Hjärtsvikt – orsaker, riskfaktorer, utredning, behandling och prognos

Introduktion om hjärtsvikt

En kronisk hjärtsjukdom

Hjärtsvikt eller hjärtinsufficiens är en av våra vanligaste sjukdomar och i princip alla hjärt-kärlsjukdomar som finns kan så småningom orsaka hjärtsvikt. Precis så som alla vägar leder till Rom, så resulterar nästan alla riskfaktorer och sjukdomar inom hjärtmedicinen i nedsatt pumpförmåga hos hjärtat, dvs hjärtsvikt.

I nästan alla fall så är hjärtsvikt en kronisk sjukdom som inte blir bättre över tid, målet med behandlingen är att bromsa sjukdomsprogressionen och motverka en försämring av hjärtsvikt.

Hjärtsvikt är en oerhört heterogen sjukdom som numera delas in i två huvudkategorier:

Nedsatt pumpförmåga hos vänster kammare (vänstersidig hjärtsvikt)
Hjärtsvikt med bevarad pumpförmåga (hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion)
Utöver de två ovanstående varianterna finns det ett dussintals varianter av hjärtsvikt som orsakas av läkemedel, andra sjukdomar, medfödda hjärtmissbildningar eller kardiomyopatier, dvs sjukdomar i hjärtmuskeln.

Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till död i västvärlden. Det är också den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar för äldre patienter. Sjukdomen kan vara svår att diagnostisera eftersom symtomen ofta är subtila och lätt förväxlas med andra sjukdomar.

Kort om symtom

Symtom på hjärtsvikt inkluderar trötthet, andfåddhet, svullnad av benen och fötterna, bröstsmärtor och hjärtklappning. Andra tecken kan vara illamående, aptitlöshet och viktförlust. Om du upplever något av dessa symtom bör du kontakta din läkare så snart som möjligt.

Kort om diagnos

Diagnos av hjärtsvikt innebär att läkaren undersöker dig fysiskt och ställer frågor om din historia. De kan också ta blodprover och ta ett EKG (elektrokardiogram) för att se hur hjärtat fungerar.

Ibland kan de behöva göra en röntgen såsom ultraljud och magnetkamera för att ta reda på om det finns några blockeringar eller skador på hjärtat.

Kort om behandling

Behandling av hjärtsvikt innebär att lindra symtom och förbättra livskvaliteten. Livsstilsförändringar som att sluta röka, motionera regelbundet och äta en hälsosam kost är alla viktiga steg för att minska risken för hjärtsvikt.

Din läkare kan också ordinera läkemedel som ACE-hämmare, diuretika (vätskedrivande) eller betablockerare för att hantera symtom och minska risken för framtida problem. Ibland kan kirurgi vara nödvändig om det finns blockeringar eller skador som inte kan behandlas med läkemedel.

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som kan leda till allvarliga komplikationer om den inte behandlas. Det är viktigt att ta hand om din hälsa genom att undvika riskfaktorer som rökning, fetma och stress samt regelbundna läkarbesök för att uppmuntra tidig diagnos och behandling.

Symtom och tecken på hjärtsvikt

Ödem (vätskeansamling): Ödem är en ökning av vätska i vävnaderna, vilket leder till svullnad. Det kan uppstå i benen, fötterna och ansiktet.
Andfåddhet: Andfåddhet är en känsla av att inte få tillräckligt med luft. Det kan orsakas av minskad syreupptagningsförmåga som följd av hjärtsvikt. Andfåddheten brukar bli värre vid ansträngning eller när individen ligger ner på rygg.
Fysisk prestationsförmåga: Vanligtvis påverkas den fysiska prestationsförmågan och en individ upplever tidigt under ansträngning såsom korta promenader eller gång i trappor/backe att de utvecklar snabb andfåddhet och trötthet.
Bröstsmärta: Bröstsmärta är ett vanligt symptom på hjärtsvikt, som kan vara både skarp och molande.
Trötthet: Trötthet är ett vanligt symptom på hjärtsvikt, som kan leda till att man känner sig matt och utmattad hela tiden.
Svaghet: Svaghet är ett vanligt symptom på hjärtsvikt, som kan leda till att man har svårt att utföra dagliga aktiviteter som att gå upp för trappor eller bära tunga saker.
Hjärtklappningar: Hjärtklappningar eller oregelbunden hjärtrytm är ett vanligt symtom vid hjärtsvikt.
Förvirring: Förvirring är ett vanligt symptom på hjärtsvikt, som kan orsakas av minskad blodflöde till hjärnan.
Viktuppgång: Vätskeansamlingen som uppstår i kroppen orsakar en viktuppgång.

Orsaker till hjärtsvikt

Orsakerna till hjärtsvikt varierar, men de vanligaste är högt blodtryck, kranskärlssjukdom, diabetes, förmaksflimmer och infektioner.

Högt blodtryck

Högt blodtryck är den vanligaste orsaken till hjärtsvikt. När blodtrycket är för högt, måste hjärtat arbeta hårdare för att pumpa blod genom kroppen. Det kan leda till att hjärtmuskeln utarmas och slutligen orsaka hjärtsvikt.

Kranskärlssjukdom

Kranskärlssjukdom är en annan vanlig orsak till hjärtsvikt. Kranskärlssjukdom innebär att artärerna som levererar syrerikt blod till hjärtat är trånga eller blockerade på grund av fettavlagringar. Detta kan leda till att hjärtat inte får tillräckligt med syre och näringsämnen, vilket kan leda till att det inte fungerar optimalt och orsaka hjärtsvikt.

Diabetes och fetma

Diabetes är en annan vanlig orsak till hjärtsvikt. Diabetes orsakar skador på blodkärl och nervsystemet, vilket gör att hjärtat inte kan pumpa effektivt. Detta kan leda till att hjärtmuskeln utarmas och slutligen orsaka hjärtsvikt.

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är en annan vanlig orsak till hjärtsvikt. Förmaksflimmer innebär att det elektriska systemet i hjärtat inte fungerar som det ska, vilket gör att det inte kan pumpa effektivt. Detta kan leda till att hjärtmuskeln utarmas och slutligen orsaka hjärtsvikt.

Klaffsjukdomar

I hjärtat finns fyra klaffar som separerar de olika hjärtrummen. Dessa klaffar kan försvagas, vilket leder till backflöde och ökad belastning på hjärtat. En annan vanlig sjukdom är förträngning över klaffbladet, detta kallas för stenos och kan drabba samtliga klaffar men vanligaste är aortastenos och mitralisstenos.

Infektioner

Infektioner är den sista vanliga orsaken till hjärtsvikt. Infektioner som influensa eller lunginflammation kan skada hjärtmuskeln och leda till att den inte fungerar optimalt. Detta kan slutligen orsaka hjärtsvikt.

Lever- och njursjukdomar

Njuren är ett viktigt organ för hjärtat eftersom det filtrerar blodet på salter och andra viktiga ämnen. När njurfunktionen och filtrationen försämras så ökar vätskevolymerna i blodet och hjärtat blir överbelastat. Det samma gäller för nedsatt leverfunktion.

Kort sammanfattning av orsaker till hjärtsvikt:

Akut hjärtinfarkt eller kranskärlssjukdom
Högt blodtryck
Förmaksflimmer – en av de vanligaste rytmrubbningarna
Diabetes – både typ 1 diabetes och typ 2 diabetes
Snabb eller långsam hjärtrytm
Muskelsjukdomar i hjärtat (kardiomyopatier)
Inflammatorisk process i hjärtmuskeln (myokardit)
Blodpropp i lungorna (lungemboli)
Klaffsjukdomar
Blodbrist (anemi)
Alkohol och droger
Nedsatt njurfunktion
Nedsatt leverfunktion
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Stroke – kan resultera i hjärtsvikt
Olika läkemedel

Hur hjärtsvikt diagnostiseras

Fysisk undersökning och medicinsk sjukdomshistorik

Diagnos av hjärtsvikt börjar vanligtvis med en medicinsk historia och en fysisk undersökning. Läkaren kommer att ställa frågor om symtom och familjehistoria, samt undersöka pulsen och blodtrycket. Om läkaren misstänker hjärtsvikt kan ytterligare tester ordineras för att bekräfta diagnosen.

EKG (elektrokardiogram)

EKG (elektrokardiogram) är den vanligaste metoden för att diagnostisera hjärtsvikt. EKG-testet mäter elektrisk aktivitet i hjärtat och kan identifiera tecken på hjärtsvikt, såsom förstorade kamrar eller försämrad hjärtfunktion.

Lungröntgen

Vanligtvis genomförs en lungröntgen för att se om det finns tydliga tecken till hjärtsvikt såsom ökad kärlteckning i lungorna, förstorad hjärtarea till följd av svikt eller tecken till vätskeansamling i lungorna.

Ultraljud hjärt

Ett annat test som används för att diagnostisera hjärtsvikt är ett ekokardiogram eller ultraljud hjärta som det även kallas. Detta test använder ljudvågor för att skapa en bild av hjärtat och dess struktur. Det kan visa om det finns några problem med storleken eller formen på hjärtat, vilket kan vara ett tecken på hjärtsvikt.

Magnetkameraundersökning hjärta

En annan typ av test som används för att diagnostisera hjärtsvikt är ett röntgenundersökning. Detta test ger information om hur väl hjärtat fungerar och om det finns några andra problem som kan orsaka hjärtsvikt.

Stressprov (ergospirometri)

Om läkaren misstänker att du har hjärtsvikt kan du också bli ombedd att genomgå en stressprovning. Detta test mäter hur väl ditt hjärta fungerar under olika typer av aktiviteter, såsom att gå uppför trappor eller springa. Det kan ge mer information om hur allvarlig din hjärtsvikt är.

Blodprov

Blodprover är standard vid utredningen av hjärtsvikt. Det finns en rad blodprover som registreras för att hantera och diagnostisera hjärtsvikt.

Detta inkluderar följande prover:

Njurprover (Kreatinin, Natrium, Kalium, Kalcium)
Leverprover (ASAT, ALAT, ALP och bilirubin)
Hjärtskademarkörer (Troponin)
Blodsocker (b-glukos)
Infektionsprover (CRP, LPK)
Blödningsprover (APTT, INR)
Blodprov för att utesluta propp i lungorna (D-dimer)
NT-proBNP (ett specifikt prov för hjärtsvikt)

NT-proBNP

Dessa peptider utsöndras från celler i hjärtats förmak och kammare som reaktion på stigande fyllnadstryck och uttänjning. Nivåerna av detta provet korrelerar väl till graden av hjärtsvikt samt prognos.

Blodprovet kan stiga även vid andra hjärtsjukdomar såsom kranskärlssjukdom, förmaksflimmer och klaffsjukdomar. Idag finns snabbtester tillgängliga och de flesta laboratorier har satt upp rutinmetoder för analys av NT-proBNP.

Kriterier för NT-proBNP:

< 125 ng/L – talar starkt emot hjärtsvikt
> 450 ng/L (ålder < 55 år)
> 900 ng/L (55-75 år)
> 1800 ng/L (> 75 år)

Vävnadsprov (hjärtbiopsi)

I flera fall kan det vara svårt att diagnostisera hjärtsvikt med ovanstående metoder och då

Hur hjärtsvikt behandlas

Läkemedel

Behandlingen av hjärtsvikt består vanligtvis av läkemedel, kost- och motionsförändringar, tester och ibland kirurgi. Läkemedel är den vanligaste behandlingen för hjärtsvikt. De används för att minska belastningen på hjärtat, lindra symtom och förbättra blodflödet. Läkemedel som används inkluderar ACE-hämmare, betablockerare, diuretika och vissa vasodilaterande läkemedel.

Kost- och motionsförändringar

Kost- och motionsförändringar är ett annat viktigt steg i behandlingen av hjärtsvikt. En hälsosam kost med mycket frukt, grönsaker och balanserade måltider kan hjälpa till att minska symptomen på hjärtsvikt. Det är också viktigt att regelbundet träna för att stärka hjärtmuskeln och förbättra blodcirkulationen.

Vissa tester kan också vara nödvändiga för att diagnostisera och behandla hjärtsvikt. Dessa inkluderar EKG, ekokardiografi, röntgenstrålar och blodprov. Dessa tester kan hjälpa läkaren att fastställa orsaken till hjärtsvikten och bestämma vilken typ av behandling som ska ges.

Kirurgi eller medicinska ingrepp

I vissa fall kan kirurgi vara nödvändig för att behandla hjärtsvikt. Kirurgiska ingrepp som koronar bypass-kirurgi eller implantering av en pacemaker kan ibland vara nödvändiga för att förbättra blodflödet till hjärtat och minska risken för allvarliga komplikationer.

I modern hjärtsjukvård är det fortfarande en diskussion om patienter med hjärtsvikt och kranskärlssjukdom blir hjälpta av minimalinvasiva metoder där man öppnar upp förträngningar i blodkärlen med ballongvidgning och metallnät (PCI).

Hjärtpump

Vid avancerad hjärtsvikt kan man erbjuda behandling med hjärtpump för att bevara hjärtfunktionen inför transplantation eller avlasta hjärtat under en period så att det kan återhämta sig och pumpen kan tas bort.

Hjärttransplantation

Behandling av hjärtsvikt är avgörande för att undvika allvarliga komplikationer och bibehålla en god livskvalitet. Genom att ta läkemedel, ändra sin kost och motionera regelbundet samt genomgå tester kan patienter med hjärtsvikt dra nytta av effektiva behandlingsmetoder som kan minska symtom och lindra sjukdomens effekter.

Hur hjärtsvikt kan förebyggas

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som kan leda till allvarliga komplikationer och ibland döden. Det är viktigt att förebygga hjärtsvikt genom att ta hand om din hälsa och leva ett hälsosamt liv.

Här är några tips för att förebygga hjärtsvikt:

Motionera regelbundet: Regelbunden motion hjälper till att stärka hjärtat och förbättra blodcirkulationen. Försök att göra minst 30 minuters aerobisk träning, såsom promenader, cykling eller simning, tre gånger i veckan.
Ät en balanserad kost: En balanserad kost som innehåller frukt, grönsaker, fullkorn och magert protein kan hjälpa till att förhindra hjärtsvikt. Undvik fet mat, salt och sockerberikade livsmedel som kan leda till högt blodtryck och viktuppgång.
Kontrollera ditt blodtryck regelbundet: Högt blodtryck ökar risken för hjärtsvikt. Kontrollera ditt blodtryck regelbundet och se till att det ligger inom normala gränser.
Sluta röka och undvika passiv rökning: Rökning ökar risken för hjärtsvikt och andra hjärt-kärlsjukdomar. Att sluta röka är den bästa saken du kan göra för din hjärt- och lunghälsa. Undvik även passiv rökning för att minska risken för hjärtproblem.
Kontrollera dina mediciner regelbundet: Vissa mediciner kan orsaka skador på hjärtmuskeln, så det är viktigt att kontrollera dina mediciner regelbundet med din läkare eller apotekare för att se till att de inte orsakar några problem med din hjärt- och kärlhälsa.
Ta hand om stressen: Stress kan leda till en rad olika problem med din hjärt- och kärlhälsa, så det är viktigt att ta hand om stressen genom att ta tid varje dag för avkoppling, yoga eller meditation.

Genom att följa dessa tips kan du minska risken för att utveckla hjärtsvikt och andra allvarliga hjärt-kärlproblem. Glöm inte bort att prata med din läkare om vilka preventiva åtgärder som passar dig bäst!”

Komplikationer till hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som orsakar att hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov. Det kan leda till allvarliga komplikationer som kan påverka hela kroppen.

Komplikationer till hjärtsvikt inkluderar:

Lungödem: När hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod, stannar det upp i lungorna. Det leder till att vätska samlas upp i lungorna, vilket gör det svårt för patienten att andas.
Hjärtarytmstörningar: Eftersom hjärtat inte kan pumpa blod effektivt, kan det börja slå oregelbundet. Detta kan leda till yrsel, svimning eller andra symptom.
Leverfunktionsstörningar: När hjärtat inte fungerar som det ska, kan det också påverka leverns funktion. Det kan leda till gulsot, buksmärtor och viktminskning.
Njursvikt: När hjärtat inte fungerar som det ska, kan det också påverka njurarna. Det kan leda till att njurarna inte längre är effektiva nog för att filtrera avfall från blodet, vilket kan leda till vattenretention och högt blodtryck.
Stroke: När hjärtat inte fungerar som det ska, ökar risken för stroke eftersom blodcirkulationen är nedsatt. Detta kan leda till permanent neurologisk skada eller död.
Infektioner: Hjärtsviktpatienter är mer benägna att drabbas av infektioner eftersom immunförsvaret är nedsatt. Detta kan leda till allvarliga infektioner som lunginflammation eller sepsis.
Plötsligt hjärtstopp: En vanlig dödsorsak hos individer med hjärtsvikt är plötsligt hjärtstillestånd.

Om du misstänker att du har hjärtsvikt bör du genast söka läkarvård för att undvika allvarliga komplikationer. Genom att ta mediciner och följa din läkares råd kan du minska risken för komplikationer och bibehålla din livskvalitet.

Prognosen vid hjärtsvikt

Prognosen vid hjärtsvikt beror på många olika faktorer, inklusive patientens ålder, allmäntillstånd, graden av hjärtsvikt och eventuella andra sjukdomar.

Om hjärtsvikten upptäcks tidigt och behandlas effektivt kan det leda till en god livskvalitet. Om hjärtsvikten inte upptäcks eller behandlas kan det leda till allvarliga komplikationer som stroke, hjärtinfarkt och njursvikt.

För att förbättra prognosen vid hjärtsvikt är det viktigt att patienten följer sin läkares behandlingsplan. Detta innefattar vanligen att ta mediciner som lindrar symtom och minskar risken för komplikationer, samt att ändra livsstilen genom att äta hälsosam mat, motionera regelbundet och undvika tobak.

Differentialdiagnoser till hjärtsvikt

För att ställa en differentialdiagnos för hjärtsvikt måste läkaren ta hänsyn till patientens historia, fysiska undersökning, laboratorietester och bildundersökningar.

Läkaren kommer att leta efter tecken på andra sjukdomar som kan ha samma symptom som hjärtsvikt, såsom lung- eller njursvikt, anemi, hypertyreoidism, arytmier och andra hjärtproblem. Läkaren kommer också att undersöka patientens medicinering och eventuella miljöfaktorer som kan ha bidragit till utvecklingen av hjärtsvikt.

Differentialdiagnoser är ett mycket viktigt verktyg för att ställa riktig diagnos av hjärtsvikt. Genom att ta reda på vilka andra sjukdomar som har liknande symtom kan läkaren utesluta dem som inte stämmer med patientens symtom och därigenom fastställa riktig diagnos. Detta gör det möjligt för läkaren att ge den bästa möjliga behandlingen för patienten.

Förslag