Kranskärlssjukdom, åderförkalkning & kärlkramp: symtom, orsaker, utredning och behandling

9 min läsning
Kranskärlssjukdom, kärlkramp, angina pectoris, hjärtinfarkt, hjärtattack
Kranskärlssjukdom, kärlkramp, angina pectoris, hjärtinfarkt, hjärtattack

Kranskärlssjukdom & kärlkramp

För att förstå denna artikel behöver man förstå vissa termer. Hjärtat är en muskel som försörjer hela kroppen med blod. Hjärtat gör detta genom att pumpa blod ut i kroppen via artärerna. I blodet finns syre (oxygen) och näringsämnen som våra organ behöver. När organen erhållit blodet som de behöver så flödar blodet tillbaka till hjärtat via vener. Hjärtat behöver också blod och det får hjärtat via sina egna kärl (kranskärl). Hjärtat arbetar oavbrutet och är därför i konstant behov av blod (syre). Om hjärtmuskeln får för lite syre så uppstår ischemi (syrebrist), vilket man upplever som kärlkramp. Kärlkramp kallas angina pectoris på medicinskt språk. Kärlkramp känns som ett tryckande eller molande obehag på bröstet. Om ischemin är kortvarig så kan hjärtmuskeln hämta sig, och kärlkrampen försvinner, men kan komma tillbaka senare. Om ischemin varar längre än 20 minuter så kommer en del av hjärtmuskeln att dö och då har en hjärtinfarkt inträffat.

Kärlkramp orsakas av förträngningar i hjärtats kärl (kranskärlen). Förträngningarna utgörs av åderförkalkning (ateroskleros). Man får som regel symtom när man är fysiskt aktiv eftersom hjärtats syrebehov ökar då, men förträngningen förhindrar blodflödet från att öka tillräckligt mycket som krävs för att leverera blod till hjärtat vid ansträngning. Då får man kärlkramp (bröstsmärta). Original.

Kranskärlssjukdom är den enskilt vanligaste orsaken till död i Sverige, liksom i resten av världen. Så har det varit sedan 1960-talet då en pandemi med kranskärlssjukdom startade. Man tror att denna pandemin var en konsekvens av de livsstilsförändringar som ägde rum under 1920- till 1950-talet. Under början av 1900-talet uppfanns cigarettmaskinen, vilken gjorde det möjligt för miljontals människor att röka och dessutom röka billigt. Jordbruk och transporter effektiviserades avsevärt. Man lärde sig framställa stora mängder livsmedel och distribuera produkterna till allt fler människor. Samtidigt gjorde automatiseringen att människan blev allt mer passiv. Man åkte i bil och buss istället för att cykla eller gå. Det innebar att man åt allt fler kalorier och förbrände allt mindre.

1900-talet kännetecknas av snabbmat, konstgjorda livsmedel (transfetter, margarin), stora matportioner, fysisk inaktivitet, rökning, utveckling av övervikt och fetma. Livslängden ökade fort under 1900-talet. Alltsammans gjorde att många människor utvecklade höga blodfetter, högt blodtryck (hypertoni), övervikt, fetma, diabetes, osunda levnadsvanor, fysisk inaktivitet. Dessa faktorer orsakar åderförkalkning och därmed kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt.

Vad är åderförkalkning (ateroskleros)?

Åderförkalkning (ateroskleros) innebär att fett (blodfetter) och inflammatoriska celler ansamlas i kärlväggarna. När fett och celler ansamlas där så bildas ett så kallat aterosklerotiskt plack. Detta plack är helt enkelt en ansamling av fett och celler. Plack kan bli så stora att de förhindrar blodflödet i kärlet. Man säger att placket orsakar en förträngning i kärlet. Detta kan orsaka kärlkramp i situationer då hjärtat behöver mer blod än vad som kan komma fram genom kärlet pga förträngningen.

Det finns en stor risk med aterosklerotiska plack, nämligen risk för att de brister. En sådan bristning kallas ruptur. Om ett plack brister så bildas en blodpropp på placket. En blodpropp gör att inget, eller mycket lite, blod kan ta sig förbi förträngningen och då får hjärtmuskeln uttalad syrebrist. Då får man som regel en hjärtinfarkt.

Vad är kranskärlssjukdom?

Kranskärlssjukdom innebär att man har åderförkalkning i hjärtats kärl och denna åderförkalkning leder till förträngningar i kärlet. När förträngningen blir så uttalad att det påverkar hjärtmuskelns möjlighet att få blod så får man symtom i form av kärlkramp. Kärlkramp beror alltså på syrebrist i hjärtmuskeln.

Förträngningar i kranskärlen märks oftast inte i vila, såvida inte förträngningen är mycket uttalad. De brukar märkas när man anstränger sig fysisk, t ex genom att promenera eller utföra någon fysisk aktivitet. När man anstränger sig så ökar hjärtfrekvensen och hjärtat måste arbeta hårdare. Då behöver hjärtat mer syre (blod). Om man har åderförkalkning i hjärtat så kan hjärtat inte få tillräckligt med behov, varvid syrebrist uppstår. Detta yttrar sig i form av kärlkramp. Kärlkrampen känns som ett tryckande eller molande obehag i bröstet. Smärtan försvinner inom 1 eller 2 minuter när ansträngningen upphör. Om man får kärlkramp som varar mer än 5 minuter efter ansträngningen upphört skall man misstänka att man fått en hjärtinfarkt och då ringa 112.

Hur känns kärlkramp (symtom på kärlkramp)?

Kärlkramp beskrivs ofta som ett tryckande, molande, åtstramande obehag eller smärta på bröstet (bröstkorgen). Många som har kärlkramp upplever att smärtan är mer uttalad på vänster sida av bröstkorgen. Det är vanligt med smärta även i armarna och då oftast vänster arm. Det kan kännas som att smärtan strålar ut i armen. Likaså är det vanligt med smärta som strålar upp i käken, halsen eller bak i ryggen.

När man får kärlkramp är det vanligt att man samtidigt har andfåddhet eller känner sig tungandad. Detta kallas dyspné på medicinskt språk. Bland kvinnor, äldre och personer med diabetes är faktiskt andnöd lika vanligt som bröstsmärta när man har en hjärtinfarkt.

Vissa personer med kärlkram anser inte att de har regelrätt smärta utan snarare ett obehag i bröstet.

Smärtan vid kärlkramp brukar lindras av läkemedel som innehåller nitroglycerin. Dessa läkemedel vidgar kroppens vener, vilket gör att mindre blod flödar tillbaka till hjärtat och då blir det mindre blod för hjärtat att pumpa ut. Därmed minskar belastningen på hjärtat och syrebristen blir inte lika uttalad. Nitroglycerin lindrar kärlkramp genom att minska hjärtmuskelns belastning. Det innebär att om man har bröstsmärta som lindras av nitroglycerin så talar det för att bröstsmärtan bror på kärlkramp. Nitroglycerin finns både i tablettform (nitrotabletter) och som spray (nitrospray). Nitrospray ska sprayas under tungan.

Yrsel, illamående, kräkningar och kallsvett förekommer också vid kärlkramp.

Symtom på kärlkramp

  • bröstsmärta eller obehag (angina pectoris)
  • Svaghet
  • Yrsel
  • Illamående, kräkningar
  • Kallsvett
  • Smärta eller obehag i armar, axel, rygg eller käke
  • Andnöd (dyspné)
  • Yrsel
  • Illamående

Varför får man hjärtattack (hjärtinfarkt)?

En hjärtinfarkt (hjärtattack) innebär att en del av hjärtmuskeln dör. I princip alla hjärtinfarkter inträffar när ett plack i hjärtat brister, varvid det bildas en propp i kranskärlet. Proppen gör att inget, eller endast lite, blod kan flöda genom kärlet och då drabbas hjärtmuskeln av syrebrist. Syrebrist i mer än 20 minuter resulterar i att hjärtmuskeln dör (den delen av muskeln som har syrebrist). Hur stor del av hjärtat som dör beror på var proppen sitter, hur stor proppen är samt hur länge proppen förhindrar blodflödet.

Om man drabbas av en hjärtattack skall man omedelbart till akutmottagningen för att få propplösande behandling och eventuellt ballongsprängning. Då kan proppen lösas upp och kärlet öppnas med hjälp av små instrument som man för in i kranskärlet (sk katetrar). Proceduren då man gör en ballongsprängning kallas PCI efter engelskans percutaneous coronary intervention.

Årligen drabbas 30,000 svenskar av en hjärtinfarkt. Ungefär 5% av dessa dör inom 30 dagar. Risken för att dö är högsta under de första dygnet, eftersom det är då de flesta arytmier (hjärtrytmrubbningar) uppstår.

Vad orsakar åderförkalkning (ateroskleros)?

Åderförkalkning, som kallas ateroskleros på medicin språk, orsakas av kolesterol lagras i kärlväggarna. Den typ av kolesterol som anses ha störst betydelse för åderförkalkning är LDL-kolesterol. LDL-kolesterol kallas även ”det onda kolesterolet”. Det vetenskapliga underlaget som talar för att LDL-kolesterol orsakar åderförkalkning är mycket robust, trots skriverier i media och i bloggar. LDL kolesterol orsakar åderförkalkning och ju högre LDL man har, desto mer åderförkalkning får man.

Djur och människor med LDL-kolesterol som är lägre än 0.5 mmol/L får inte ateroskleros. Människan behöver cirka 0.8 mmol/L LDL kolesterol för att må bra. Eftersom de flesta människor har LDL kolesterol mellan 3.0 och 5.0 mmol/L så har också majoriteten av alla människor någon grad av åderförkalkning i kroppens kärl, inklusive kranskärlen. Statiner är läkemedel som sänker LDL kolesterol och dessa läkemedel minskar risken för hjärtinfarkt, stroke och andra komplikationer till åderförkalkning.

Utöver LDL kolesterol så har även följande faktorer (riskfaktorer) betydelse för utveckling av åderförkalkning:

  • Rökning
  • Högt blodtryck (hypertoni)
  • Diabetes
  • Övervikt och fetma
  • Ärftlighet (hereditet)
  • Lågt intag av frukt och grönsaker
  • Manligt kön
  • Hög ålder
  • Stress

Rökning

Personen som röker har tre gånger ökad risk för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. Om man sluta röka så blir man av med merparten av den risken.

Högt blodtryck

Högt blodtryck med för en två till tre gånger akademisk för hjärtattack och kanske köttet. Det är mycket viktigt att få behandling för högt blodtryck om man har det.

Diabetes och fetma

Personer med diabetes har två till fem gånger ökar risk för cancer sjukdom och hjärtattack. Hur stor risk man har som diabetiker beror på vilken typ av diabetes man har och hur länge man haft diabetes. Personer med typ 1 diabetes har en betydligt högre risk än jämnåriga utan typ 1 diabetes. Personer med typ 2 diabetes har oftast dubbelt så hög risk som sina jämnåriga utan typ 2 diabetes. Den som har diabetes ska vara noggrann med att kontrollera sitt blodsocker (glukos), blodtryck, kolesterol och gå ner i vikt om det behövs.

Hur ser sjukdomsförloppet ut vid kranskärlskärlssjukdom?

Som nämnt ovan har de allra flesta människor någon grad av åderförkalkning i kroppen kärl.  De flesta kommer aldrig känna av detta. I de fall som man får kärlkramp eller hjärtinfarkt så har man kranskärlssjukdom. I typiska fall brukar man då få besvär med kärlkramp när man är i 50, 60 eller 70 års ålder. Kärlkrampen brukar då komma smygande vid fysisk ansträngning. Allteftersom åren går så får man kärlkramp vid lindrigare ansträngning, vilket beror på att åderförkalkningen blir mer uttalad. När som helst under sjukdomsförloppet kan man drabbas av en hjärtinfarkt. Detta inträffar om placket brister och det bildas en propp i kranskärlet.

Dessvärre upptäcker många att de har kranskärlssjukdom i samband med att de får en hjärtinfarkt. Likaså finns det en del som upptäcker att de har kranskärlssjukdom i samband med att får diagnosen hjärtsvikt. Kranskärlssjukdom leder till hjärtsvikt på sikt, särskilt om man drabbas av hjärtinfarkter.

De allra flesta som dör i en hjärtinfarkt gör det på grund av hjärtrytmrubbningar som uppkommer i akutskedet. Dessa rytmrubbningar kallas kammartakykardi och kammarflimmer. Den enda hjälpen då är att ge den drabbade hjärt-lungräddning med bröstkompressioner, inblåsningar och defibrillering (vilket innebär att man använder en hjärtstartare för att skicka en elstöt genom hjärtat och på så vis återställa rytmen).

Hur diagnostiseras kranskärlssjukdom?

Dina symtom är oerhört viktiga för att bedöma sannolikheten för att du har kärlkramp och kranskärlssjukdom. När du berättar om dina besvär för en läkare eller sjuksköterska så skall du göra det noggrant. Utöver en beskrivning av dina symtom så behövs en klinisk undersökning, där man bland annat mäter blodtryck, lyssnar på hjärtat, lyssnar på lungorna och även registrerar ett EKG.

Om dina symtom och den kliniska undersökningen gör att doktorn misstänker att du har kranskärlssjukdom så måste du genomgå ytterligare undersökningar. Det vanligaste är att man gör en myokardskintigrafi eller datortomografi av kranskärlen. Båda dessa är smärtfria metoder som innebär att man tar bilder på hjärtat och kranskärlen. Då kan man se om det finns förträngningar i kranskärlen. Man kan även göra ett arbetsprov (arbets-EKG) men detta görs allt mer sällan eftersom metoden är osäker. Om man bedömer att kranskärlet behöver opereras så gör man även en koronarangiografi (kranskärlsröntgen).

Hur behandlas kranskärlssjukdom?

  • Du måste sluta röka.
  • Högt blodtryck (hypertoni) skall behandlas
  • Oavsett dina blodfetter så behöver du sannolikt en statin för att snäka blodfetterna ytterligare
  • Du kan behöva en beta-blockerare, som minskar hjärtats belastning
  • Du kan behöva en ACE-hämmare eller ARB för att skydda hjärtat och njurarna.
  • Du får sannolikt acetylsalicylsyra i form av Trombyl (74 mg).
  • Du får instruktioner om att vara fysiskt aktiv, även om det känns otrygt. Prata med en sjukgymnast vid tveksamhet.
  • Du får råd om att äta bättre mat, mer frukt och grönt.

Skriv ett svar

Your email address will not be published.

Senaste av Blog

Har du diabetes, övervikt eller fetma?

Dialiv är appen för alla med diabetes. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontroll och få stöd när du behöver det.

Dialiv är appen för alla med diabetes, övervikt eller fetma. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontrollen.

Nu med Blodsockerkit!