Hjärtinfarkt

Vad är en hjärtinfarkt?

Hjärtattack, även kallad hjärtinfarkt eller myokardiell infarkt på medicinskt språk, inträffar när en del av hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre och dör. Hjärtinfarkt orsakas av minskat eller fullständigt upphörande av blodflödet till en del av hjärtmuskeln. Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är akut blodpropp i ett av blodkärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod (kranskärl). Denna brist leder till att hjärtmuskeln börjar att dö efter 20 minuter och upp till flera timmar.

Hur allvarlig skadan på hjärtmuskeln blir beror på hur stor del av hjärtat som är drabbat, och vilken del av hjärtmuskeln som skadas. Ju större område som drabbas desto farligare är hjärtinfarkten.

En hjärtinfarkt kan vara “tyst” eller uppstår plötsligt och ger upphov till ett eller flera symtom. Hjärtinfarkt kan leda till plötsligt försämrad pumpförmåga eftersom en del av hjärtmuskeln drabbats eller påverkas det elektriska retledningssystemet i hjärtat, vilket leder till allvarliga rytmrubbningar (arytmier).

I princip alla hjärtinfarkter beror på förträngningar i blodkärlen som försörjer hjärtats muskel. Förr i tiden drabbades människor av stora hjärtinfarkter, vilket kunde orsaka såpass stor skada i hjärtmuskeln att väggen kunde rupturera. I dagsläget drabbas människor av mindre infarkter som ger upphov till skador på hjärtmuskeln, dessa skador hanteras av immunceller och andra celler som sköter ärromvandlingen i hjärtmuskeln.

Individer som drabbas av akut hjärtinfarkt upplever oftast tryck- eller ont över bröstet med smärtutstrålning till nacken, käken, axeln eller armen. Det är oerhört viktig att omedelbart söka vård om man tror man drabbats av en hjärtinfarkt. Ju längre tid som går utan behandling för att återställa blodflödet, desto större blir skadan på hjärtmuskeln.

Vilka är riskfaktorerna för hjärtinfarkt?

Flera riskfaktorer, sjukdomar, ålder och ärftlighet påverkar din risk för att drabbas av en hjärtattack. De vanligaste riskfaktorerna är:

• Högt blodtryck (hypertoni)
• Höga blodfetter (blodfettsrubbning, högt kolesterol, dyslipidemi)
• Diabetes (typ 1 diabetes eller typ 2 diabetes)
• Rökning
• Lågt intag av frukt och grönsaker
• Hög ålder (risken för hjärtattack stiger med ålder)
• Övervikt, fetma
• Höga insulinnivåer (insulinresistens)
• Manligt kön (män har högre risk än kvinnor)
• Att leva i området med mycket luftföroreningar
• Psykosocial stress
• Ärftlighet för hjärtattack
• Fysisk inaktivitet
• Sömnbrist
• Fettlever
• Kronisk njursjukdom
• Alkoholkonsumtion
• Bukfetma

Du kan minska din risk för att drabbas av hjärtattack genom att behandla och åtgärda ovanstående riskfaktorer. Vissa faktorer (t ex ålder och ärftlighet) kan dock inte behandlas.

Hjärtinfarkt är nära förknippat med kranskärlssjukdom eller åderförfettning i hjärtats kranskärl. Forskning har visat att vanliga riskfaktorer för hjärtinfarkt är följande:

Som nämnt ovan orsakas majoriteten av alla hjärtattacker av proppar i hjärtats kärl. Propparna uppkommer där det finns åderförkalkning (ateroskleros) i kärlet. Förekomst av ateroskleros i hjärtats kärl kallas kranskärlssjukdom och detta är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och resten av världen. Riskfaktorer för ateroskleros ses ovan.

Kranskärlssjukdom leder till kärlkramp (angina pectoris).

Akut blodpropp

I blodkärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod bildas allt eftersom förträngningar/plack i kärlväggen som beror på ansamling av fettpartiklar, döda celler och immunceller. Dessa plack skadas och repareras kontinuerligt av immunceller och tillslut skadas höljet som täcker det döda materialet i kärlväggen, vilket gör att innehåller kommer i kontakt med blodcirkulationen. När innehållet i placket kommer i kontakt med blodet bildas blodproppar som täpper till kärlet och orsakar stopp.

Oftast uppstår syrebrist först i mitten av hjärtmuskeln och sedan sprider sig syrebristen mot ytan av hjärtmuskeln. Vid stora hjärtinfarkter uppstår ärrvävnad genom hela muskelväggen. Vanligtvis uppstår en lätt utvidgning eller segmentell förtjockning av muskelväggen som drabbats.

Symtom på hjärtinfarkt (hjärtattack)

• Bröstsmärta: oftast smärta centralt i bröstet. Smärtan känns som ett tryckande/molande obehag och har ofta en dragning åt vänster (ibland ut i vänster arm). Det är vanligt att man upplever att det sitter ett åtstramande band på bröstet, eller att det känns som kramp.
• Andfåddhet
• Illamående, kräkningar i samband med obehagskänsla i bröstet
• Svettningar och yrsel
• Obehagskänsla/smärta i käke, nacke eller rygg
• Hjärtklappningar eller oregelbunden rytm

Symtomen vara oftast längre än 10 minuter men kan gå och komma tillbaka. Bland kvinnor och äldre individer är andfåddhet (dyspné) lika vanligt som bröstsmärta.

Ring 112 om du tror du har en hjärtattack (hjärtinfarkt)

Om du tror att du eller någon annan har en hjärtattack, ring 112 omedelbart. Ju tidigare du kommer till en akutmottagning, desto tidigare kan du få behandling för att minimera skador på hjärtmuskeln. På sjukhus kan man inom några minuter avgöra om du har en hjärtattack eller inte och du kan dessutom få effektiva behandlingar.

Om någon som man misstänker drabbats av en hjärtattack plötsligt faller ihop så måste man misstänka att hjärtat stannat. Då måste man omedelbart påbörja HLR (hjärt-lungräddning). Ring 112, påbörja hjärt-lungräddning och försök (med hjälp av någon annan) lokalisera närmsta hjärtstartare.

Behandling

Behandlingen av hjärtinfarkt har utvecklats dramatiskt de senaste decennierna. I dag genomgår de flesta patienterna ett ingrepp som kallas för perkutan kranskärlsintervention (PCI) som är att föredra framför blodförtunnande mediciner. Om det inte finns tillgång till PCI (>120 minuter), bör behandling med propplösande mediciner påbörjas.

Patienter med smärta, andfåddhet och ångest kan behandlas med opioider (ex morfin) medan ett milt anxiolytikum (vanligtvis bensodiazepin)kan övervägas hos mycket oroliga patienter. I vissa fall ges ett läkemedel direkt in i blodet för att vidga kranskärlen och öka genomflödet av blod (nitrater). Andra vanliga läkemedel inkluderar beta-blockerare, blodförtunnande såsom trombyl och P2Y12-hämmare.

Vad kan jag göra för att återhämta mig efter en hjärtinfarkt?

När man drabbas av en hjärtattack så får man behandlingar som minskar risken för komplikationer och förlänger livet. Dessa behandlingar inbegriper följande:

• PCI (ballongsprängning) – detta görs i många, men inte alla, fall. Syftet är att öppna upp kärlet.
• Kranskärlssoperation (CABG) – detta innebär att man genomgör en operation där bröstkorgen öppnas och man omorganiserar blodkärlen till hjärtat.
• Läkemedelsbehandlingar som kan bli aktuella:
  • Blodförtunnande med acetylsalicylsyra (Trombyl).
  • Andra blodförtunnande läkemedel (ticagrelor, clopidogrel, prasugrel, m fl).
  • ACE-hämmare eller ARB (losartan, candesartan, enalapril).
  • Beta-blockerare (metoprolol, bisoprolol, m fl).
  • Statin (atorvastatin, rosuvastatin, simvastatin, m fl).

Större hjärtinfarkter kan leda till hjärtsvikt, och då kan ytterligare mediciner bli aktuella. Det är viktigt att alla riskfaktorer behandlas efter man drabbats av en hjärtattack. Du kan själv göra följande för att förbättra prognosen och välmåendet efter en hjärtinfarkt:

• Fysisk aktivitet— Informera din vårdgivare om hur din vardag och yrkessituation ser ut. Din vårdgivare kan föreslå att du begränsar arbete, resor eller annan fysisk aktivitet under en tid efter din hjärtinfarkt. I de flesta fall uppmuntras dock fysisk aktivitet.
• Livsstilsförändringar— Att äta en hälsosammare kost, öka fysisk aktivitet, sluta röka och hantera stress kan bidra till att förbättra hjärthälsan och livskvaliteten.
• Hjärtrehabilitering— Hjärtrehabilitering är ett viktigt program för alla som drabbats av en hjärtattack, hjärtsvikt eller hjärtrytmrubbningar. Rehabiliteringen brukar innehålla fysisk aktivitet, utbildning i kost, livsstil, rådgivning och hantering av stress och psykisk ohälsa.

Komplikationer

• Re-infarkt (ny hjärtinfarkt)
• Rytmrubbningar (arytmier)
• Hjärtstillestånd
• Hjärtruptur (väggruptur, ruptur i skiljeväggen eller papillär muskeln)
• Blodpropp som bildas inuti hjärtats rum pga dåliga muskelrörelse
• Hjärtmuskelinflammation
• Vätska i hjärtsäcken