Hjärnhinneinflammation (virus- och bakterie orsakad meningit) – orsaker, symtom, behandling och prognos

Allt om hjärnhinneinflammation (meningit)

Hjärnhinnor (meninger)

Meningit är en inflammation och infektion i vätskan och membranen som omger hjärnan och ryggmärgen. Hjärnan och ryggmärgen flyter nämligen omkring i en väldigt tunn vätska som heter kallas för CSF (cerebro spinal fluid på engelska). Mellan hjärnan och vätskan finns tunna hinnor av membran som kallas för dura mater och pia mater på latin. Mellan dessa tunna hinnor kan man drabbas av antingen en inflammation eller en infektion.

Infektion och inflammation

Kom ihåg att vi infektioner (dvs bakteriella, virala eller parasitära infektioner) även medför inflammation eftersom det behövs immunceller för att bekämpa infektionerna, även om individen erhåller potent behandling mot infektionen (antibiotika eller antivirala läkemedel).

Membranen (dura- och pia mater) runt hjärnan kallas för meninger, därför heter sjukdomstillstånd meningit eftersom –it på slutet av ordet innebär att det är en inflammation eller infektion.

Insjuknandet skiljer sig mellan olika former av hjärnhinneinflammation samt att det beror även på individens normaltillstånd eftersom yngre friska individer upplever snabb uppkomst av symtom jämfört med en äldre mer multisjuk person.

Symtom vid hjärnhinneinflammation på vuxna inkluderar:

  • Kraftig huvudvärk
  • Feber
  • Stel nacke
  • Yrsel eller kräkningar
  • Förvirring eller koncentrationssvårigheter
  • Trötthetskänsla eller svårigheter med gång och rörelse
  • Ljuskänslig
  • Ingen aptit eller törst
  • Hög puls, blodtrycket kan både vara högt och lågt.
  • I vissa fall förekommer hudutslag med röda prickar

De flesta fallen av meningit beror på virusinfektion men det förekommer även fall med bakteriella-, parasitära- och även svampinfektioner som orsak till hjärnhinneinflammation. I vissa fall kan infektionen eller inflammationen hanteras av kroppen utan behandling men men i många fall är tillståndet livshotande och kräver omedelbar avancerad sjukvård. Tidigt behandling kan även minska risken för framtida komplikationer från inflammationen eller infektionen.

Symtom på hjärnhinneinflammation hos nyfödda:

  • Hög feber
  • Gråter okontrollerat
  • Väldigt trött eller irritabel
  • Svårt att vakna från sömn
  • Inaktiv och slö
  • Svårt att ge bröstmjölk eller ersättning till barnet
  • Kräkningar
  • Stelhet i kroppen eller nacken
  • En svullnad på toppen av barnets/fostrets huvud

Det är svårt att identifiera hjärnhinneinflammation hos barn och foster. Ett barn som gråter väldigt kraftigt och okontrollerat, och där det förvärras av att man håller barnet, bör föranleda ett besök på akutmottagning för allmän undersökning.

Meningit delas upp i två följande tillstånd:

  • Akut meningit
  • Kronisk meningit

Kronisk meningit betyder att tillståndet uppkommit långsamt och är svårare att diagnostisera. Ibland kan individen uppfattas som personlighetsförändrad, men även ovanstående symtom gäller vid både akut- och kronisk meningit.

Riskfaktorer för meningit:

  • Diabetes
  • Individer med nedsatt immunförsvar av någon anledning
  • Överkonsumtion av alkohol
  • Fraktur eller skelettskador i huvudet
  • Personer med främmande material (sjukvårdsutrustning eller från trauma) som sitter i hjärnan eller ryggmärgen.

Symtom och tecken på meningit

Här nedan presenteras en lista med de vanligaste symtomen vid meningit som man bör känna till, dels för sin egen del men även för att lätt kunna identifiera tillståndet hos andra personer. En tidig behandling minskar nämligen risken avsevärt för framtida komplikationer.

  1. Huvudvärk: En intensiv huvudvärk är ett vanligt symptom på meningit.
  2. Nackstelhet: Smärta och stelhet i nacken som kan upplevas när du rör huvudet eller böjer nacken.
  3. Feber: En hög feber.
  4. Illamående och kräkningar: Uppkomsten av illamående och kräkningar.
  5. Förvirring och medvetslöshet: Förvirring och medvetslöshet.
  6. Fotosensitivitet: Ljuskänslighet är ett tecken på meningit som kan leda till att personen blir ljuskänslig och får ont i ögonen när de utsätts för ljus.
  7. Muskelsvaghet: Muskelsvaghet kan upplevas som en trötthet som inte går att förklara, eller som en svårighet att röra sig.

Orsaker till hjärnhinneinflammation (meningit)

Den bakomliggande orsaken till meningit skiljer sig vanligtvis mellan åldersgrupperna som drabbas av tillståndet.

Bland personer med tidigare frakturer i skallbasen eller huvudet och de som har främmande material i hjärnan är det framför allt dessa fyra bakterier som orsakar infektioner:

  • Pneumokocker
  • Meningokocker
  • Haemophilus influenzae
  • Listeria monocytogenes

Ovanligare bakterier inkluderar E. coli, streptokocker, M. tuberculosis, Klebsiella och S. aureus.

Hur diagnostiseras meningit

Diagnos av meningit görs vanligen genom en kombination av fysiska undersökningar, laboratorietester och bilddiagnostiska tester. Det absolut viktigaste för handläggning är att genomföra ryggmärgspunktion för CSF vätska till laboratoriet och därefter påbörja behandling med antibiotika, antivirala (mot virus) och inflammationsdämpande läkemedel tills man fått svar på vad inflammationen/infektionen beror på.

Cerebrospinalvätskeanalys

Cerebrospinalvätskeanalys (CSF) är den mest exakta metoden för att diagnostisera meningit. CSF samlas in genom en punktering av ryggmärgshinnan, vilket är en relativt smärtfri procedur som kan utförs under lokalbedövning. Proverna analyseras sedan för att se om det finns tecken på infektion, såsom bakterier eller viruspartiklar.

Om det finns tecken på infektion, kan läkaren ordinera lämplig behandling. Meningit är en allvarlig infektion som kan orsaka allvarliga komplikationer om den inte diagnostiseras och behandlas i tid.

Fysisk undersökning

En läkare börjar vanligtvis med att utföra en fysisk undersökning för att utesluta andra sjukdomar som kan ha liknande symtom som meningit. Läkaren kan också leta efter tecken på infektion, såsom feber, huvudvärk och nackstelhet.

Laboratorietester

Laboratorietester är ofta den första diagnostiska metoden som används för att bestämma om en person har meningit. Blodprov kan tas för att mäta antikroppsnivåer, vilket kan indikera om en person har haft exponering för bakterier eller virus som orsakar meningit. Urinprov kan också tas för att utesluta andra sjukdomar.

Bilddiagnostiska tester

Bilddiagnostiska tester används ofta för att bekräfta diagnosen meningit. Dessa tester inkluderar datortomografi (CT) och magnetisk resonansavbildning (MRI). CT-skanningar ger detaljerade bilder av hjärnan och ryggmärgen, medan MRI-skanningar ger mer detaljerade bilder av hjärnhinnorna. Båda dessa tester kan hjälpa till att identifiera eventuella tecken på inflammation eller skador som orsakats av meningit.

Bilden ovan är tagen med skiktröntgen (datortomografi, CT) där man kan se tecken till inflammation runt hjärnans utsidan, dvs där hjärnhinnorna finns mellan själva hjärnan och utsidan (huvudet).

Diagnos av meningit görs vanligen genom en kombination av följande:

  1. fysisk undersökning
  2. laboratorietester (blodprover och ryggmärgsvätska)
  3. bilddiagnostiska tester (datortomografi och magnetisk resonansavbildning)

Cerebrospinalvätskeanalys är den mest exakta metoden för att diagnostisera meningit, och det är viktigt att ta prover från ryggmärgshinnan så snart som möjligt för att undvika allvarliga komplikationer.

Hur behandlas hjärnhinneinflammation (meningit)

En individ med misstänkt meningit skall omedelbart till sjukhus för handläggning. Dessa patienter är ofta i behov av intensivvård. Där bör man göra följande:

  1. Stabilisera patienten (ge vätska, respirator etc)
  2. Ryggmärgsprov (CSF)
  3. Blodprover och blododlingar för att se om det förekommer någon infektion i blodet
  4. Antibiotika behandling
  5. Antiviral behandling om misstänkt virusinfektion
  6. Inflammationsdämpande (kortison)

Hur kan meningit förebyggas

Förebyggande åtgärder för att minska risken för meningit inkluderar:

  1. Vaccination: Vaccinering är den bästa metoden för att förhindra meningit. Det finns olika typer av vacciner som skyddar mot olika typer av bakterier som orsakar meningit. Vacciner bör ges till barn från 6 veckors ålder och upprepas vid 12 månaders ålder. Vuxna kan också vaccineras om de är i riskzonen för meningit.
  2. Hygien: Följ god handhygien och undvik att dela personliga föremål som tandborstar, glas eller bestick med andra. Detta minskar risken för att sprida bakterier som kan orsaka meningit.
  3. Undvik att kyssa någon som har en infektion: Om du har en infektion, undvik att kyssa någon annan eftersom det kan överföra bakterier som kan orsaka meningit.
  4. Undvik trånga utrymmen: Undvik att vara i trånga utrymmen med många människor eftersom det kan öka risken för att sprida bakterier som orsakar meningit.
  5. Behandla infektioner tidigt: Om du misstänker att du har en infektion, sök läkarvård så snart som möjligt för att behandla den och minska risken för komplikationer, inklusive meningit.

Genom att följa dessa tips kan du minska risken för att drabbas av meningit och andra allvarliga infektioner. Om du misstänker att du har en infektion, sök läkarvård så snart som möjligt.

Komplikationer till meningit

  • Hörselnedsättning
  • Återkommande epileptiska anfall
  • Minnesproblem eller koncentrationssvårigheter
  • Balans- och koordinationsproblem
  • Synnedsättning
  • Inlärningssvårigheter
  • Amputation av armar eller ben
  • Ledproblem, exempelvis ledinflammation
  • Njurproblem

Prognosen vid meningit

I princip alla bakteriella meningiter som inte behandlas kan resultera i död eller svåra komplikationer från infektionen. Vid tidigt behandling finns det goda möjligheter att hindra uppkomsten av komplikationer och bestående men.

Differentialdiagnoser till meningit

Encefalit (inflammation i hjärnan)

En vanlig differentialdiagnos till meningit är encefalit, som är en inflammation i hjärnan orsakad av virus eller bakterier. Symtom på encefalit är ofta mycket lika de som förekommer vid meningit, inklusive huvudvärk, feber och nackstelhet.

Encefalopati (påverkan av hjärnans funktioner)

En annan differentialdiagnos är encefalopati, vilket är en skada eller sjukdom i hjärnan som orsakar neurologiska symtom. Symtom på encefalopati kan variera från milda till svåra och inkluderar ofta huvudvärk, yrsel och förvirring.

Hydrocefalus (vätskeansamling i hjärnan)

En annan differentialdiagnos till meningit är hydrocefalus, vilket är ett tillstånd där det finns för mycket vätska i hjärnans ventriklar. Symtom på hydrocefalus inkluderar ofta huvudvärk, illamående och koncentrationssvårigheter.

Andra differentialdiagnoser till meningit inkluderar följande:

  • Skalltrauma
  • Stroke
  • Encefalomyelit (en sorts infektion i hjärnans vita substans)

Differentialdiagnoser till meningit kan diagnostiseras genom att ta prover av spinalvätska, göra en datortomografi eller magnetisk resonansavbildning (MR). Läkare kan också använda laboratorietester för att utesluta andra sjukdomar som har liknande symtom som meningit. Det är viktigt att korrekt diagnostisera meningit för att förhindra allvarliga komplikationer.