligt tillstånd som kan uppstå på flera olika sätt. De vanligaste bakomliggande orsakerna är:

  • Infektioner med bakterier
  • Eksem
  • Infektioner av talg eller hårkörtel

Symptom

  • Klåda i hörselgång
  • Rodnad i örat
  • Smärta vid tuggning
  • Igentäppt hörselgång med skräp -> sämre hörsel
  • Färglös vätska som rinner ut
  • Blod och var som rinner ut

Varför får man hörselgångsinflammation?

Det finns många olika anledningar till varför man får en inflammation i hörselgången. Vanligt är att man får det om man badar mycket i pool, då kommer det in bakterier i örat som sätter sig i hörselgången. Man kan också få en hudreaktion med eksem om man rengör örat manuellt för mycket, man stör både örats egen rengöring och irriterar med petningen. Detta kan då alstra en irritation.

Det finns också en risk att utveckla en hörselgånginflammation om man blockerar hörselgången mycket, det blir då varmt och fuktigt i hörselgången vilket bakterier gillar. Hörselgången blockeras t.ex. av hörapparater, öronproppar och “in-ear hörlurar”. 

När ska man söka vård?

I de flesta fallen så är en hörselgånginflammationer ofarliga och läker ut av sig själv. I vissa fall är det dock lämpligt att uppsöka en läkare

  • Om det kommer vätska ur örat
  • Vid hög feber
  • Om det håller i sig längre än 3 dagar

Behandling

Beroende på graden av öroninflammation så kan behandlingen bestå av allt ifrån egenvård och tvätt till medicinsk behandling

Egenvård

Grunden i egenbehandling för hörselgångsinflammation är att undvika att örat är vått och fuktigt. Detta hjälper både för att undvika att få hörselgångsinflammation men också för att behandla det. Bada därför inte och duscha med badmössa om du måste duscha. Undvik också att ha saker i öronen så som öronproppar eller hörlurar.

Man kan själv rengöra örat försiktigt genom att använda saltlösning och spola rent örat försiktigt med en spruta eller dylikt. De finns också öronspray receptfritt som man kan testa om det ger lindring.

Medicinsk behandling

En läkare kan undersöka ditt öra med ett öronmikroskop och komma fram till orsaken till din hörselgångsinflammation samt se om den har påverkat trumhinnan eller om den har övergått i en mellanöroninflammation. Med denna information så kan en läkare komma fram till den bästa behandlingen för dig. 

Exempel på behandling är

  • Vid infektion kan terracortril med polymyxin B ges som örondroppar
  • Om det är eksem kan kortison som hydrokortison användas
  • Vid stor svullnad kan alsosprit på en bomullstuss användas
  • Smärtlindring kan ges med receptfria tabletter.

Mellanöreinflammation

Mellanörat kan drabbas av två huvudsakliga inflammatoriska tillstånd, bakteriell öroninflammation (Akut mediaotit, AOM) eller öronkatarr (Sekretorisk mediaotit, SOM). Vid en bakteriell öroninflammation så är det bakterier som har kommit in till mellanörat och producerar ofta var och vätska. I en öronkatarr så har det av någon anledning kommit massa vätska i mellanörat och den kan inte komma ut genom trumpeten. 

Trumhinnan vid Öronkatarr. Källa: Wikimedia Commons
Trumhinnan vid Bakteriell öroninflammation. Källa: Wikimedia Commons

Bakteriell öroninflammation 

Den bakteriella öroninflammationen är mycket vanlig hos barn, innan 2 års ålder beräknas 70% av alla barn varit drabbad av det minst en gång. Ofta ger öroninflammation stor smärta. I vissa fall så kan trumhinnan spricka vid en öroninflammation, detta brukar leda till smärtlindring och var ifrån hörselgången. Trumhinnan växer tillbaka när inflammationen är över.

Symptom

  • Intervallsmärta i ett eller båda öronen
  • Feber
  • Lockkänsla för öronen
  • Skrikighet (barn)
  • Nedsatt hörsel
  • Minskad aptit
  • Samtida förkylning
  • Var från öronen (när trumhinnan spricker)

När ska man uppsöka läkare?

Hos barn kan ofta öroninflammationer läka ut av sig själv, men det finns ett antal fall då det ändå är bra att uppsöka läkare

  • Feber 
  • Gul/vit vätska från örat
  • Smärta mer än ett dygn

När är det akut?

Det finns allvarliga komplikationer till öroninflammation, då är det viktigt att söka till akuten

  • Mycket stel nacke + onormal trötthet
  • Mycket hög feber (39 eller mer)
  • Rodnad och svullnad bakom örat
  • Om öronen står utåt (nytillkommet)

Undersökningar

När man kommer till läkaren så kommer denne först att fråga om hur du mår och dina symptom. Efter detta vill de kolla in i ditt öron med ett öronmikroskop. Denna kan antingen vara ett instrument läkaren håller i handen eller ett stort instrument som ser ut som en kikare. I båda fallen så kommer det komma in en smal tratt i ditt öra. Det kan kännas obehagligt att få in en tratt i örat, men det är helt säkert. Föräldrar kan med fördel ha sitt barn i knät under denna undersökning. Läkaren kommer då att titta på din trumhinna och ibland skjuta in en luftstöt för att se om den rör på sig. Det är också vanligt att läkaren tar febern på dig. 

Behandling

Trots att bakteriell öroninflammation är ett bakteriellt tillstånd så behöver man inte i alla fall behandla det med antibiotika. Det har visat sig att hos barn mellan 1-12 med ensidig öroninflammation så räcker det med att enbart vila och återkomma om det blir värre.

Om läkaren konstaterar att det är en bakteriell öroninflammation så ger man antibiotika om 

  • Man är över 12 år
  • Barn under 2 år med dubbelsidig öroninflammation
  • Om det har spruckit hål på trumhinnan
  • Alla vuxna

Antibiotikan man väljer är oftast Kåvepenin, dosen varierar på hur mycket man väger. Oavsett om man får antibiotika eller inte så uppmanas man komma tillbaka till läkaren om det inte har blivit bättre på 2-3 dagar.

Det finns självklart undantag mot regeln, t.ex. om barn har andra sjukdomar som gör dem extra känsliga för infektioner eller om man har känd sjukdom i huvud-halsregionen. 

Återkommande öroninflammationer

Vissa barn får väldigt täta öroninflammationer, dessa kan då vara hjälpta av att man opererar in ett rör i trumhinnan som hjälper infektioner att läka ut och inte ge lock. För att få detta så krävs det att man har 3 st öroninflammationer inom 6 månader. Men reglerna skiljer sig lite mellan de olika regionerna. Barn som får många öroninflammationer kallas ibland för “öron-barn”

Komplikationer

De flesta öroninflammationer läker ut av sig själva. Men i vissa fall så kan man få resttillstånd och det utvecklas till något annat

  • Öronkatarr – Lockkänslan går inte över på flera månader och man hör dålig
  • Hjärnhinneinflammation – Ger hög feber och stel nacke, kräver akutvård
  • Mastoidit – Sällsynt men allvarlig komplikation, kräver akutvård. Ger ömhet och rodnad bakom örat, kan ge utstående öron
  • Labyrintit – infektion av balansorganet och hörselorganet, ger stark yrsel och tinnitus. 

Öronkatarr (Sekretorisk mediaotit, SOM)

Öronkatarr är ett tillstånd där mellanörat blir fyllt med vätska vilket i sin tur gör att trumhinnan buktar ut och blir orörlig. Detta gör att man inte hör lika bra. Oftast så uppkommer öronkatarr långsamt och har enbart lockkänsla och nedsatt hörsel som symptom. 

Symptom

  • Nedsatt hörsel
  • Lockkänsla
  • Lätt smärta i vissa fall
  • Bubblande konstiga ljud i örat
  • Nedsatt eller tillbakagång i språkutveckling hos barn 

Orsaker

Det finns många olika anledningar till att man för en öronkatarr men symtombilden blir i princip den samma

  • Resttillstånd efter bakteriell öroninflammation
  • Svullnad av örontrumpet 
  • Allergi
  • Flygresor
  • Förkylning
  • Bakåtsnytning
  • Missbildningar
  • Tumörer (ovanligt)

När ska man söka vård?

Om man märker att man har nedsatt hörsel över en längre tid så är det en bra idé att uppsöka din läkare. Oftast är det inte farligt med öronkatarr, men det är en god idé att ändå uppsöka läkare. Hos barn kan det vara av extra stor vikt att hitta behandling snabbare då hörsel är central i utveckling av språk. 

Om du är vuxen och bara får öronkatarr på ett öra så bör du uppsöka en läkare för att utreda detta då det kan vara ett första tecken på en tumör.

Behandling

I många fall så behövs ingen annan behandling än att man utför den så kallade valsalva manövern. Detta är en manöver som öppnar örontrumpeten och jämnar ut trycker i mellanörat. Denna manöver görs genom att man håller för näsan och munnen och försöker blåsa ut luft genom näsan. Man ska också sova på en extra kudde och att snyta sig istället för att dra in snoret när man har öronkatarr. Nässpray kan ibland hjälpa att öppna upp örontrumpeten vilket hjälper tillståndet. Använd dock nässpray varsamt då de kan ge beroende.

I vissa fall, speciellt hos barn så kan man överväga att göra att hål på trumhinnan eller att sätta in ett rör i trumhinnan för att tömma ut vätskan för att återställa hörseln. 

Man som utför Valsalva manövern Källa Wikimedia commons

Skriv ett svar

Your email address will not be published.

Senaste av Blog

Har du diabetes, övervikt eller fetma?

Dialiv är appen för alla med diabetes. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontroll över riskfaktorer, läkemedel och få hjälp och stöd när du behöver det.

Dialiv är appen för alla med diabetes, övervikt eller fetma. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontrollen.