Järnbristanemi

Anemi är den medicinska termen för blodbrist. Anemi (blodbrist) betyder att man har brist på röda blodkroppar (erytrocyter) eller brist på hemoglobin i röda blodkroppar. Hemoglobin är det protein som transporterar syre och koldioxid i de röda blodkropparna. Om du har anemi så innebär det att du antingen har brist på röda blodkroppar, brist på hemoglobin i de röda blodkropparna, eller brist på båda delar. Järnbristanemi är mycket vanligt; faktum är att järnbristanemi är den vanligaste näringsbristen globalt och i Sverige diagnostiseras tusentals personer varje år.

Järnbristanemi beror alltid på brist på järn. Det finns dock väldigt många orsaker till att man har brist på järn. Bland orsakerna finns exempelvis inflammatoriska sjukdomar, cancer, förlust av blod (blödning) och otillräckligt intag av järn i kosten. När man behandlar järnbristanemi så riktas behandlingen mot den bakomliggande orsaken. Det innebär att om orsaken är en blödning så försöker man i första hand stoppa blödningen. Om orsaken är inflammatorisk sjukdom så försöker man dämpa inflammationen, och så vidare. I många fall får man även förskrivet järntabletter (tillskott med järn). Man får oftast också råd att äta mat med högt järninnehåll.

Vad är järnets uppgift i kroppen?

Järn ingår i hemoglobin som transporterar syre i blodet och i myoglobin som transporterar syre i muskler. Järn ingår även i en del enzymer.

Orsaker till järnbristanemi

Järnbristanemi pga förlust av järn

• Blodgivare kan förlora mer järn än de hinner få i sig, varvid järnbristanemi uppstår.
• Blödning i mag-tarmkanalen. Blödningen kan orsakas av en tumör (cancer), magsår (ulcus), inflammatorisk tarmsjukdom, onormala kärl (angiodysplasi), med flera.
• Rikliga menstruationer. Rikliga menstruationer kan vara godartade (benign) eller elakartade (cancer).

Järnbristanemi pga högt behov av järn i kropen

• Gravida kvinnor har ökat behov av järn. Vid graviditet är det vanligt att man får järnbrist.
• Snabbväxande ungdomar kan få järnbrist pga att tillväxttakten överstiger hastigheten med vilken järntillgångarna fylls på.

Järnbristanemi pga minskat upptag av järn

• Minskad förmåga att ta upp järn i tarmarna. Detta ses vid celiaki (glutenintolerans), atrofisk gastrit och efter operation där tunntarm eller magsäck (ventrikel) avlägsnats.
• Minskat innehåll av järn i kosten. Detta ses ibland bland vegetarianer och veganer, men skall betraktas som ovanligt.

Gravida kvinnor kan behöva järntillskott (järntabletter) även om de äter mat som innehåller mycket järn. Detta beror på att kroppens järnbehov stiger markant under graviditeten. Om du är gravid skall du diskutera detta med din barnmorska.

Symtom på järnbristanemi

Symtom på järnbristanemi är som följer:

• Man känner sig trött
• Man har brist på energi
• Man känner sig orkeslös
• Man känner sig tungandad (andningen känns ansträngd)
• Man får hjärtklappningar (palpitationer)
• Huden kan eventuellt bli blekare (då är anemin mycket uttalad)
• Man får yrsel
• Huvudvärk
• Öronsus (tinnitus)

Tänk på att orsaken till anemin kan också ge symtom. Dessa symtom beror på vad som är den bakomliggande orsaken. Här följer några vanliga symtom utifrån bakomliggande orsak:

• Ändrade avföringsvanor (förstoppning, mörk avföring, blodig avföring, diarré) ses vid exempelvis tumör i tjocktarmen (koloncancer) eller magsäcken (ventrikelcancer)
•  Buksmärta är vanligt vid inflammation i magsäcken eller tarmarna.
• Rikliga menstruationer.
• Hemorrojder kan ibland blöda och under längre tid kan det ge järnbristsanemi.

Hur diagnostiseras järnbristanemi

Observera att detta stycke inbegriper en del medicinska termer och fakta. Du som privatperson kan ha nytta av denna fakta för att förstå tillståndet och därmed ha bättre förutsättningar för att diskutera saken med din läkare eller sjuksköterska.

Blodbrist (anemi) och järnbrist diagnostiseras med hjälp av ett vanligt blodprov. Provet kräver inga förberedelser. Provet tas i armen och det tar cirka 5 till 10 minuter. Följande blodprover analyseras vid blodbrist och misstanke om järnbrist (sk “anemiprover”):

• Hemoglobin (Hb) – Detta blodprov avgör om du har blodbrist. Om man har hemoglobinvärde under normalgränsen så har man blodbrist.
• Järn (S-Fe) – Om järnnivån är låg så har man garanterat brist på järn. Ibland kan man dock ha brist på järn trots att järnnivån är normal.
• Ferritin (S-ferritin) – Om ferritin är lågt så har man alltid brist på järn.
• MCV (mean corpuscular volume) är storleken på erytrocyterna. Vid järnbristanemi är MCV lägre än normalt.
• Retikulocyter är omogna röda blodkroppar. Dessa skall alltid analyseras vid alla fall av blodbrist (anemi). Vid järnbristanemi är antalet retikulocyter få.
• TIBC (total iron binding capacity) avspeglar kroppens förmåga att binda järn. TIBC stiger om man har brist på järn (järnbrist).
• Transferrinmättnad är ett mått på hur många transferrinmolekyler som är mättade. Transferrinmättnad är låg vid järnbristanemi.

Ibland börjar man utredningen med att endast analysera hemoglobin, järn, MCV och ferritin och resterande prover tas om det finns avvikande värden i dessa fyra prover. I de allra flesta fall analyseras också leukocyter (vita blodkroppar) och trombocyter (blodplättar), för att få en bättre bild av benmärgens tillverkning av blodkroppar.

Andra orsaker till anemi

• Brist på folat (folsyra) ger folatbristanemi.
• Brist på B12 (kobalamin) ger också anemi.
• Långdragen infektion leder till anemi.
• Tumörer (cancer) leder till anemi på sikt.
• Hjärtsvikt leder till anemi vid avancerad hjärtsvikt.
• Njursvikt leder till anemi eftersom njursvikt leder till att njurarna tillverkar mindre EPO (erytropoietin) som är ett hormon som stimulerar benmärgen till att tillverka röda blodkroppar.
• Kronisk inflammation, exempelvis reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus, m fl)

Läs mer: Anemi vid brist på vitamin B12 (kobalamin) och folat (folsyra)

Behandling av järnbristanemi

Det viktigaste är att behandlingen i första hand riktas mot den bakomliggande orsaken. Man skall inte påbörja behandling av en järnbristanemi innan man vet vad som orsakar anemin. Den bakomliggande orsaken kan vara allvarlig och det är viktigt att börja med att leta efter tänkbara orsaker och behandla de först.

Därefter kan man få järntabletter (järntillskott) för att ersätta det järn som saknas i kroppen. Järntabletter finns både receptfritt och receptbelagt. Receptfria alternativ finns i dagligvaruhandeln och på apoteket. Receptbelagda produkter har högre koncentration av järn och föredras om man har mer uttalad brist. Receptbelagda tabletter räknas med på högkostnadsskydd och kan således vara billigare för dig.

Att dricka apelsinjuice i samband med att man tar järntablett kan vara bra eftersom det förbättrar upptaget av järn i tarmen.

Biverkningar av järntabletter

Det är vanligt att man får följande biverkningar av järntabletter:

• förstoppning eller diarré
• ont i magen (buksmärta)
• halsbränna
• sjukdomskänsla
• svart avföring

Prova att ta tabletterna tillsammans med eller strax efter måltid för att minska risken för biverkningar. Det är viktigt att fortsätta ta tabletterna, även om du får biverkningar. Om du har barn skall du förvara järntabletterna otillgängligt för barnet; överdos av järn kan vara farligt för barn.

När du ätit järntabletter ett par veckor skall nya blodprover (samma som ovan) analyseras för att säkerställa att blodproverna normaliserats.

Järn i mat

Järn finns i höga koncentrationer i inälvsmat (lever) och blodmat (blodpudding). Det finns även höga koncentrationer järn i kött, ägg och skaldjur. I vegetabiliska livsmedel finns järn i  fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt och baljväxter. Livsmedelsverket skriver:

Jämfört med många andra näringsämnen är kroppens upptag av järn lågt. Det finns två typer av järn, hemjärn och icke-hemjärn. Hemjärn är lättast för kroppen att tillgodogöra sig och utgör ungefär hälften av järninnehållet i kött och blodmat. Vegetabiliska livsmedel innehåller uteslutande icke-hemjärn som inte tas upp av kroppen lika effektivt och i större grad påverkas av andra ämnen. Vitamin C, fisk och kött (“köttfaktorn”) kan exempelvis förbättra upptaget av icke-hemjärn medan ämnen som polyfenoler (finns i till exempel te, vissa örttéer, kaffe, vin) och fytinsyra (finns i fiberrika livsmedel som spannmål, baljväxter och nötter) kan minska upptaget. Fytinsyran bryts till viss del ner genom skållning, långtidsjäsning av bröd och surdegsbakning. Groddning av baljväxter och frön minskar också mängden fytinsyra.

Livsmedelsverket

Hur mycket järn behöver jag?

Livsmedelsverkets rekommenderade dagliga intag (järnbehov) är som följer:

Kön/grupp/ålder	Rekommenderat intag av järn
Spädbarn och barn under 6 år	8 milligram
Barn 6-9 år	9 milligram
Barn 10-13 år	11 milligram
Pojkar 14-17 år	11 milligram
Flickor 14-17 år	15 milligram
Kvinnor i fertil ålder	15 milligram
Övriga vuxna	9 milligram

Kan man få i sig för mycket järn?

Höga doser järn kan vara giftigt. Om man på kort sikt får i sig höga doser järn genom att överdosera järntillskott (järntabletter) så kan man drabbas av buksmärta, kräkningar, diarré. Mindre barn kan dö av överdoser av järn. Om man har höga nivåer järn i blodet över väldigt lång tid så kan man drabbas av organsvikt. Detta ses vid det ärftliga (genetiska) tillståndet hemokromatos. Hemokromatos beror inte på att man får i sig för mycket järn, utan att kroppen lagrar för mycket järn.