Kvinnor och kranskärlssjukdom – åderförkalkning i hjärtats blodkärl hos kvinnor

Allt om kvinnor och kranskärlssjukdom

Kranskärlssjukdom är en sjukdom som påverkar de blodkärl som försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod (artärer). Hjärtat är ett organ som kräver mycket energi för att kunna pumpa dygnet runt under hela ens livstid.

Hjärtats kranskärl (blodkärlen som försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod)

Själva muskeln får blod från ett par välkända blodkärl som studerats intensivt av forskare och läkare i flera hundra år, nämligen kranskärlen. De är vanligtvis uppdelade i 3-4 stora kärl som alla har latinska namn och sedan massa smågrenar som försörjer delar av hjärtat.

Sjukdomen orsakas av att kärlen täpps till av blodfetter, plack och inflammatoriska celler, vilket kan leda till en minskad blodtillförsel till hjärtat. När dessa plack uppstår och tilltar i storlek så påverkas blodkärlens förmåga att anpassa sig till olika situationer, dessutom minskar volymen inuti kärlen, vilket bidrar till att blodet har svårare att passera och hjärtmuskeln får mindre blod än nödvändigt.

En av de vanligaste dödsorsakerna

Kranskärlssjukdom är en vanlig orsak till hjärtinfarkt och är en av de vanligaste dödsorsakerna för både män och kvinnor.

Kvinnor är oftare än män drabbade av kranskärlssjukdom i äldre ålder, men de kan också drabbas tidigare i livet. Risken för kranskärlssjukdom ökar med åldern och är vanligare hos kvinnor efter menopaus.

Riskfaktorer

Det finns vissa faktorer som kan öka risken för kranskärlssjukdom hos kvinnor såsom:

1. Högt blodtryck
2. Höga blodfetter, särskilt höga nivåer av LDL-kolesterol (det “dåliga” kolesterolet)
3. Rökning
4. Diabetes
5. Övervikt och inaktivitet
6. Familjehistoria av kranskärlssjukdom eller hjärtinfarkt

Kort om symtom

Symtom på kranskärlssjukdom hos kvinnor kan vara olika från män och kan ibland vara mer subtila. Symtom kan inkludera bröstsmärtor, trötthet, andfåddhet, illamående och svettning. Kvinnor kan också uppleva smärtor i armarna, ryggen, halsen, käkarna eller magen, som kan misstas för andra sjukdomar.

Kort om behandling

Behandling av kranskärlssjukdom hos kvinnor kan innefatta läkemedel, såsom statiner för att sänka kolesterolet och blodtrycksmedicin, liksom livsstilsförändringar såsom att sluta röka, äta en hälsosam kost och öka sin fysiska aktivitet. I vissa fall kan det också vara nödvändigt med kirurgiska ingrepp, såsom ballongdilatation eller kranskärlskirurgi, för att öka blodtillförseln till hjärtat.

Det är viktigt att upptäcka kranskärlssjukdom i tid för att förebygga allvarliga komplikationer, såsom hjärtinfarkt

Symtom och tecken på kranskärlssjukdom hos kvinnor

Symtom på kranskärlssjukdom hos kvinnor kan vara olika från män och kan ibland vara mer subtila. Vanliga symtom på kranskärlssjukdom hos kvinnor inkluderar:

1. Bröstsmärtor eller obehag: Detta kan vara en tryckande eller molande känsla i bröstet, som kan stråla ut i armar, rygg, hals, käke eller magen. Smärtan kan vara mer intensiv vid fysisk ansträngning och kan lindras av vila.
2. Trötthet och andfåddhet: Kvinnor med kranskärlssjukdom kan uppleva trötthet och andfåddhet vid fysisk ansträngning, även vid lättare aktiviteter som att gå uppför trappor.
3. Illamående och svettning: Kvinnor med kranskärlssjukdom kan uppleva illamående och svettning, speciellt under ansträngning eller vid stress.
4. Andra symtom: Andra symtom som kan förekomma vid kranskärlssjukdom hos kvinnor inkluderar hjärtklappning, sömnlöshet, förändringar i aptiten och förändringar i tarmfunktionen.

Det är viktigt att notera att symtomen på kranskärlssjukdom hos kvinnor kan variera och att de inte alltid är specifika för sjukdomen. Symtomen kan också variera från person till person och kan ibland vara svåra att upptäcka. Därför är det viktigt att regelbundet övervaka sin hälsa och att rådfråga en läkare vid oro eller förekomst av symtom. Det är också viktigt att följa läkarens råd och att vidta lämpliga livsstilsförändringar, såsom att äta en hälsosam kost, öka sin fysiska aktivitetsnivå.

Orsaker till kranskärlssjukdom hos kvinnor

Blodtryck och blodfetter

Förekomsten för högt blodtryck (hypertoni) skiljer sig inte avsevärt mellan kvinnor och män. Däremot är det färre kvinnor med hypertoni som har ett välbehandlat blodtryck och dessutom en mindre andel som har flera olika läkemedel mot högt blodtryck.

Blodfetter är en starkt bidragande orsak till kranskärlssjukdom och vissa menar att det är den absolut viktigaste faktorn för utveckling av åderförfettning- och förkalkning i kranskärlen. En av de viktigaste blodfetterna är LDL-kolesterol som det finns många behandlingsalternativ emot idag, bland annat statiner.

Stillasittande livsstil

För det första är kvinnor mer benägna att ha ett stillasittande livsstil. Om du inte är fysiskt aktiv kan du öka din risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet hjälper till att sänka blodtrycket, minska stress och förbättra cirkulationen.

Diet

För det andra har kvinnor en tendens att ha en dåligare diet än män. En dålig diet innehåller ofta mycket salt, transfetter och raffinerade livsmedel som är rika på socker och stärkelse. Dessa typer av livsmedel kan leda till en ökning av blodtrycket och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Bra blodfetter (HDL-kolesterol)

För det tredje har kvinnor en tendens att ha lägre nivåer av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) jämfört med män. HDL-kolesterol hjälper till att rensa bort det onda LDL-kolesterolet från blodet, vilket gör att det inte samlas upp i artärerna och orsakar blockeringar som kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.

En av de dåliga blodfetterna (triglydericer)

För det fjärde har kvinnor en tendens att ha högre nivåer av triglycerider i blodet jämfört med män. Triglycerider är ett slags fett som finns i blodet och kan leda till blockeringar i artärerna om de inte hålls under kontroll.

Andra tänkbara förklaringar

Slutligen har kvinnor en tendens att ha låga nivåer av vitamin B6, vilket kan leda till en ökning av homocystein i blodet. Homocystein är ett slags aminosyra som kan skada artärerna, vilket kan leda till blockeringar som kan orsaka hjärtinfarkt eller stroke.

Genom att ta itu med dessa orsaker kan du minska din risk för att utveckla kranskärlssjukdom. Genom att äta en balanserad diet, regelbunden motion och ta tillskott av vitamin B6 kan du minska din risk för att utveckla sjukdomen.

Hur minskar du risken för hjärt-kärlsjukdomar?

• Kontrollera ditt blodtryck regelbundet och behandla om övertrycker (systoliska blodtrycket) överstiger >130 mmHg eller undertrycket (diastoliska blodtrycket) > 80 mmHg. Det finns flera effektiva behandlingsmetoder, bland annat livsstilsförändringar och även olika läkemedelsalternativ.
• Kontrollera ditt blodsocker (slumpmässigt p-glukos eller fastande-blodglukos). Vi pre-diabetes värden eller diabetesnivåer behöver du söka vård för att påbörja behandling.
• Sluta röka cigaretter
• Hälsosamma kostvanor
• Undvik alkohol
• Kontrollera kroppsvikt och midjeomfång regelbundet
• Minska dina stressnivåer
• Motionera regelbundet, både styrketräning och konditionsträning
• Kontrollera njurprover, blodstatus och blodfetter med jämna mellanrum

Skiljer sig hjärt-kärlsystemet mellan kvinnor och män?

Forskare har identifierat olika skillnader mellan kvinnor och män vad gäller både anatomi och fysiologi i det kardiovaskulära systemet. Anatomi innebär strukturer och fysiologi innebär funktion.

1. Anatomiska skillnader: Kvinnor har smalare blodkärl och kammare i hjärtat (hjärtats nedre rum). Hjärtmuskeln och densiteten på själva muskeln är mindre hos kvinnor än män.
2. Blod: Kvinnor har färre röda blodkroppar (erytrocyter).
3. Funktionella skillnader: Kvinnor har en sämre förmåga än män när det kommer till plötsliga anpassningar i hjärt-kärlsystemet, exempelvis när man plötsligt sätter sig upp, reser sig eller gör plötsliga kroppslägesändringar.
4. Hormoner: Östrogen och progesteron är hormoner som förekommer mer hos kvinnor. Dessa hormoner påverkar hjärt-kärlsystemet avsevärt.

Hur diagnostiseras kranskärlssjukdom hos kvinnor

Koronarangiografi

Den vanligaste metoden för att diagnostisera kranskärlssjukdom är genom en koronarangiografi. Denna procedur involverar att läkaren injicerar ett kontrastmedel i patientens blodomlopp. Kontrastmedlet gör det möjligt för läkaren att se hur blodet flödar genom kranskärlen och identifiera eventuella blockeringar. Om blockeringar upptäcks, kan läkaren sedan utföra en ballongvidgning eller stent för att öppna upp kranskärlen och förbättra blodcirkulationen.

När hjärtspecialisten placerar in metallnät eller utför andra procedurer utöver att kartlägga blodkärlen så kallas ingreppet för PCI, vilket idag nästan är synonymt med angiografi, fastän man inte alltid gör mer än att undersöka patienten (dvs angiografi).

Ultraljud

En annan typ av undersökning som används för att diagnostisera kranskärlssjukdom är en ultraljudsundersökning. Denna procedur använder ljudvågor för att skapa bilder av patientens hjärta och kranskärl. Läkaren kan se hur blodet flödar genom kranskärlen och identifiera eventuella blockeringar. Däremot är det ovanligt att specialister genomför mätning på kranskärlen men de kan se ifall vissa delar av hjärtmuskeln rör sig sämre än övriga delar eller om det finns andra tecken på att personen lider av kranskärlssjukdom.

Elektrokardiografi (EKG)

Ett annat sätt att diagnostisera kranskärlssjukdom är med hjälp av en EKG-test. Detta test mäter elektrisk aktivitet i hjärtat och kan visa tecken på hjärtarytmstörningar som kan vara ett tecken på kranskärlssjukdom. Dessutom kan man identifiera om det finns skador på hjärtmuskeln eller andra förändringar som kan förklaras av kranskärlssjukdom. Det är alltså inte ovanligt att en hjärtspecialist kan identifiera tydliga tecken till kranskärlssjukdom med EKG-undersökning.

Arbetsprov (stressprov)

Det är även möjligt att genomföra ett arbetsprov, arbets-ekg eller stressprov som det även kallas. Denna undersökning går ut på att individen antingen genomför ett cykeltest eller promenad på gångmatta samtidigt som den är uppkopplad till en EKG-apparat. Detta innebär att läkare och biomedicinsk analytiker kan undersöka hur ditt hjärta reagerar när du anstränger dig. Vid stabil kranskärlssjukdom är det inte ovanligt att patienten är relativt symtomfri men vid ansträngning syns tecken som talar på sjukdom i hjärtats kranskärl.

Denna metod är dock inte oerhört känslig eller specifik utan behöver ofta kompletteras med andra undersökningar för att fastställa diagnosen.

Röntgenbaserade metoder

Nuklearmedicinska undersökningar (myokardscintigrafi)

En modern undersökningsmetod där patienten får ett radioaktivt ämne i armen och genomför därefter en kort ansträngning genom att cykla eller får ett läkemedel som sätter igång hjärtat. Det radioaktiva ämnen tas därefter upp av hjärtat som blir mer energikrävande utav ansträngningen och på så vis kan läkaren avgöra om det finns ett området i hjärtmuskeln som inte tar upp syre lika effektivt, vilket talar starkt för att det pågår en syrebrist i det området som kan tala för kranskärlssjukdom.

Datortomografi (CT, skiktröntgen, CT-kranskärl)

En annan modern undersökningsmetod som används för framför allt yngre individer är CT-kranskärl. Detta är en vanligt skiktröntgenundersökning som utvecklats för att studera kranskärlen mer noggrant. Denna undersökning kan visa om det finns flödeshinder i hjärtats kranskärl och hur omfattande förkalkningarna är i hjärtats kranskärl.

Den uppskattar alltså förkalkningsnivåerna i hjärtats kranskärl. Det är av denna anledning som undersökningen inte används för den äldre populationen eftersom deras kranskärl oftast redan är förkalkade, vilket påverkar tolkningsförmågan av undersökningen.

Magnetkameraundersökning (MR-hjärta)

Magnetkamera är en känslig kamera som kan användas för att studera hjärtmusklen bättre. Till skillnad från nuklearmedicinska metoder som undersöker hjärtmuskelns energiförbrukning så kan MR-kameran se om det finns några tecken på vävnadsskador i hjärtmuskelväggen som kan förklaras av kranskärlssjukdom.

Blodprover

För att fastställa om en patient har kranskärlssjukdom, kan läkare också använda sig av andra tester som blodprov. Alla dessa tester är viktiga för att bestämma om en patient har någon form av blockering i sina kranskärl och om behandling behövs. Dessa blodprover inkluderar troponiner, myoglobin och NT-proBNP. Dessa är dock dåliga på att upptäcka stabil kranskärlssjukdom.

Kvinnor är mer benägna att drabbas av kranskärlssjukdom än män, så det är viktigt att de regelbundet undersöks för att upptäcka eventuella problem i tid. Genom att utföra de riktiga undersökningarna kan läkare hitta eventuella blockeringar i tid och ge patienten den bästa möjliga behandlingen.

Hur behandlas kranskärlssjukdom

Livsstilsförändringar

Behandlingen av kranskärlssjukdom varierar beroende på svårighetsgraden av sjukdomen. För mildare fall kan läkare rekommendera livsstilsförändringar, såsom att äta en hälsosam kost, regelbunden motion och att sluta röka.

Medicinska behandlingar

För mer allvarliga fall kan läkemedel som minskar blodfetterna (statiner), läkemedel mot blodtrycket (ACE-hämmare, ARB-hämmare, kalciumantagoniser, vätskedrivande), blodförtunnande (pga svårighetsgrad kan man överväga preventiv behandling med blodförtunnande läkemedel), betablockerare (medför flera fördelar för hjärtmuskeln) rekommenderas för att minska risken för hjärtinfarkt och stroke. Få behandling mot andra riskfaktorer såsom diabetes, nedsatt njurfunktion och inflammatoriska tillstånd

Kirurgi och minimal invasiva ingrepp

I vissa fall kan kirurgiska ingrepp vara nödvändiga för att behandla kranskärlssjukdom. Dessa ingrepp inkluderar ballongangioplastik, stentning och bypassoperationer. Ballongangioplastik innebär att en ballong infogas i det trånga blodkärlet och sedan uppblåses för att öppna det. Stentning innebär att en liten metallstav placeras inuti det trånga blodkärlet för att hålla det öppet.

Idag är dessa metallstentar moderna och omges i aktiva läkemedel som dämpar inflammationen i kranskärlen och minskar risken får komplikationer, kallas för drug-eluting stents på engelska (DES).

Bypassoperationer använder sig av ett stycke friskt blodkärl som omvandlas till en omväg runt det trånga blodkärlet, vilket ger blodet enklare väg till hjärtat.

Kvinnor som lider av kranskärlssjukdom bör diskutera sina behandlingsalternativ med sin läkare för att avgöra vilken typ av behandling som är bäst för deras situation. Genom att ta itu med sina riskfaktorer och genomgå riktig behandling kan kvinnor minska risken för allvarliga hjärtsjukdomar och leva ett friskare liv.

Hur kan kranskärlssjukdom förebyggas

Kontrollera dina riskfaktorer

Först och främst bör kvinnor övervaka sin hälsa noggrant. Det innebär att man ska se till att gå till läkare regelbundet för att få en ordentlig undersökning. Om du har riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, som högt blodtryck, diabetes eller höga blodfetter, bör du rådfråga din läkare om hur du kan minska risken för att utveckla sjukdomen.

Livsstilsförändringar

En annan viktig del av att förebygga kranskärlssjukdom är att leva en hälsosam livsstil. Det innebär att man ska äta en balanserad kost med mycket frukt och grönsaker, undvika fet mat och begränsa intaget av salt och socker. Man bör också se till att motionera regelbundet, minst 30 minuter om dagen, för att hålla sig i form.

Slutligen bör kvinnor se till att undvika tobaksprodukter och alkohol. Tobaksprodukter innehåller många skadliga kemikalier som kan skada hjärtat och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Alkohol kan också leda till problem med hjärtat, så det är bäst att undvika det helt.

Genom att följa dessa tips kan kvinnor minska risken för att utveckla kranskärlssjukdom. Det är dock viktigt att man fortsätter att uppmuntra andra kvinnor att ta hand om sin hälsa genom att leva en hälsosam livsstil och regelbundet besöka läkare för undersökningar.

Komplikationer till kranskärlssjukdom

Kranskärlssjukdom, eller koronar hjärt-sjukdom, är en sjukdom som orsakas av förträngningar i artärerna som försörjer hjärtat med syrerikt blod. Dessa förträngningar kan bero på fettavlagringar, ateroskleros, som bygger upp sig på insidan av artärerna. När artärerna blir för trånga minskar blodflödet till hjärtat vilket leder till att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syrerikt blod.

Komplikationer som är förknippade med kranskärlssjukdom inkluderar:

1. Hjärtinfarkt: När blodflödet till en del av hjärtmuskeln helt blockeras kan det leda till en hjärtinfarkt. Symtom på en hjärtinfarkt inkluderar bröstsmärta, andfåddhet och illamående.
2. Hjärtsvikt: När hjärtat inte fungerar som det ska kan det leda till att det inte pumpar ut tillräckligt med blod runt i kroppen. Detta kan leda till symtom som andfåddhet, trötthet och svullnad i benen.
3. Stroke: När artärerna som försörjer hjärnan med syrerikt blod blockeras kan det leda till stroke. Symtom på stroke inkluderar plötsliga yrsel, svaghet eller domning i ansikte, arm eller ben samt talproblem.
4. Retledningsproblem: Vid kranskärlssjukdom så kan hjärtats retledningssystem påverkas vilket kan resultera i hjärtklappningar, oregelbunden hjärtrytm, låg puls, extraslag och farliga arytmier (AV-block 3, VT, VF).

För att minska risken för komplikationer från kranskärlssjukdom rekommenderas det att man tar hand om sin hälsa genom att äta en balanserad kost, motionera regelbundet och undvika tobak och alkohol. Det är också viktigt att man är uppmärksam på symtom och tar allvarligt på eventuella tecken på sjukdom och söker vård om det behövs.

Prognosen vid Kvinnor och kranskärlssjukdom

Kvinnor och män kan drabbas av kranskärlssjukdom, men det finns vissa faktorer som ökar risken för kranskärlssjukdom hos kvinnor. Dessa inkluderar ålder, rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes, övervikt och en ogynnsam kost.

Det finns ingen specifik prognos för personer med kranskärlssjukdom eftersom sjukdomens svårighetsgrad och prognos varierar från person till person. En person med mild kranskärlssjukdom kan ha en gynnsam prognos medan en person med allvarlig kranskärlssjukdom kan ha en sämre prognos. Det finns dock många behandlingsalternativ som kan hjälpa till att förbättra prognosen för personer med kranskärlssjukdom, inklusive läkemedel, kostförändringar, motion och eventuellt kirurgi.

Det är viktigt att personer med riskfaktorer för kranskärlssjukdom tar hand om sin hälsa genom att följa en hälsosam livsstil, inklusive att sluta röka, hålla ett normalt blodtryck och blodfetter, äta en hälsosam kost och träna regelbundet. Dessa åtgärder kan hjälpa till att förebygga utvecklingen av kranskärlssjukdom och förbättra prognosen för personer som redan har sjukdomen.