Vanliga hjärt-kärlsjukdomar i Sverige

5 min läsning

Hjärt-kärlsjukdomar i Sverige

Hjärt-kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken för män och kvinnor i Sverige, liksom i övriga höginkomstländer. Varje år dör miljontals människor till följd av hjärt-kärlsjukdom. De vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna diskuteras i korthet här nedan. För mer information kan du klicka vidare för att läsa mer om varje enskild sjukdom.

Kranskärlssjukdom

Kranskärlssjukdom orsakas av åderförkalkning i hjärtats egna kärl. I Sverige har hundratusentals svenskar kranskärlssjukdom och detta resulterar i att 30.000 svenskar drabbas varje år av en hjärtattack (hjärtinfarkt). Faktum är att eftersom en av fem (20%) av alla hjärtinfarkter inte ger några symtom så drabbas sannolikt många fler än de 30.000 som registreras i Socialstyrelsens register.

Kranskärlssjukdom orsakar kärlkramp, vilket yttrar sig som en tryckande eller molande bröstsmärta. Kärlkramp kommer oftast under fysisk aktivitet och förvärras om den fysiska aktiviteten fortsätter. Kärlkramp lindas av nitroglycerin (spray eller tablett under tungan). Kärlkramp förekommer oftast inte i vila. Om man har kärlkramp i vila så bör man kontakta 112 eftersom det kan vara en hjärtinfarkt.

Kärlkramp är ett tecken på att man har uttalad åderförkalkning i hjärtats kärl. Sådan åderförkalkning kan dessvärre brista och orsaka en propp i hjärtats kärl (kranskärl). Proppar i kranskärlen orsakar hjärtinfarkt.

De flesta som dör till följd av en hjärtinfarkt dör inom den första timman och orsaken är då en hjärtrytmrubbning (arytmi) som leder till hjärtstillestånd.

Rökning, högt kolesterol, diabetes och högt blodtryck är de viktigaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt.

Läs mer om kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt.

Hjärtsvikt

Över 250.000 svenskar har hjärtsvikt. Överlevnaden för personer med hjärtsvikt är jämförbar med allvarliga former av cancer. Fem år efter diagnos lever bara 50% av patienter med hjärtsvikt. Hjärtsvikt yttrar sig genom försämrad kondition, andfåddhet (dyspné), ödem (vätska) i fötterna, anklarna, underbenen eller upp på låren. Ju mer ödem man har desto mer uttalad hjärtsvikt.

Hjärtsvikt orsakas av högt blodtryck (hypertoni), kranskärlssjukdom, diabetes och en rad andra mindre vanliga orsaker.

Kardiomyopati

Kardiomyopati innebär att hjärtmuskeln är sjuk, vilket kan yttra sig på många olika vis. Oavsett hur det yttrar sig så utmynnar alla kardiomyopatier i hjärtsvikt. De vanligaste formerna av kardiomyopati är dilaterad kardiomyopati (DCM) och hypertrofisk kardiomyopati. Kardiomyopati leder till försämrad pumpförmåga med tiden och därmed hjärtsvikt. Kardiomyopatier är inte orsakade av livsstil utan snarast en kombination av arv och miljö. Det krävs en ärftlighet kombinerad med en miljö som gynnar uppkomst av kardiomyopati.

Förmaksflimmer

Arytmier är oregelbundna, snabba eller långsamma hjärtrytmer. Arytmier kan vara allt ifrån helt ofarliga till livshotande. Arytmier som härrör från hjärtats förmak är som regel mindre farliga, medan de som härrör från kamrarna är mer allvarliga. Den absolut vanligaste arytmin är förmaksflimmer, vilket drabbar 10% av alla som är 75 år gamla. Förmaksflimmer innebär att hjärtats förmak inte drar ihop sig normalt, utan istället flimrar (vibrerar). Förmaksflimmer leder till att man får en väldigt snabb hjärtfrekvens (puls), vilket leder till hjärtklappningar (palpitationer), andfåddhet (dyspné), oregelbunden puls och sämre kondition. Eftersom förmaket står stilla kan blodet levra sig i förmaken (särskilt i förmakets öra) vilket kan leda till att blodproppar åker iväg till hjärnan, buken, njurarna, armarna eller benen. Därför behandlas förmaksflimmer som regel med blodförtunnande.

Sjukdomar i stora kroppspulsådern (aorta)

Aortaaneurysm

Aortaaneurysm innebär att kroppspulsådern vidgats. En vidgag kroppspulsåder kan leda till en rad komplikationer. I värsta fall kan kroppspulsådern brista vilket som regel leder till döden inom några minuter.

Aortadissektion

Aortadissektion innebär att blodet förstör kroppspulsåderns inre vägg så att blod tränger ut i väggen och dissikerar upp väggen. Detta är extremt smärtsamt och mortaliteten är mycket hög. Kärlet kan brista, vilket som regel leder till döde. Aortadissektion drabbar cirka 2 person per 100’000 invånare och år.

Medfödda hjärtfel

Medfödda hjärtfel är hjärtsjukdomar som föreligger sedan födseln. Medfödda hjärtfel är faktiskt den vanligaste typen av medfödda missbildningar. Exempel är medfödda hjärtfel är avvikande klaffar, hål i hjärtats väggar eller andra strukturella avvikelser. I dag kan stora hjärtfel diagnostiseras redan i fosterlivet via rutinultraljud (RUL).

Perifer arteriell sjukdom (fönstertittarsjuka, claudicatio)

Perifer arteriell sjukdom innebär att det föreligger förträngningar (åderförkalkning, åderförträngning) i de kärl (artärer) som levererar blod till armar och ben. Detta orsakas av åderförkalkning (ateroskleros) i artärerna. Riskfaktorerna för detta är hög ålder, manligt kön, rökning, diabetes, högt blodtryck och osund livsstil i övrigt. Symtom på perifer artärsjukdom inkluderar smärta, domningar eller värk i ben, höft, skinka. Det är vanligt med värk vid promenader, vilket tvingar personen att stanna upp för att vila tills värken lagt sig (sk fönstertittarsjuka).

Pulmonell hypertension

Hypertoni (högt blodtryck) i lungorna kallas pulmonell hypertension. Detta är ett allvarligt tillstånd som oftast beror på att vänster kammare sviktar, alternativt att det föreligger sjukdom i lungorna (t ex emfysem, sarkoidos, bindvävssjukdom, eller proppar i lungorna [lungemboli]). Det höga trycket i lungornas kärl gör att hjärtats högra kammare får det svårare att pumpa blod genom lungorna och dessutom blir syresättningen av blodet sämre. Sämre blodflöde genom lungorna och sämre syresättning av blod i lungorna leder till flera komplikationer. Andfåddhet, trötthet, svullna ben och hjärtklappning är vanliga tecken på pulmonell hypertension.

Klaffsjukdomar

Klaffsjukdomar drabbar hjärtats klaffar. Klaffarna är ventiler som skall öppna i en riktning så att blod kan flöda i rätt riktning. Det finns fyra klaffar i hjärtat: aortaklaff, mitralisklaff, trikuspidalisklaff och pulmonalisklaff. Det finns två typer av klaffsjukdom:

  1. Trånga klaffar (stenoser)
  2. Läckande klaffar (insufficienser).

I Sverige är den vanligaste orsaken till klaffsjukdomar “åldersorsakad degeneration”, vilket innebär att klaffen med tiden blir sämre i sin rörlighet och funktion. I andra delar av världen, särskilt i utvecklingsländer, är infektioner den vanligaste typen av klaffsjukdom (som då kallas “reumatisk klaffsjukdom”, även om orsaken är infektioner snarare än reumatisk sjukdom).

Aortastenos är den vanligaste typen av klaffsjukdom och den innebär att aortaklaffen är för trång (stenotisk). Då blir det svårare för vänster kammare att pumpa blod ut i kroppen. Detta kan endast åtgärdas genom kirurgisk operation eller genom ett ingrepp kallat TAVI.

Aortainsufficiens är den nästa vanligaste typen av klaffsjukdom och innebär att aortaklaffen läcker. Blodet som vänster kammare pumpar ut i arota läcker då tillbaka till vänster kammare som blir belastad av detta samtidigt som kroppen inte får tillräckligt med blod. Detta kan likaledes också bara åtgärdas genom kirurgi.

Mitralisinsufficiens innebär att mitralisklaffen läcker, vilket innebär att blodet från vänster kammare åker tillbaka till vänster förmak och vidare tillbaka till lungorna. Detta ger sämre blodflöde i kroppen och blodstockning i lungorna. Om detta blir uttalat uppkommer lungödem.

Mitralisstenos innebär att mitralisklaffen är trång och det blir därför svårare för blodet att ta sig från vänster förmak till vänster kammare. Då blir det också blodstockning i lungorna samtidigt som blodvolymen som kan pumpas ut i kroppen blir mindre.

Klaffsjukdom i pulmonalisklaffen och trikuspidalisklaffen är ovanligt i Sverige.

Aortaklaffsjukdom och mitralisklaffsjukdom leder med tiden alltid till hjärtsvikt om tillståndet inte behandlas. De vanligaste symptomen på dessa klaffsjukdomar är:

  • Andfåddhet (dyspné)
  • Svullna ben (bensvullnad)
  • Hjärtklappningar
  • Nedsatt kondition
  • Bröstsmärta

Dessa klaffsjukdomar kan också orsaka allvarliga kammararytmier som leder till plötsligt hjärtstopp. Risken är störst vid aortastenos.

Skriv ett svar

Your email address will not be published.

Senaste av Blog