Allt om hjärtinfarkt – orsaker, symtom, riskfaktorer, utredning och behandling

Hjärtinfarkt – en av våra största folksjukdomar

Hjärtinfarkt är en av vår tids största folksjukdomar som drabbar flera tusentals individer varje år i Sverige och miljontals över hela världen. Ungefär 30.000 individer drabbas av hjärtinfarkt varje år i Sverige.

Hjärtinfarkt är en komplikation som uppstår följd av förkalkning i hjärtats blodkärl (artärer), processen kallas för ateroskleros i kranskärlen på medicinskt språk. Redan i slutet på tonåren börjar blodkärlen som försörjer hjärtmuskeln visa tecken på sjukdomsutveckling.

Det innebär att den förkalkning som uppstår i hjärtats blodkärl börjar tidigt i livet och progressionen är i första hand kopplat till ålder och blodfetter. Det finns däremot flera andra modifierbara riskfaktorer som bidrar till utvecklingen av hjärtinfarkt.

Antalet hjärtinfarkter blir färre och mindre

De senaste tre decennierna har vi i Sverige åtnjutit en enorm minskning av antalet hjärtinfarkter varje år. Denna förbättring ses även i övriga västerländer och är ett resultat av förbättrade riskfaktorkontroll och behandlingar för att motverka hjärtinfarkter och uppbyggnad av förträngningar i hjärtats blodkärl.

I befolkningsstudier har man noterat att förekomsten (prevalens) och insjuknandet (incidens) av hjärtinfarkter minskat drastiskt i befolkningen. Heltäckande nationella studier har visat att risken för hjärtinfarkt minskat med ungefär 50% de senaste två decennierna.

Kort beskrivning av hjärtat

Hjärtat är ett organ som består av följande strukturer:

• Fyra hjärtrum (två övre förmak och två nedre kammare)
• Ett vänstersidigt hjärtsystem och ett högersidigt hjärtsystem
• Vänster hjärta tar emot syrerikt blod från lungor och pumpar ut till hela kroppen
• Höger hjärta tar emot syrefattigt blod från kroppar och skickar det till lungorna för att göra sig av med koldioxid och ta upp syrgas
• Fyra klaffar (de fungerar som backventiler mellan hjärtrummen)
• Ett specialiserat elektriskt retledningssystem som skickar elektriska impulser genom hjärtmuskeln för att hjärtat skall dra sig samman (kontrahera) på ett synkroniserat vis för att pumpa runt blodet.
• Hjärtmuskeln, särskilt den vänstra kammarens hjärtmuskeln som är kraftigare, tjockare och mer energiberoende
• Kranskärlen är ett antal blodkärl som utgår från roten på den stora kroppspulsådern, dvs precis utanför hjärtat. Kärlen försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod.

Hjärtmuskeln

Hjärtmuskeln är en vävnad som skiljer sig från andra muskler i kroppen. Hjärtmuskeln har studerats oerhört flitigt av forskare de senaste seklet. Det är en muskeln som trots allt ansvarar för flera miljarder hjärtslag under ens livstid och en vävnad som kräver ganska mycket energi. För att pumpa blod effektivt behöver hjärtmuskeln en helt egen blodtillförseln.

Det är en vanlig uppfattning att hjärtat är ett organ som badar i blod och borde kanske därför kunna absorbera ämnen och energi från blodet som finns runtomkring i hjärtmuskelns hålrum. Så är inte fallet och hjärtmuskeln har egna blodkärl som försörjer i princip alla delar av hjärtat.

Dessa blodkärl kallas för kranskärl eller arteria coronaria sinistra och dextra (höger- och vänster kranskärls artär) på medicinskt språk.

Kranskärl (blodtillförsel till hjärtmuskeln)

Kranskärl är alltså de blod som försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod så att muskeln orkar pumpa runt blodet effektivt. Det är även i dessa blodkärl som en patient utvecklar sjukdomar när de drabbas av hjärtinfarkt eller förträngningar i hjärtat (kranskärlssjukdom). Därav är dessa blodkärl ett av de mest studerade områdena inom modern medicin.

Det finns tusentals vetenskapliga publikationer som studerat allt från riskfaktorer, folkhälsa, kliniska prövningar, cellstudier, vävnadsanalyser och molekylära studier gjorda på kranskärlen.

Kranskärlen ligger ovanpå hjärtmuskeln och ses tydligt hos patienter som genomgår öppen hjärtkirurgi. I vissa fall är kranskärlen inkapslade i fett som ligger ovanpå hjärtmuskeln (epikardiellt hjärtfett) som också syns vid kirurgi. Men i de flesta fallen syns de tydligt och kärlen kallas alltså för kranskärl.

Flera av våra mest fascinerande behandlingsmetoder har utvecklats för att behandla just förträngningar i kranskärlen och andra akuta sjukdomar, exempelvis bypass-operation och minimalinvasiv ballongvidgning av kranskärlen med metallnät.

Förträngningar i kranskärlen (ateroskleros)

Hjärtinfarkt är en allvarlig händelse som orsakar skador på hjärtmuskeln. Det är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och kan ha allvarliga konsekvenser för den drabbade personen. Hjärtinfarkt uppstår när blodcirkulationen till en del av hjärtat blockeras, vilket leder till att hjärtmuskelceller dör.

Förträngningar som byggs upp inuti kranskärlen beror på olika faktorer såsom:

• Rökning
• Högt blodtryck
• Ålder
• Förhöjda blodfetter
• Högt BMI
• Dåliga kostvanor
• Låg fysisk aktivitetsnivå
• Ärftlighet
• Diabetes

Dessa förträngningar kallas för aterosklerotiska plack på medicinsk språk. Dessa plack kan ibland spricka eller rupturera kraftig så att material som finns inuti placken läcker ut i blodkärlen.

Detta resulterar i en blodpropp som täpper till blodkärlet så att blod inte kan passera och akut syrebrist uppstår i hjärtmuskeln.

Kort om symtom

Symptomen på hjärtinfarkt varierar beroende på hur allvarlig skadan är och vilken del av hjärtat som har drabbats. Vanliga symtom inkluderar

• Central bröstsmärta med eller utan smärtutstrålning mot axlar, arm, rygg, hals och käke.
• Andfåddhet
• Kallsvettig
• Yrsel
• Illamående och kräkningar
• Svaghet och svimningskänsla
• Akuta buksmärtor i övre delen av magen

Olika varianter av hjärtinfarkt

Subendokardiell hjärtinfarkt (infarkt inuti muskeln)

Den vanligaste varianten kallas idag för subendokardiell hjärtinfarkt eller NSTEMI (Non ST-elevated myocardial infarction). En subendokardiell infarkt beror på sjukdomar i de mindre kärlen (grenar som utgår från kranskärlen) som finns inuti hjärtmuskeln och inte ovanpå, eller att det är en akut blodpropp som inte blockerar hela insidan av blodkärlet utan endast en partiell blockering.

Transmural hjärtinfarkt (genomgående infarkt i hela muskeln)

Den näst vanligaste varianten av hjärtinfarkt kallas för transmural hjärtinfarkt, genomgående hjärtinfarkt, STEMI eller ST-höjningsinfarkt.

Detta var tidigare den vanligaste varianten av hjärtinfarkt men idag är det en annan hjärtinfarkt som är vanligare, förmodligen på grund av den förbättrade behandlingen och kontrollerna som implementerats de senaste åren inom hjärtmedicinen i Sverige.

Behandlingen mellan dessa två hjärtinfarkter skiljer sig. Vid en stor hjärtinfarkt, dvs en genomgående transmural infarkt så är det inte ovanligt att individen behandlas med propplösande medicinering redan i ambulansen och körs direkt till sjukhus med förberedelser inför ballongsprängning och insättning av metallnät.

Förebyggande åtgärder

För att förebygga hjärtinfarkt är det viktigt att leva en hälsosam livsstil. Det innebär att man ska äta en balanserad kost, motionera regelbundet, undvika tobaksprodukter och ta mediciner som din läkare har ordinerat.

Man bör också regelbundet kontrollera sitt blodtryck och blodsocker samt ta hand om eventuella andra underliggande sjukdomar som diabetes eller högt blodtryck.

Symtom och tecken på hjärtinfarkt

Akut hjärtinfarkt

1. Bröstsmärta eller obehag: Det här är det vanligaste symptomet på en hjärtinfarkt. Smärtan kan vara konstant eller komma och gå, och den kan vara mild eller intensiv. Den kan stråla ut till armar, rygg, hals eller käke.
2. Andfåddhet: Om du har en hjärtinfarkt kan du känna dig andfådd, även när du inte gör något fysiskt ansträngande. Andningsbesvären uppkommer vanligtvis plötsligt och du behöver inte alltid uppleva andra symtom såsom bröstsmärta i samband med detta.
3. Kallsvettningar: En hjärtinfarkt kan orsaka svettningar, särskilt om du inte är fysiskt aktiv.
4. Illamående och kräkningar: Om du har en hjärtinfarkt kan du känna dig illamående och ibland kräkas.
5. Bröstkramper: Du kan uppleva bröstkramper som är smärtsamma och plötsliga.
6. Huvudvärk: Huvudvärk är ett vanligt symptom på en hjärtinfarkt.
7. Förvirring och yrsel: Förvirring och yrsel är vanliga symtom på en hjärtinfarkt.
8. Ångest: Individer som drabbas av hjärtinfarkt upplever oftast ångest i akutskedet. Det beskrivs ofta som en kraftig ångest/dödsångest.
9. Svimning: Det är inte ovanligt att hjärtinfarkt börjar med plötslig medvetandeförlust. Vid hjärtinfarkt kan komplikationer uppstå som resulterar i plötsligt hjärtstillestånd och personen faller till marken.

Orsaker till hjärtinfarkt

Högt blodtryck

En av de vanligaste orsakerna till hjärtinfarkt är högt blodtryck. Högt blodtryck ökar risken för hjärtinfarkt eftersom det kan leda till skador på artärerna som försörjer hjärtat med syre och näring. Högt blodtryck är både farligt eftersom det bidrar till fler och större förträngningar i kranskärlen men de kan även orsaka en ruptur eller spricka i befintliga plack och orsaka plötslig blodpropp.

Lyckligtvis är blodtryck en riskfaktor där det finns flera effektiva befintliga behandlingsalternativ såsom medicinska läkemedel eller livsstilsförändringar som förbättrar blodtrycket avsevärt. Det är viktigt att känna till att någon med högt blodtryck som lyckas behandla sitt blodtryck med mediciner har fortfarande förhöjd risk för hjärtinfarkt, även om blodtrycket är välbehandlat.

Blodfetter

En av de absolut viktiga orsakerna till hjärtinfarkt och utveckling av plack i kranskärlen är blodfetter. En stor del av modern medicinsk forskning fokuserar på hur vi kan förbättra blodfetterna i kroppen och minska inlagringen av blodfetter i kärlväggen. Världens absolut vanligaste och mest sålda läkemedel är blodfettssänkande läkemedelsgrupp som heter kallas för statiner.

Rökning

Det är känt att rökning orsakar skador i princip överallt i kroppen, framför allt kranskärlen där man ser en snabb riskminskning så fort individen slutar röka cigaretter.

Fetma och diabetes

En av våra största folksjukdomar idag är diabetes och fetma. En stor del av världens befolkning är drabbade av fetma och övervikt, ungefär 3 miljoner i Sverige och ca 2.5 miljarder globalt. Det är alltså världens vanligaste riskfaktor idag för hjärt-kärlsjukdomar. Ungefär 80% av alla individer som har typ 2 diabetes, lider av fetma och övervikt.

Det är viktigt att kontrollera sin kroppsvikt, midjeomfång och även blodsockernivåer. Blodsocker mäts oftast som långtidsblodsocker (HbA1c) och det finns oerhört många läkemedelsgrupper som används effektivt för att minska sockernivåerna i blodet och risken för komplikationer.

Stress och alkohol

Det finns många studier idag som försökt observera sambanden mellan stress, alkoholintag och risken för hjärtinfarkt och förträngningar i kranskärlen. Idag är det inte helt klarlagt om stress faktiskt bidrar till risken för hjärtinfarkt medan alkohol initialt beskrev som möjligtvis skyddande mot hjärtinfarkt men stora studier har på senare år visat att alkohol ökar nog risken oavsett hur mycket du konsumerar.

Hur hjärtinfarkt diagnostiseras

Elektrokardiogram (EKG)

En av de vanligaste metoderna för att diagnostisera hjärtinfarkt är elektrokardiogram (EKG). EKG är en undersökning som registrerar hjärtats elektriska aktivitet och visar om det finns någon störningar i hur den elektriska impulsen överleds mellan olika delar av hjärtat. Vårdpersonal med bra träning kan se om hjärtat har några abnormiteter eller om det har drabbats av en infarkt.

Kända EKG-kriterier för hjärtinfarkt:

• ST-höjning
• ST-sänkning
• Q-vågor

Blodprover

En annan vanlig metod för att diagnostisera hjärtinfarkt är en blodprover. Blodprovet kommer att visa om det finns några tecken på inflammation eller skador på hjärtmuskeln, vilket kan tyda på att en infarkt har inträffat. Det är även möjligt att se om det finns en genomgången infarkt eftersom vården oftast jämfört EKG med blodprover.

Vanliga blodprover vid hjärtinfarkt:

• Troponin I
• Troponin T (högkänsligt)
• Njurprover (för att korrigera troponinvärde för njurfunktion)
• CK-MB – används inte längre rutinmässigt. Provet kanske även vara förhöjt vid skada på skelettmuskler.
• Myoglobin – används inte rutinmässigt och kan vara förhöjt vid njurskada eller påverkan på skelettmuskler.

Röntgen

Läkaren kan också använda sig av röntgenbilder för att se om hjärtat har skadats. Röntgenbilder kan visa om det finns några blockeringar eller andra problem som kan ha orsakat infarkten.

Vanliga röntgenundersökningar:

• CT-kranskärl – används inte akutskedet
• Angiografi
• Ultraljud – används inte i akutskedet
• Magnetkameraundersökning (MR-hjärta) – används inte i akutskedet
• Scintigrafi (myokardscintigrafi) – används inte i akutskedet

Det finns flera olika metoder som läkare använder för att diagnostisera hjärtinfarkt, men alla börjar med en grundlig medicinsk undersökning för att utesluta andra sjukdomar som kan ha liknande symptom.

När läkaren har styrkt diagnosen kommer de att ordinera behandling som syftar till att minska risken för ytterligare infarkter och andra komplikationer.

Hur hjärtinfarkt behandlas

Läkemedelsbehandling

Behandlingen för hjärtinfarkt är beroende av svårighetsgraden av infarkten. För att lindra symtom och förhindra ytterligare skador, kan läkaren ordinera läkemedel som trombyl, trombolytika eller andra antikoagulantia (löser upp blodproppar). Dessa mediciner minskar risken för blodproppar och förbättrar blodcirkulationen till hjärtat. Det finns andra läkemedel som ges i samband med en hjärtinfarkt såsom frekvensreglerande– och blodtryckssänkande behandling, samt morfin.

Perkutan koronarintervention (PCI) – ballongvidning med metallnät

Kirurgisk behandling kan också vara nödvändig för att lindra symtom och förhindra ytterligare skador. En vanlig kirurgisk procedur som används vid hjärtinfarkt är ballongangioplastik, där en ballong-liknande verktyg används för att expandera en blockerad artär och öka blodflödet till hjärtat. I vissa fall kan stentplacering också användas för att hålla artären öppen.

Kirurgi

Idag används sällan akut kirurgi för att behandla hjärtinfarkt men det var tidigare den vanligaste behandlingen för att åtgärda en akut hjärtinfarkt, ingreppet kallas för by-pass operation eller CABG på medicinskt språk.

Hur hjärtinfarkt kan förebyggas

Hälsosam livsstil

Först och främst bör du se till att ha en hälsosam livsstil. Det innebär att du ska äta en balanserad kost och regelbundet träna. För att hålla blodtrycket under kontroll bör du undvika salt och alkohol, samt röka. Du bör också se till att du får tillräckligt med sömn varje natt.

Det är också viktigt att ta hand om ditt mentala välbefinnande. Stress är en av de vanligaste orsakerna till hjärtinfarkt, så det är viktigt att lära sig hur man hanterar stressiga situationer. Det kan innebära att ta tid för dig själv, läsa en bok eller göra något annat som du tycker om.

Kontrollera dina riskfaktorer

Det är oerhört viktigt att kontrollera flera riskfaktorer för att reducera risken för framtida komplikationer. Kontrollera följande riskfaktorer för att förbättra din risk för hjärtinfarkt:

• Blodtryck
• Blodfetter
• Rökning
• Motionsvanor
• Kostvanor
• Kroppsvikt och midjeomfång
• Blodsockervärden

Komplikationer till hjärtinfarkt

Hjärtsvikt

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom som kan leda till allvarliga komplikationer. Komplikationerna kan vara livshotande och det är viktigt att veta om dem för att förhindra eller minska risken för att drabbas av dem.
En av de vanligaste komplikationerna till hjärtinfarkt är hjärtsvikt.

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte längre kan pumpa blod effektivt runt i kroppen. Det kan leda till andfåddhet, trötthet, svullnad och bröstsmärtor.

Arytmier eller plötsligt hjärtstillestånd

En annan vanlig komplikation är arytmier, vilket innebär att hjärtat slår oregelbundet. Detta kan leda till yrsel, svimningar och bröstsmärtor. Om det inte behandlas kan det leda till plötslig hjärtstopp.
En annan allvarlig komplikation är stroke.

Strukturella skador på hjärtat

Eftersom en hjärtinfarkt leder till att hjärtmuskelceller dör och vävnad skadas så finns en risk att olika strukturer i hjärtat tar skada av infarkt och det beror helt och hållet på hur stor infarkten är samt vilket kärl som påverkas. Vanliga strukturella förändringar är klaffsjukdomar och försvagningar i hjärtmuskeln (aneurysm)

Stroke

Stroke innebär att blodflödet till en del av hjärnan har blockerats, vilket kan leda till permanent skada på hjärnan och funktionsnedsättningar. Vid en stor hjärtinfarkt så slutaren del av hjärtmuskeln att fungera som vanligt, vilket ökar risken för blodproppar och stroke. Symptom på stroke inkluderar förlamning, talproblem, synproblem och balansproblem.

Blodpropp i lungorna (lungemboli)

Slutligen kan hjärtinfarkt leda till lungemboli, vilket innebär att en blodpropp har fastnat i en lungartär. Det kan leda till andfåddhet, smärta i bröstet och yrsel. Om det inte behandlas kan det leda till livshotande skador.

Det är viktigt att veta om dessa komplikationer och se till att man tar hand om sig själv och följer läkarens råd för att minska risken för att drabbas av dem.

Prognosen vid hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i världen. Det är också en av de mest komplexa medicinska tillstånden att diagnostisera och behandla. Prognosen för en person som har drabbats av hjärtinfarkt beror på flera faktorer, inklusive typen av hjärtinfarkt, tidigare hälsa, ålder och andra medicinska tillstånd.

En hjärtinfarkt inträffar när ett område av hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre. Detta kan orsakas av en blodpropp som blockerar blodflödet till det området. Om den akuta situationen inte behandlas kan det leda till permanent skada på hjärtmuskeln.

För att förutsäga prognosen för en patient med hjärtinfarkt måste läkare ta hänsyn till alla faktorer som kan ha bidragit till infarkten. De ska också bedöma hur mycket skada som har uppstått på hjärtmuskeln och vilka andra medicinska problem som patienten har.

Om patienten har haft en mindre hjärtinfarkt, är prognosen oftast gynnsam. I de flesta fall kan patienter återhämta sig fullständigt efter några veckor eller månader med riktig behandling och vila.
Patienter som har haft en större hjärtinfarkt kan dock ha mer allvarliga konsekvenser.

Differentialdiagnoser till hjärtinfarkt

De vanligaste differentialdiagnoserna till hjärtinfarkt är angina pectoris, hjärtarytmier, hjärtsvikt och lunginflammation.

Angina pectoris – bröstsmärta till följd av stabila förträngningar i kranskärlen

Angina pectoris är en form av bröstsmärta som orsakas av ett försvagat blodflöde till hjärtat. Symptomen på angina pectoris är ofta mildare än de som upplevs vid hjärtinfarkt, men de kan vara liknande.

Hjärtarytmier

Hjärtarytmier är oregelbundna hjärtslag som orsakas av störningar i hjärtats rytm. Det finns flera arytmier som kan ge upphov till liknande symtom som hjärtinfarkt och där uppkomsten av symtomen är ganska plötsliga.

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod runt kroppen och orsakar andfåddhet, trötthet och svullnad. Lunginflammation är en infektion i lungorna som orsakar andfåddhet, hosta och feber.