Malignt melanom (hudcancer)
Vad är malignt melanom (hudcancer)?
Hudförändringar är oerhört vanliga och de flesta svenskar har en eller flera gånger upptäckt hudförändringar som de rådfrågat sin läkare om. De allra flesta hudförändringar är godartade. En liten andel av alla hudförändringar utgörs av cancer (hudcancer), varav den vanligaste är malignt melanom. Denna typen av hudcancer betraktas som både vanlig, farligt och ökar i befolkningen. Malignt melanom kännetecknas av en mörk hudförändring som är oregelbunden och som växer fort. Det är viktigt att ha koll på sina hudförändringar, särskilt mörka hudförändringar. Det finns flera andra typer av hudcancer, utöver malignt melanom, och dessa är faktiskt så vanliga att hudcancer är den enskilt vanligaste typen av cancer. De vanligaste formerna av hudcancer är som följer:
- Malignt melanom.
- Skivepitelcancer.
- Basalcellscancer (basaliom). Denna är absolut vanligaste och anses vara ofarlig.
Skivepitelcancer och basalcellscancer är inte lika farligt som malignt melanom. Detta förklaras av att skivepitelcancer och i synnerhet basaliom (basalcellscancer) inte är lika benägna att sprida sig i kroppen. Denna spridning kallas metastasering. Malignt melanom är däremot mycket benäget att metastasera. En cancer som metastaserar (sprider sig i kroppen) har som regel dålig prognos. Den medicinska forskningen har dock gjort enorma framgångar inom just malignt melanom under de senaste åren, vilket gjort att prognosen förbättrats avsevärt.
Malignt melanom är den vanligaste typen av allvarlig hudcancer och det är också den cancersjukdomen som ökar mest i Sverige. Årligen drabbas 4000 svenskar av malignt melanom, vilket gör det till den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Malignt melanom är ovanligt bland barn och tonåringar. Män och kvinnor drabbas lika ofta. Årligen dör 2300 svenskar till följd av malignt melanom.
Tidigt upptäckt av malignt melanom
Det är mycket viktigt att man upptäcker malignt melanom tidigt. Ju senare sjukdomen upptäcks desto större är risken för att den spridit sig (metastaserat). Det är dessvärre svårt att upptäcka malignt melanom. Många människor har godartade hudförändringar som är svåra att skilja från malignt melanom. Dessa godartade hudförändringar inkluderar födelsemärken. Det är därför viktigt att regelbundet göra kontroller. Du kan själv kontrollera huden på merparten av armar, ben och magen. Men du behöver ta hjälp av någon annan för att kontrollera ryggen, rumpan, nacken osv. Optimalt är att göra en årlig kontroll av all hud hos en läkare. Om man upptäcker malignt melanom tidigt så kan man bli botad från sjukdomen.
Melanin, melanocyter och malignt melanom
I huden finns celler som tillverkar hudens mörka pigment. Cellerna kallas melanocyter och pigmentet kallas melanin. Det är dessa celler som förändras och blir cancerceller, därav kallas cancern melanom. Termen malign betyder elakartad.
Melanocyter finns i huden, ögonen och på vissa slemhinnor. Det gör att man kan drabbas av malignt melanom i ögonen, omkring anus, i kvinnans underliv.
Andra typer av hudcancer
Det finns andra typer av hudcancer som är vanligare än malignt melanom men de är inte lika allvarliga. Dessa inkluderar följande:
- Skivepitelcancer
- Basalcellscancer (basaliom)
Skivepitelcancer orsakas av långvarig exponering för sol. Denna tumören kan sprida sig men det brukar dröja länge och det gör att man ofta hinner upptäcka tumören innan den spridit sig. De flesta människor som drabbas av skivepitelcancer överlever den.
Basalcellscancer (Basaliom) brukar inte sprida sig, vilket gör att den tumören i princip alltid kan behandlas framgångsrikt.
Symtom
Det vanligaste tecknet på malignt melanom är att man får en ny hudförändring, alternativt så sker en större förändring i ett befintligt födelsemärke. Detta kan uppstå var som helst på kroppen, men de vanligast drabbade områdena är ryggen på män och benen på kvinnor. Malignt melanom är ovanligt på hudområden som inte exponeras för solljus, som t ex skinkorna och hårbotten. De flesta maligna melanom har en oregelbunden kontur (kant) och har skiftande mörk nyansering. Ibland kliar melanomet och i vissa fall kan det blöda. Du skall alltid vara uppmärksam på hudförändringar som ändrar form, kliar, blöder eller ändrar färg. Malignt melanom är ofta svårt att skilja från födelsemärken / leverfläckar.
Vanliga tecken på malignt melanom
- Hudförändring med oregelbunden och ojämn form.
- Hudförändring med ojämn färg (nyanser av brunt, svart, rosa, blått eller vitt).
- Stora hudförändringar (de flesta maligna melanom är större än 5 mm).
- Hudförändring som blöder
Riskfaktorer för malignt melanom
Riskfaktorer för malignt melanom innefattar:
- Ljus hudpigmentering.
- Många hudförändringar (pigmentfläckar)
- Tidigare malignt melanom
- Nedsatt immunförsvar, oavsett orsak till detta
- Överdriven solexponering
- Solande i solarium
Att ha ljus hud är en riskfaktor för malignt melanom. Mörkhyade människor får sällan malignt melanom.
Exponering för ultraviolett (UV) ljus från solen anses orsaka de flesta maligna melanom, men det finns bevis som tyder på att vissa varianter beror på genetiska mutationer. Den typ av solexponering som orsakar melanom är plötslig intensiv exponering. Till exempel, solsemester som orsakar solbränna. Även solarium orsakar malignt melanom.
Typer av melanom
Det finns olika typer av malignt melanom. Vissa varianter tenderar att initialt växa utåt snarare än nedåt i huden. Men om de växer nedåt i de djupare hudlagren kan de sprida sig till andra delar av kroppen.
Nodulär melanom
Nodulära maligna melanom är tumörer som snabbt utvecklas och växer ner i de djupare hudlagren om tumören inte avlägsnas. Nodulära melanom uppträder vanligtvis som en föränderlig klump på huden som kan vara svart till röd i färgen. De växer ofta på tidigare normal hud och växer oftast på huvud och nacke, bröst eller rygg.
Lentigo maligna melanom
Lentigo maligna melanom drabbar oftast äldre människor, särskilt de som har tillbringat mycket tid i solen. De utvecklas långsamt under flera år och förekommer i områden som ofta utsätts för solen, såsom ansiktet och hjässan. Inledningsvis är lentigo maligna melanom platta och sprids i sidled i hudens ytskikt. De ser ut som en fräknar, men de är oftast större, mörkare och sticker ut mer än en vanliga fräknar. De kan gradvis bli större och kan ändra form. I senare skede kan de växa in i huden och bilda knölar.
Akral lentiginöst melanom
Akral lentiginöst melanom är en sällsynt typ av melanom som vanligtvis växer på handflatorna och fotsulorna. Akral lentiginösa melanom är den vanligaste typen av melanom hos personer med mörk hud, men de kan drabba övriga individer också.
Amelanotiskt melanom
Amelanotiska melanom har lite eller inget pigment (färg), vilket gör att denna hudcancern är svår att upptäcka. Ibland är dessa tumörer rosa eller roda, eventuellt ljusbruna eller grå i kanten.
Att diagnostisera malignt melanom
Kontakta din läkare eller vårdcentral om du noterar en misstänkt hudförändring. Läkaren undersöker alla hudfläckar och hudförändringar. På hudkliniker och många vårdcentraler används ett hudmikroskop, ett så kallat dermatoskop. Med ett dermatoskop är det enklare att upptäcka illavarslande hudförändringar. Om din läkare upptäcker att du har en avvikande hudförändring kommer läkaren försöka ta bort hudförändringen och skicka en biopsi (vävnadsprov) för närmare undersökning. Troligtvis kommer du även att remitteras till en specialistläkare i hudsjukdomar (dermatolog). Alla hudförändringar som kan vara malignt melanom tas bort med en liten operation.
Om man konstaterar att hudförändringen var ett melanom så kan man komplettera operationen, så att man utökar hudområdet som tas bort. Man kan också göra röntgenundersökningar för att kontrollera lymfkörtlar. Malignt melanom sprider sig gärna till lymfkörtlar.
Standardiserat vårdförlopp (SVF) för malignt melanom
Vid misstanke om malignt melanom kommer utredning att ske enligt ett så kallat standardiserat vårdförlopp. Detta är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Läkaren skriver en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte. Standardiserat vårdförlopp är alltså en rutin för cancerutredning.
Röntgenundersökning
Personer med malignt melanom kan behöva genomgå röntgenundersökningar för att undersöka om tumören spridit sig till andra kroppsdelar. Det finns två metoder som man använder för detta ändamål, nämligen PET-kamera och datortomografi (skiktröntgen).
Behandling
Den viktigaste behandlingen för malignt melanom är kirurgi, dvs en operation som tar bort melanomet. Om man inte opererar bort tumören så kommer den att sprida sig. Om melanomet diagnostiseras och behandlas i ett tidigt skede så brukar behandlingsresultaten och prognosen vara bra. Om melanomet upptäcks först efter det spridit sig till andra kroppsdelar så är det oftast mycket liten nytta av operation. Man brukar därför inte operera maligna melanom som spridit sig.
De melanom som spridit sig behandlas med kemoterapi (cellgifter). Under de senaste åren har flera nya cellgifter utvecklats och många av de är effektiva och riktar in sig på specifika genetiska förändringar i melanom. Ett exempel på detta är BRAF-hämmare. Nya läkemedel kan också förstärka kroppens egna immunförsvar, vilket leder till att immunförsvaret attackerar melanomet.
Om du har haft malignt melanom så finns det en chans att tumören kommer tillbaka. Detta kallas återfall, eller recidiv på medicinskt språk. Prognosen är sämre om tumören återkommer.
Om cancern återkommer
Om cancern återkommer behöver du sannolikt opereras igen och även få annan behandling. Det kallas återfall om cancern kommer tillbaka. I dagsläget finns nya och avancerade metoder för att behandla cancern. Immunterapi är en ny behandlingsmetod där läkemedel används för att förstärka ditt immunförsvar och attackera cancerceller i kroppen. Dessa läkemedel kan ges antingen som tabletter eller direkt in i blodet. Ibland kan cancercellerna bli resistenta och då behöver du byta läkemedel. Behandlingen kan pågå från några månader till flera år.
Cellgifter (cytostatika) är läkemedel som använda för att behandla avancerad eller spridd cancer. Det finns flera olika cytostatika. Dessa läkemedel kan göra att cancertumören krymper eller hindra cancercellerna från att föröka sig. Ibland får du en kombination av cellgifter. Beroende på hur avancerade tumörsjukdomen är så får du cellgifter flera dagar i veckan under några veckor eller månader. Ibland kombineras cellgifter men immunterapi. Behandling med cellgifter kan orsaka biverkningar såsom illamående och trötthet.
Förebygg malignt melanom
Melanom kan inte alltid förebyggas, men du kan minska risken att drabbas genom att undvika att bli solbränd. De flesta människor blir solbrända på semester utomlands. Vid dessa tillfällen måste du vara mycket försiktig, särskilt om du har blek hud eller många pigmentfläckar.
Du kan skydda dig mot solskador genom att använda solskyddskräm och klä dig förnuftigt i solen. Regelbunden hudkontrollkan leda till en tidig diagnos och öka dina chanser till framgångsrik behandling. När du undersöker din hud eller får hjälp av andra så är det viktigt att leta efter pigmenterade fläckar som ser annorlunda ut eller som förändrats över tid.
Att vara gravid ökar inte risken för malignt melanom.
