Lunginflammation (pneumoni)

Lunginflammation innebär att det uppstått en inflammation i lungorna. Den medicinska termen för lunginflammation är pneumoni. I de allra flesta fall orsakas inflammationen av bakterier. Om man drabbas av lunginflammation så behöver man oftast antibiotika för att läka ut infektionen fort och för att minimera risken för komplikationer. De vanligaste symtomen på lunginflammation är hosta, feber, trötthet och svårigheter att andas (dyspné). Om man har svårigheter att andas så talar det för att lunginflammationen är omfattande och det är då särskilt viktigt att få behandling med antibiotika. Det är väldigt vanligt att personer med dessa symtom tror att de har en lunginflammation som orsakas av bakterier. Faktum är dock att majoriteten av alla som har hosta och feber har en virusinfektion. Virus kan nämligen också orsaka infektioner i lungorna och det är svårt att särskilja virus från bakterier utifrån på symtom.

• Lunginflammation drabbar cirka 1% av alla vuxna varje år.
• Alla kan drabbas av lunginflammation, oavsett ålder.
• Lunginflammation läker ut spontant i de allra flesta fall. Om man är äldre eller har andra sjukdomar skall man inte räkna med att inflammationen läker spontant.
• Man kan få vaccin mot lunginflammation om man tillhör en riskgrupp.
• Många olika bakterier och virus kan orsaka lunginflammation. Detta inkluderar COVID-19 (coronavirus).

Läs: Vaccination mot lunginflammation (pneumokocker, pneumokockvaccin)

Lunginflammation är vanligt och oftast inte farligt

I Sverige drabbas årligen ungefär 0,5% till 1% av alla vuxna av lunginflammation. De flesta infektioner äger rum under vinterhalvåret då temperaturen är lägre. Lunginflammation kan drabba individer i alla åldrar. Oftast är infektionen ofarlig men det finns många riskgrupper och om man tillhör en sådan skall man vara särskilt försiktig om man får en lunginflammation. Nyfödda, spädbarn, äldre, personer med kroniska sjukdomar, personer med nedsatt immunförsvar, cystisk fibros, m fl utgör riskgrupper. Se nedan för mer information om riskgrupper.

Anledningen till att man vill särskilja bakterier och virus är för att bakterier skall behandlas med antibiotika. Virus kan inte behandlas – det finns helt enkelt inga behandlingar mot virusinfektioner i lungorna. Om du har hosta och feber, och samtidigt känner förkylningssymtom (snuva, rinnande näsa, muskelvärk) så har du sannolikt infekterats med virus. Här får du lära dig mer om lunginflammation och vad du kan göra om du tror att du drabbats.

Även om man idag rekommenderar att lunginflammationer skall behandlas med antibiotika så läker kroppen ut de allra flesta infektioner själv. Om man är helt frisk i övrigt så kan man förvänta sig att tillfriskna inom 10 dagar till 30 dagar. Det finns dock en risk för att även en helt frisk person inte lyckas läka ut infektionen, varvid den förvärras och det finns risk för komplikationer. Om man är äldre eller har andra sjukdomar så är det svårare att läka ut infektionen på egen hand. Behovet av antibiotika ökar ju äldre och sjukare man är. Om man tillhör en så kallad “riskgrupp” så skall man dessutom prata med sin sjuksköterska eller läkare om vaccination för lunginflammation. Detta erbjuds idag till flera riskgrupper. Vaccinet kallas pneumokockvaccin eftersom den vaccinerar mot pneumokocker, som är den vanligaste bakteriesorten vid lunginflammation.

Symptom på lunginflammation

Om du drabbas av lunginflammation kommer du få symtom inom 1 till 4 dagar. Ju mer uttalad inflammationen är, desto svårare blir symtomen. Följande symtom är vanliga vid lunginflammation:

• Hosta
• Upphostningar – Upphostningarna kan vara slemmiga med vit, gul, grön, brun eller blodig nyans.
• Blodig hosta (hemoptys)
• Feber, frossa
• Andfåddhet och andningssvårigheter (dyspné)
• Snabbandad (takypné)
• Hjärtklappningar
• Trötthet, avtackling
• Väsande andning (ronki)
• Minskad aptit
• Ont i bröstet (bröstsmärta) – Bröstsmärtan brukar förvärras av att ta djupa andetag.
• Förkylning och ont i halsen – Detta talar för virus som orsak till lunginflammationen.
• Illamående
• Yrsel
• Förvirring – Detta är särskilt vanligt hos äldre och personer med demens.
• Smärtor i leder (ledvärk) och muskler (muskelvärk) – Detta talar för virus som orsak till lunginflammationen.

Symtom på lunginflammation bland barn

Barn som är yngre än 6 år kan ha andra symtom när de drabbas av lunginflammation. Liksom bland vuxna är virus den vanligaste orsaken till lunginflammation bland barn. Barn brukar ha följande symtom vid lunginflammation:

• Ronki, vilket innebär att andningen är väsande eller pipande. Detta är särskilt vanligt bland barn som har “förkylningsastma”.
• Barnet andas fort
• Kräkningar
• Ont i magen
• Minskad aptit
• Barnet vill inte leka

Lunginflammation och coronavirus (Covid-19)

Lunginflammation kan orsakas av coronavirus, vilket är viruset som orsakar COVID-19. Om du misstänker att du har COVID-19 skall du följa de föreskrifter som Folkhälsomyndigheten fastslagit. Kontakta din vårdcentral telefonledes för att få rådgivning angående COVID-19.

När ska jag söka vård om jag har lunginflammation?

Det finns tre typer av mottagningar som hjälper dig om du har en lunginflammation:

• Vårdcentralen
• Jourmottagningen
• Akutmottagningen

Om du misstänker att du har en lunginflammation skall du kontakta din vårdcentral samma dag. Om vårdcentralen är stängd skall du söka på jourmottagningen / jourcentralen istället. Om ditt tillstånd är mycket dåligt (dvs dina symtom är mycket svåra) och du inte kan vänta till vårdcentralen öppnar så skall du ringa 112, alternativt gå till akutmottagningen. Du skall söka akut om du har bröstsmärta, inte kan andas, eller blir snabbt sämre, särskilt om du får frossa. Om ditt barn är drabbat skall du vara uppmärksam på stigande feber, frossa, skakningar eller om barnet börjar bli allmänpåverkat (vilket innebär att barnet inte vill leka, inte vill äta och inte vill företa sig något). Ring 112 om barnet får blå läppar eller blå/blek hud. Du kan också ringa 1177 om du är osäker.

Orsaker till lunginflammation

Lunginflammation orsakas av bakterier, virus eller svampar. Den vanligaste bakterien är Streptococcus pneumoniae, som även kallas pnemokocker. Andra bakterier som orsakar lunginflammation är Haemophilus influenzae och Staphylococcus aureus. En lång rad virus kan orsaka lunginflammation. De vanligaste virusen är som följer:

• Respiratorisk syncytialvirus (RSV)
• Influensa typ A
• Influensa typ B
• Coronavirus (COVID-19)
• med flera

Man kan också få lunginflammation om man får ner magsaft och maginnehåll i lungorna. Detta kallas att aspirera och lunginflammationen kallas aspirationspneumoni. Detta är ett allvarligt tillstånd som skall behandlas på sjukhus. Ibland får man aspirationspneumoni av att sätta mindre saker, som t ex jordnötter, i lungorna.

Infektion med svampar är ovanligt, såvida man inte har ett nedsatt immunförsvar.

Riskgrupper för lunginflammation

• Nyfödda och spädbarn.
• Små barn.
• Rökare.
• Äldre personer.
• Övervikt, fetma.
• Personer med hjärt-kärlsjukdom.
• Personer som har cancer.
• Personer som har diabetes.
• Personer som har astma.
• Personer som har cystisk fibros.
• Personer som har njursjukdom, njursvikt.
• Personer som har leversjukdom, leversvikt, levercirros (skrumplever).
• Personer som har nedsatt (försvagat) immunförsvar.
• Personer som har andra kroniska sjukdomar.
• Personer som använder immunhämmande läkemedel (cellgifter, kemoterapi, immunnedsättande, immunmodulerande).

Nyfödda och spädbarn skall som regel bedömas av läkare vid misstanke om lunginflammation. Stanna inte hemma med en nyfödd /spädbarn som du misstänker har en infektion.

Att ställa diagnosen lunginflammation

Lunginflammation kan diagnostiseras genom anamnes och klinisk undersökning. En anamnes är en medicinsk intervju. I de flesta fall analyseras även vissa blodprover och mätning görs av kroppstemperatur (detta görs med vanlig termometer). Bland blodproverna som kan analyseras är CRP (snabbsänka) viktigast. CRP stiger vid i princip alla infektioner, inklusive lunginflammation. CRP stiger inom ett eller två dygn efter man fått en infektion. På barn kan man även analysera interleukin-6 som stiger vid infektioner.

Den kliniska undersökningen inbegriper beräkning av andningsfrekvens, mätning av syrgasmättnad (POX) i blodet och lyssnande på lungorna (auskultation). Läkaren eller sjuksköterskan räknar alltså andningsfrekvens, syrgasmättnad och lyssnar på lungorna för att hitta tecken på lunginflammation och, om så är fallet, bedöma hur utbredd inflammationen är.

Det är ibland svårt att skilja en lunginflammation från förkylning, förkylningsastma, bronkit (kronisk bronkit).

Vid lunginflammation brukar man andas fort (fler andetag per minut) och detta är ett tecken på att lungornas funktion är påverkad av infektionen.

Om du har slemmiga upphostningar så kan man ibland försöka odla fram bakteri

Ibland görs även en lungröntgen för att få en bild av lungorna. På lungröntgen kan man se om det finns en bakteriell lunginflammation. Då brukar området som är infekterat visa ökad täthet på lungröntgenbilden.

Ibland görs ett sputumprov, vilket innebär att man analyserar vilka bakterier eller virus som finns i upphostningarna.

Egenvård vid lunginflammation

Innan du fattar beslut om egenvård måste du diskutera med din läkare eller sjuksköterska. De flesta med lunginflammation behöver antibiotika, vilket måste förskrivas till dig. När du fått antibiotika, alternativt fått förklarat varför du inte behöver antibiotika, så kan du göra följande hemma:

• Vila och använd febernedsättande enligt instruktioner från din läkare
• Drick mycket vätska (om du har hjärtsvikt eller njursvikt bör du inta vätska efter instruktioner från din läkare).
• Försök att inte smitta andra. Undvik kontakt med personer som tillhör en riskgrupp.

Komplikationer till lunginflammation

• Bakteriemi – Frossa och feber vid lunginflammation är ofta ett tecken på att bakterier hamnat i blodet. Detta är vanligt vid lunginflammation.
• Sepsis (blodförgiftning) – Sepsis innebär att det finns väldigt myket bakterier i blodet och de startar en svår inflammation i hela kroppen. Sepsis är ett livshotande tillstånd som behandlas inneliggande på sjukhus.
• Pleurit – Lungsäcken (pleura) kan bli inflammerad, vilket gör att det gör ont att andas.
• Lungabscess – En abscess är en infektionshärd (varböld) och sådana kan bildas i lungorna om infektionen är mycket uttalad.
• ARDS (acute respiratory distress syndrome) och andningssvikt – Om andningsförmågan havererar fort så utvecklas ARDS, vilket innebär att man behöver syrgas och eventuellt respiratorvård.

Hur man förebygger lunginflammation

• God hygien, särskilt handhygien.
• Använd näsduk om du hostar eller nyser.
• Kasta använda näsduktar direkt efter användning.
• Sluta röka.
• Överkonsumera inte alkohol.
• Motionera mera.
• Vaccinera dig mot pneumokocker.
• Vaccinera dig mot influensa.
• Vaccinera dig mot COVID-19 (coronavirus) om ett vaccin är tillgänglig.