Inflammation i gallblåsan (akut kolecystit)

Inledning

Gallblåsan är ett litet ihåligt päronformat organ som ligger precis under levern i din övre högra delen av buken. Det är en del av gallsystemet, även känt som gallan och gallvägar. Gallsystemet är en serie kanaler i lever, gallblåsa och bukspottkörtel som tömmer in i tunntarm. Det finns intrahepatiska (i lever) och extrahepatiska (utanför lever) komponenter av gallgångar och gallblåsan är en komponent i det extrahepatiska gallsystemet där galla lagras och koncentreras.

Galla är en vätska som bildas i lever som är nödvändig för att smälta matfetter, utsöndra kolesterol och till och med har antimikrobiell aktivitet (dvs. motverkar bakterier). Stimulering av tunntarm med feta livsmedel och proteiner orsakar gallblåsa att tömma gallan i tolvfingertarm

Kolecystit är en inflammation i gallblåsan och gallgångar. Det uppstår vanligtvis inte av att gallstenar ansamlas i gallblåsan utan snarare att flödet av galla och andra viktiga enzymer från bukspottkörteln fastnar och kan inte ta sig fram ut i tunntarmen. Detta orsakar ett backflöde som till slut bidrar till inflammation och andra allvarliga komplikationer. Ungefär 1 av 3 av de patienter som får en gallblåseinflammation har tidigare haft besvär med gallstensanfall. Tillståndet är potentiellt allvarlig på grund av risken för komplikationer.

Vad är gallsten?

Gallsten är hårda avlagringar av galla och kan variera i storlek från ett litet sandkorn till en golfboll. Gallstenar består av antingen kolesterol (80%) eller pigmentstenar. Gallstenar som utgörs av kolesterol har en gulgrönaktig färg. Pigmentstenar utgörs i första hand av bilirubin, ett ämne som skapas när levern bryter ner röda blodkroppar (erytrocyter).

Hur fungerar gallblåsan?

Gallblåsan ansluter till levern genom ett kanalsystem som ser ut som en trädstam med grenar. Det finns flera kanaler inuti din lever som ansluter till två huvudgrenar som därefter kopplas ihop med gallblåsan. Dessa gånger kopplas därefter ihop med bukspottkörteln.

Vid intag av fett eller protein så frisätts ett hormon som heter CCK (kolecystokinin) som signalerar till lever och gallblåsan att en antingen fett- eller protein konsumerats, vilket leder till frisättning av galla och enzymer (proteiner) från bukspottkörteln (pankreas) ut i tunntarmen. När gallblåsan inte stimuleras av CCK så slappnar den av och fylls av galla från levern. Ett annat hormon som heter somatostatin hämmar funktionen hos CCK och därför frisätts somatostatin för att bromsa matsmältningen.

Gallsyra bryter ner fetter till fria fettsyror och monoglycerider i matsmältningskanalen där de sedan förpackas i en struktur som kallas miceller som består av gallsalter. Dessa gallsalter kan sedan absorberas tillbaka till levern som fria fettsyror eller monoglycerider för att användas som energi eller till andra viktiga funktioner.

Bilirubin

Bilirubin är ett gult pigment som produceras som en nedbrytningsprodukt av proteinet hem som finns i röda blodceller. Denna förening är initialt okonjugerad och olöslig i vatten. Det okonjugerade bilirubinet, även kallat indirekt bilirubin, tas upp i lever och konjugeras med glukuronat via enzymet UDP-glukuronosyltransferas.

Det sedan konjugerade bilirubinet, även känt som direkt bilirubin, utsöndras sedan i gallan. Bilirubinet som finns i galla kommer så småningom att färdas genom mag-tarmkanalen och ge urin sin gula färg och avföring sin bruna färg via nedbrytningsprodukterna urobilin respektive stercobilin. Om galla inte kan komma in i tolvfingertarm leder uppbyggnaden av bilirubin till gulsot, vilket är gulfärgning av hud, ögon och membran, liksom missfärgad avföring.

Kolecystit (inflammation i gallblåsa)

Kolecystit är inflammation i gallblåsan. Symtom inkluderar smärta i övre högra delen av buken, smärta i höger axel, illamående, kräkningar och ibland feber. Ofta föregår gallblåsanfall (gallkolik) akut kolecystit, dvs det uppstår smärtor från bukområdet innan själva inflammationen uppstår.

Smärtan varar längre vid gallblåseinflammation än vid en typisk gallblåsanfall. Utan lämplig behandling är återkommande episoder av gallblåseinflammation vanliga. Komplikationer av gallblåseinflammation inkluderar inflammation av bukspottkörteln (gallsten pankreatit), vanliga gallgångsstenar eller gallgången.

Ungefär 80-90% av alla inflammationer i gallblåsan beror på block av gallsten som orsakar backflöde av galla eller pankreas vätska som leder till högt tryck i gallgångar, inflammation och sekundär bakteriell infektion.

Riskfaktorer för inflammation i gallblåsan

• p-piller
• ålder
• graviditet
• en familjehistorik av inflammation i gallblåsan
• fetma
• diabetes
• högt fettintag
• leversjukdom
• snabb viktminskning
• autoimmuna sjukdomar (reumatiska sjukdomar, vaskulit)
• strålbehandling (kemoterapi)
• återhämtning från större trauma och brännskador.

Kolecystit misstänks baserat på symtom och laboratorietester. Ultraljud används sedan vanligtvis för att bekräfta diagnosen. Gallsten är mycket vanliga och påverkar cirka 1 av 10 vuxna i Sverige. De orsakar vanligtvis inte symtom, men kan i vissa fall orsaka episoder av smärta (sk gallkolik).

Andra orsaker till kolecystit inkluderar

• Bakteriell infektion i gallgångssystemet
• Tumörer i bukspottkörteln eller levern. En tumör kan stoppa gallan från att rinna ut ur gallblåsan.
• Minskad blodtillförsel till gallblåsan. Detta kan hända om du har diabetes.
• Gallblåsslam. Detta är ett tjockt material som inte kan absorberas av gallan i din gallblåsa. Slammet ansamlas i din gallblåsa. Det händer främst gravida kvinnor eller personer som har haft en mycket snabb viktminskning.

Blodprover

För att fastställa diagnosen akut kolecystit så behöver man titta på allmänna prover såsom infektion och inflammationsprover samt blodstatus. Vanliga prover för att undersöka hur levern fungerar är ALP, GGT, ASAT/ALAT och bilirubin. Vid gallstenar som ligger ovanför gången där bukspottkörteln möter gallvätska så kommer endast gallblåsa och levern att påverkas. Om stenen eller hindret ligger så långt ner att vätskor från bukspottkörteln inte kan passera (amylas och lipas) så stiger prover från bukspottkörteln som ett resultat av bukspottkörtelinflammation

Symptom

Den typiska symtombilden på gallblåseinflammation är en plötslig, skarp smärta i övre högra sidan av magen (buken). Denna smärta kan stråla mot höger axel och ibland även bakåt ryggen. Magen är vanligtvis mycket öm och smärtan är intensiv, ffa vid området under hö revbensbåge. Till skillnad från andra typer av buksmärtor är smärtan vid gallblåseinflammation vanligtvis ihållande och går inte bort inom några timmar, detta till skillnad från ett gallstensanfall som är smärtor i intervaller som klingar av.

Övriga symtom vid akut kolecystit kan vara:

• Illamående
• Kräkning
• Feber
• Allmän sjukdomskänsla
• Aptitförlust
• Gulfärgning av huden och ögonvitorna (vid samtidig leverpåverkan med gulsot)
• Försämrad smärta vid rörelse eller djup inandning

När ska du söka vård?

Sök sjukhusvård snart som möjligt om du utvecklar plötslig och svår buksmärta, särskilt om den varar längre än några timmar eller vid samtidig förekomst av gulsot och/ eller feber. Med tanke på risken för att allvarliga komplikationer kan uppstå behöver man ofta bli inglad på sjukhus för observation och i tidigt skede kan operation vara aktuellt, då tas gallblåsan bort i sin helhet. Utifrån den sammantagna sjukdomsförloppet sker operationen akut eller i ett senare skede.

Utredning innefattar

• Blodprov — för att kontrollera tecken på inflammation/ infektion samt påverkan på lever och bukskottkörteln (komplikationerna som kan uppstå).
• Kroppstemperatur
• Ultraljud av magen
• Datortomografi eller magnetkameraundersökning, kan också utföras för att undersöka din gallblåsa mer i detalj samt för att titta på bakomliggande orsak om det förekommer osäkerhet kring detta.

Behandling

Om du diagnostiseras med gallblåseinflammation, behöver du inneliggande observation och behandling. Du behöver dropp samtidigt som du fastar och får smärtlindrande eller gallvägsrelaxerande läkemedel i hopp om att stenen skall hitta sin väg ut genom gallvägar och tarmen. I vissa svåra fall där det förekommer misstanke om samtidig infektion får du även antibiotika.

Operation

På grund av risken för allvarliga komplikationer vid eventuellt nya gallstensanfall, rekommenderas att gallblåsan opereras bort. Kolecystektomi skall man helst gör akut vid inläggningen.

Operation så tidigt som möjligt efter insjuknandet har ur såväl komplikations – som ur sjukvårdsekonomiska hänseende visat sig fördelaktigt. Konservativ behandling med elektiv kolecystektomi i ett senare skede är ett sämre alternativ.

I de fall operation känns som ett riskfyllt alternativ, kan man istället sätta ett avlastande drän, sk perkutan kolecystektomi, som skall underlätta läkningsförloppet. Utifrån den totala sjukdomsbilden avgör läkaren vilket alternativ som är mest lämpligt.

Kolecystektomi, avlägsnande av gallblåsan, kan genomföras genom olika operationsmetoder:

• Titthålskirurgi kolecystektomi — minimalkirurgiskt ingrepp genom ett antal porthål i buken.
• Öppen kolecystektomi — där gallblåsan opereras bort genom ett större snitt i övre delen av buken.

Gallblåsan, likt blindtarmen kan man leva utan. Trots operationen kommer själva produktionen av galla från levern att kvarstå och tömma sig i tarmen, där den bidrar till bland annat upptag av fettet i vår föda. Det som avlägsnats är “behållaren” som är förknippat med den ökade risken att producera gallstenar och därmed besvär relaterade till detta. En del kan uppleva besvär på uppblåsthet och diarré efter intag av vissa livsmedel även efter operation. Enstaka kan känna lättare smärtor som påminner om gallstenssmärta trots operationen.

Andra komplikationerna

• Död gallblåsan vävnad (gangrenous gallblåseinflammation) — som kan orsaka en allvarlig infektion som kan spridas i resten av kroppen.
• Hål på gallblåseväggen (perforerad gallblåsa) — som kan leda till spridning av infektionen lokalt i magen (sk peritonit) eller leda till en varansamling lokalt i magen (sk abscess).

Hur kan man förebygga akut kolecystit?

Det är inte alltid möjligt att förhindra akut kolecystit, men det man kan göra är att minska risken för dess utveckling genom att minska risken för att bilda gallstenar och i sin tur gallstensanfall.

En av de viktigaste sakerna man kan göra är att inta hälsosam och balanserad kost och minska livsmedel med högt kolesterolinnehåll, eftersom kolesterol tros bidra till bildandet av många gallstenar. Att vara överviktig, ökar också risken för att utveckla gallsten.

Du bör därför kontrollera din vikt genom att äta en hälsosam kost och träna regelbundet. Men kalorifattig snabb viktminskning dieter bör undvikas eftersom det finns bevis för att de kan störa din galla och öka din risk att utveckla gallsten. En mer gradvis viktminskning plan är bäst.