Indikationer
Botox är indicerat för behandling av följande
Neurologiska störningar
- Fokal spasticitet – i samband med dynamisk spetsfot orsakad av spasticitet, hos ambulanta patienter (över 2 års ålder) med juvenil cerebral pares.
- Fokal spasticitet i handled och hand hos vuxna patienter efter stroke.
- Fokal spasticitet i fotleden och foten hos vuxna patienter efter stroke (se Varningar och försiktighet).
- Blefarospasm, hemifacial spasm och associerade fokala dystonier.
- Cervikal dystoni (spastisk torticollis).
- Symtomlindring hos vuxna som uppfyller kriterierna för kronisk migrän(huvudvärk ≥15 dagar per månad av vilka minst 8 är dagar med migrän), hos patienter som har svarat otillräckligt eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel (se Varningar och försiktighet).
Blåsstörningar:
- Idiopatisk överaktiv urinblåsa med symtom på urininkontinens, trängningar och täta blåstömningar hos vuxna patienter med otillräckligt svar på, eller är intoleranta mot antikolinergiskt läkemedel.
- Urininkontinens hos vuxna med neurogen överaktiv detrusor på grund av stabil subcervikal ryggmärgsskada eller multipel skleros.
Axillär hyperhidros:
- Ständiga besvär av svår primär hyperhidros i axillerna, som försvårar dagliga aktiviteter, och som är resistent mot lokal behandling.
Kontraindikationer
Botox är kontraindicerat:
- hos individer med känd överkänslighet mot botulinumtoxin typ A eller mot något hjälpämne som anges under Innehåll.
- vid infektion vid det planerade injektionsstället.
Botox-behandling för blåsstörningar är även kontraindicerat:
- hos patienter som har urinvägsinfektion vid tidpunkten för behandling;
- hos patienter som vid tidpunkten för behandling har akut urinretention, som inte rutinmässigt kateteriseras;
- hos patienter som inte vill och/eller kan initiera kateterisering efter behandling vid behov.
Dosering
Dosering
Enheter av botulinumtoxin är inte utbytbara mellan olika produkter. Doser som rekommenderas i Allergan-enheter skiljer sig från andra botulinumtoxinberedningar.
Kronisk migrän bör diagnostiseras av, och Botox bör endast administreras under överinseende av neurologer som är experter på behandling av kronisk migrän.
Äldre patienter
Ingen särskild dosjustering krävs vid behandling av äldre. Initial dosering ska inledas med den lägsta rekommenderade dosen för den aktuella indikationen. Vid upprepade injektioner rekommenderas den lägsta effektiva dosen och längsta kliniskt lämpliga doseringsintervall mellan injektionerna. Äldre patienter med en komplicerad sjukdomsbild och annan samtidig medicinsk behandling skall behandlas med försiktighet. Det finns begränsad mängd kliniska data för patienter som är äldre än 65 år och som behandlas med Botox för spasticitet i fotleden och foten efter stroke. Se Varningar och försiktighet, Biverkningar och Farmakodynamik för ytterligare information.
Pediatrisk population
Säkerhet och effekt av Botox vid behandling av enskilda indikationer har inte fastställts för barn och ungdomar under de åldrar som anges i tabellen nedan. Inga data finns tillgängliga.Visa större
Blefarospasm/hemifacial spasm | 12 år |
Cervikal dystoni | 12 år |
Fokal spasticitet i samband med juvenil cerebral pares | 2 år |
Spasticitet i övre och nedre extremiteten i samband med stroke | 18 år |
Kronisk migrän (CM) | 18 år |
Överaktiv blåsa (OAB) och neurogenöveraktiv detrusor (NDO) | 18 år |
Primär hyperhidros i axillerna | 12 år(begränsad erfarenhet hos ungdomar mellan 12 och 17 år) |
Följande information är mycket viktig:
Om olika flaskstorlekar av Botox används som del av en injektionsbehandling måste försiktighet iakttas så att korrekt mängd spädningsvätska används för att lösa ett specifikt antal enheter per 0,1 ml. Mängden spädningsvätskavarierar mellan Botox 50 Allergan-enheter, Botox 100 Allergan-enheter och Botox 200 Allergan-enheter. Varje spruta ska märkas i enlighet med detta.
Botox får enbart lösas i steril, fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel (natriumklorid 0,9 % injektionsvätska). Lämplig mängd spädningsvätska (se spädningstabell nedan) ska dras upp i en injektionsspruta.
Denna produkt är enbart avsedd för engångsbruk och all oanvänd lösning ska kasseras.
För anvisningar om användning, hantering och destruktion av flaskor hänvisas till avsnitt Hantering, hållbarhet och förvaring.
Spädningstabell för Botox 50, 100 och 200 Allergan-enheters injektionsflaskor för alla indikationer utom blåsstörningar:Visa större
Injektionsflaska med 50 enheter | Injektionsflaska med 100 enheter | Injektionsflaska med 200 enheter | |
Resulterande dos(enheter/ 0,1 ml) | Mängd tillsatt spädningsvätska(steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel(natriumklorid 0,9 % injektionsvätska)) till en injektionsflaskamed 50 enheter | Mängd tillsatt spädningsvätska(steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel(natriumklorid 0,9 % injektionsvätska)) till en injektionsflaskamed 100 enheter | Mängd tillsatt spädningsvätska(steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel(natriumklorid 0,9 % injektionsvätska)) till en injektionsflaskamed 200 enheter |
20 enheter | 0,25 ml | 0,5 ml | 1 ml |
10 enheter | 0,5 ml | 1 ml | 2 ml |
5 enheter | 1 ml | 2 ml | 4 ml |
2,5 enheter | 2 ml | 4 ml | 8 ml |
1,25 enheter | 4 ml | 8 ml | N/A |
Överaktiv blåsa:
Det rekommenderas att en injektionsflaska med 100 enheter eller två injektionsflaskor med 50 enheter används för att förenkla beredningen.
Spädningsinstruktioner för två injektionsflaskor med 50 enheter
- Bered två injektionsflaskor Botox 50 Allergan-enheter med 5 ml steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel (natriumklorid 0,9 % injektionsvätska) i var och en av flaskorna och blanda försiktigt.
- Dra upp 5 ml från var och en av injektionsflaskorna i en 10 ml-spruta.
Denna 10 ml-spruta innehåller nu totalt 100 enheter färdigberedd Botox. Använd sprutan omedelbart efter beredning. Kassera eventuell oanvänd natriumkloridlösning.
Spädningsinstruktioner för en injektionsflaska med 100 enheter
- Bered en injektionsflaska Botox 100 Allergan-enheter med 10 ml steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel (natriumklorid 0,9 % injektionsvätska) och blanda försiktigt.
- Dra upp 10 ml från injektionsflaskan i en 10 ml-spruta.
Denna 10 ml-spruta innehåller nu totalt 100 enheter färdigberedd Botox. Använd sprutan omedelbart efter beredning. Kassera eventuell oanvänd natriumkloridlösning.
Spädningsinstruktioner för en injektionsflaska med 200 enheter
- Bered en injektionsflaska Botox 200 Allergan-enheter med 8 ml steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel (natriumklorid 0,9 % injektionsvätska) och blanda försiktigt.
- Dra upp 4 ml från injektionsflaskan i en 10 ml-spruta.
- Slutför beredningen genom att tillsätta 6 ml 0,9 % natriumkloridlösning utan konserveringsmedel i 10 ml-sprutan och blanda försiktigt.
Denna 10 ml-spruta innehåller nu totalt 100 enheter färdigberedd Botox. Använd sprutan omedelbart efter beredning. Kassera eventuell oanvänd natriumkloridlösning.
Den här produkten är enbart för engångsbruk och all oanvänd beredd produkt ska kasseras.
Urininkontinens på grund av neurogen överaktiv detrusor:
För att underlätta beredningen rekommenderas att en injektionsflaska med 200 enheter eller två injektionsflaskor med 100 enheter används.
Spädningsinstruktioner för fyra injektionsflaskor med 50 enheter
- Bered fyra injektionsflaskor Botox 50 Allergan-enheter med 3 ml steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel (natriumklorid 0,9 % injektionsvätska) i var och en av injektionsflaskorna och blanda försiktigt.
- Dra upp 3 ml från den första injektionsflaskan och 1 ml från den andra injektionsflaskan i en 10 ml-spruta.
- Dra upp 3 ml från den tredje injektionsflaskan och 1 ml från den fjärde injektionsflaskan i en annan 10 ml-spruta.
- Dra upp resterande 2 ml från den andra och fjärde injektionsflaskan i en tredje 10 ml-spruta.
- Slutför beredningen genom att tillsätta 6 ml steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel (natriumklorid 0,9 % injektionsvätska) i var och en av de tre 10 ml-sprutorna och blanda försiktigt.
De tre 10 ml-sprutorna innehåller nu totalt 200 enheter färdigberedd Botox. Använd sprutorna omedelbart efter beredning. Kassera eventuell oanvänd natriumkloridlösning.
Spädningsinstruktioner för två injektionsflaskor med 100 enheter:
- Bered två injektionsflaskor Botox 100 Allergan-enheter med 6 ml steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel (natriumklorid 0,9 % injektionsvätska) i var och en av injektionsflaskorna och blanda försiktigt.
- Dra upp 4 ml från varje injektionsflaska i var och en av två stycken 10 ml-sprutor.
- Dra upp resterande 2 ml från varje injektionsflaska i en tredje 10 ml-spruta.
- Slutför beredningen genom att tillsätta 6 ml steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel (natriumklorid 0,9 % injektionsvätska) i var och en av de tre 10 ml-sprutorna och blanda försiktigt.
De tre 10 ml-sprutorna innehåller nu totalt 200 enheter färdigberedd Botox. Använd sprutorna omedelbart efter beredning. Kassera eventuell oanvänd natriumkloridlösning.
Spädningsinstruktioner för en injektionsflaska med 200 enheter
- Bered en injektionsflaska Botox 200 Allergan-enheter med 6 ml steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel (natriumklorid 0,9 % injektionsvätska) och blanda försiktigt.
- Dra upp 2 ml från injektionsflaskan i var och en av tre stycken 10 ml-sprutor.
- Slutför beredningen genom att tillsätta 8 ml steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel (natriumklorid 0,9 % injektionsvätska) i var och en av de tre 10 ml-sprutorna och blanda försiktigt.
De tre 10 ml-sprutorna innehåller nu totalt 200 enheter färdigberedd Botox. Använd sprutorna omedelbart efter beredning. Kassera eventuell oanvänd natriumkloridlösning.
Administreringssätt
Se särskilda riktlinjer för varje indikation beskrivet nedan.
Botox skall endast ges av läkare med speciell kompetens och med kunskap om behandlingen samt om användningen av den nödvändiga utrustningen.
Allmänt giltiga, optimala dosnivåer och antal injektionsställen per muskel har inte fastställts för alla indikationer. I dessa fall ska individuella behandlingsrutiner därför läggas upp av läkaren. Optimala dosnivåer skall bestämmas med hjälp av titrering men den rekommenderade maximala dosen ska inte överskridas.
Visa större
NEUROLOGISKA STÖRNINGAR:Fokal spasticitet i samband med juvenil cerebral pares | |
Rekommenderad nål: | Steril 23–26 gauge/0,60–0,45 mm nål. |
Administreringsvägledning: | Administreras som delad dos genom singelinjektioner i mediala respektive laterala delen av den drabbade gastrocnemiusmuskeln. |
Rekommenderad dos: | Hemiplegi: Den rekommenderade initiala totaldosen är 4 enheter/kg kroppsvikt i den drabbade extremiteten.Diplegi: Den rekommenderade initiala totaldosen är 6 enheter/kg kroppsvikt uppdelat mellan de drabbade extremiteterna. |
Maximal total dos: | 200 enheter. |
Ytterligare information: | Klinisk förbättring uppträder i allmänhet inom de första två veckorna efter injektion. Ytterligare doser skall ges när den kliniska effekten av en föregående injektion avklingar, men inte oftare än var tredje månad. Det kan vara möjligt att anpassa doseringsregimen så att behandlingarna kan ges med åtminstone sex månaders mellanrum. |
Fokal spasticitet i övre extremiteten i samband med stroke | |
Rekommenderad nål: | Steril 25, 27 eller 30 gauge nål. Nålens längd bör bestämmas baserat på muskelns plats och djup. |
Administreringsvägledning: | Elektromyografisk vägledning eller nervstimuleringstekniker kan användas för att lokalisera de berörda musklerna. Injektion på flera ställen kan göra att Botox får en bättre kontakt med muskelns innervationsområden och är särskilt användbart för större muskler. |
Rekommenderad dos: | Exakt dosering och antal injektionsställen anpassas till individen med hänsyn till de berörda musklernas storlek, antal och lokalisation, spasticitetens svårighetsgrad, förekomst av lokal muskelsvaghet och patientens svar på tidigare behandling.I kontrollerade kliniska studier tillfördes följande doser: |
Muskel | Total dosering;antal injektionsställen |
Flexor digitorum profundus | 15–50 enheter; 1–2 ställen |
Flexor digitorum sublimis | 15–50 enheter; 1–2 ställen |
Flexor carpi radialis | 15–60 enheter; 1–2 ställen |
Flexor carpi ulnaris | 10–50 enheter; 1–2 ställen |
Adductor pollicis | 20 enheter; 1–2 ställen |
Flexor pollicis longus | 20 enheter; 1–2 ställen |
Dosering av Botox per muskel vid spasticitet i nedre extremiteten hos vuxna:Visa större
Muskel | Rekommenderad dosTotal dosering; antal injektionsställen |
---|---|
GastrocnemiusMediala delenLaterala delen | 75 enheter; 3 ställen75 enheter; 3 ställen |
Soleus | 75 enheter; 3 ställen |
Tibialis posterior | 75 enheter; 3 ställen |
Flexor hallucis longus | 50 enheter, 2 ställen |
Flexor digitorum longus | 50 enheter, 2 ställen |
Flexor digitorum brevis | 25 enheter, 1 ställe |
Ytterligare information: | Om det bedöms lämpligt av den behandlande läkaren kan patienten övervägas för återinjektion när den kliniska effekten av den tidigare injektionen har minskat, men inte tidigare än 12 veckor efter föregående injektion. |
Dosering av Botox per muskel vid kronisk migrän:Visa större
Rekommenderad dos | |
Huvud/nackområde | Total dosering (antal injektionsställena) |
Korrugatorb | 10 enheter (2 ställen) |
Procerus | 5 enheter (1 ställe) |
Frontalisb | 20 enheter (4 ställen) |
Temporalisb | 40 enheter (8 ställen) upp till 50 enheter (upp till 10 ställen) |
Occipitalisb | 30 enheter (6 ställen) upp till 40 enheter (upp till 8 ställen) |
Nackens paraspinala musklerb | 20 enheter (4 ställen) |
Trapeziusb | 30 enheter (6 ställen) upp till 50 enheter (upp till 10 ställen) |
Totalt doseringsintervall: | 155 enheter till 195 enheter31 till 39 injektionsställen |
a1 i.m. injektionsställe = 0,1 ml = 5 enheter Botox
b Dosen distribueras bilateraltVisa större
SAMTLIGA INDIKATIONER:
Om behandlingen misslyckas vid det första behandlingstillfället, det vill säga om signifikant klinisk förbättring uteblir en månad efter injektion jämfört med utgångsläget, skall följande åtgärder vidtagas:
- Klinisk verifiering, som kan inkludera EMG-undersökning vid specialklinik, av toxinets aktivitet på den injicerade muskeln(lerna);
- Analys av orsaken till misslyckandet, till exempel felaktigt val av muskler för injektionen, otillräcklig dos, dålig injektionsteknik, kontrakturer, alltför svaga antagonistmuskler, utveckling av toxinneutraliserande antikroppar;
- Förnyad bedömning av lämpligheten att behandla med botulinumtoxin typ A;
- Om inga oönskade effekter uppträder efter det första behandlingstillfället, genomför en andra behandlingsomgång enligt följande: a) justera dosen, med hänsyn tagen till analysresultatet från den tidigare misslyckade behandlingen; b) använd EMG; och c) behåll ett intervall på tre månader mellan de två behandlingstillfällena.
Vid utebliven eller avtagande effekt efter upprepade injektioner skall alternativa behandlingsmetoder tillämpas.
Vid behandling av vuxna patienter, inklusive behandling av flera indikationer, ska den högsta kumulativa dosen inte överstiga 400 enheter under ett 12 veckors intervall.
Varningar och försiktighet
Rekommenderade doser och administreringsfrekvenser för Botox skall inte överskridas på grund av risken för överdos, kraftig muskelsvaghet, avlägsen spridning av toxin och bildande av neutraliserande antikroppar. Initial dosering av behandlingsnaiva patienter skall börja med den lägsta rekommenderade dosen för den specifika indikationen.
Förskrivare och patienter bör vara medvetna om att biverkningar kan uppstå trots att tidigare injektioner har tolererats väl. Försiktighet bör därför iakttas i samband med varje administrering.
Biverkningar relaterade till spridning av toxin från administreringsstället har rapporterats (se Biverkningar), ibland med dödlig utgång, vilka i vissa fall varit associerade med dysfagi, pneumoni och/eller signifikant kraftlöshet. Symtomen överensstämmer med verkningsmekanismen för botulinumtoxin och har rapporterats timmar till veckor efter injektion. Risken för symtom är sannolikt störst hos patienter med bakomliggande sjukdomar och sjukdomstillstånd som skulle predisponera för dessa symtom, däribland barn och vuxna som behandlas för spasticitet och som behandlas med höga doser.
Patienter som behandlas med terapeutiska doser kan även uppleva överdriven muskelsvaghet.
Hänsyn bör tas till nytta-riskkonsekvenserna för den enskilda patienten innan behandling med Botox påbörjas.
Dysfagi har även rapporterats efter injektion i andra ställen än i cervikala muskulaturen (se avsnitt Varningar och försiktighet, ”Cervikal dystoni”).
Botox bör endast ges med extrem försiktighet och under noggrann övervakning till patienter med subkliniska eller kliniska tecken på nedsatt neuromuskulär transmission t.ex. myasthenia gravis eller Eaton Lamberts syndrom, till patienter med perifera motoriska neuropatiska sjukdomar (t.ex. amyotrofisk lateral skleros eller motorisk neuropati) och till patienter med underliggande neurologiska sjukdomar. Dessa patienter kan vara extra känsliga mot medel såsom Botox, även i terapeutiska doser, vilket kan resultera i ökad muskelsvaghet och ökad risk för kliniskt signifikanta systemiska effekter inkluderande allvarlig dysfagi och respiratoriska problem. Användning av botulinumtoxinprodukten till dessa patienter skall ske under övervakning av en specialist och endast då nyttan av behandlingen uppväger riskerna. Patienter med en sjukdomshistoria med dysfagi och aspiration skall behandlas med yttersta försiktighet.
Patienter eller vårdgivare skall rådas att omedelbart söka läkarvård om sväljnings-, tal- eller andningssvårigheter uppträder.
Liksom för varje behandling som medför att tidigare stillasittande patienter åter blir aktiva, skall patienten rådas att återuppta aktiviteter successivt.
Den aktuella anatomin och varje ändring av anatomin på grund av tidigare kirurgiska ingrepp måste vara kända före administrering av Botox och injektioner i ömtåliga anatomiska strukturer skall undvikas.
Pneumotorax i samband med injektion har rapporterats efter administrering av Botox nära torax. Försiktighet bör iakttas vid injicering nära lungan (i synnerhet nära lungspetsarna) eller andra känsliga anatomiska strukturer.
Allvarliga biverkningar innefattande dödlig utgång har rapporterats för patienter som hade fått injektioner av Botox utanför godkänd indikation direkt i spottkörtlar, den orolinguala-faryngeala regionen, matstrupen och magsäcken. Vissa patienter hade tidigare haft dysfagi eller betydande svaghet.
Det har förekommit sällsynta rapporter om allvarliga och/eller akuta överkänslighetsreaktioner med anafylaxi, serumsjukdom, urtikaria, mjukdelsödem och dyspné. Vissa av dessa reaktioner har rapporterats efter användning av enbart Botox eller i kombination med andra produkter associerade med liknande reaktioner. Om sådana reaktioner uppträder skall inga ytterligare injektioner av Botox ges och lämplig medicinsk behandling, såsom adrenalin, påbörjas omedelbart. Ett fall av anafylaxi har rapporterats då en patient avled efter att ha fått en injektion av Botox som felaktigt spätts med 5 ml 1 % lidokain.
Som vid alla injektioner kan procedurrelaterade skador uppstå. En injektion kan resultera i lokal infektion, smärta, inflammation, parestesi, hypoestesi, ömhet, svullnad, erytem och/eller blödning/blåmärken. Nålrelaterad smärta och/eller oro kan resultera i vasovagal respons, t.ex. synkope, hypotoni etc.
Försiktighet bör iakttagas om Botox används på ett injektionsställe med pågående inflammation eller när uttalad svaghet eller atrofi föreligger i den utvalda muskeln. Försiktighet skall även iakttagas när Botox används vid behandling av patienter med perifera neuropatiska sjukdomar (t ex amyotrofisk lateralskleros eller motorisk neuropati).
Det har också förekommit rapporter om biverkningar efter administrering av Botox omfattande det kardiovaskulära systemet, däribland arytmi och hjärtinfarkt, några med dödlig utgång. En del av dessa patienter hade riskfaktorer, däribland kardiovaskulär sjukdom.
Nydebuterande eller återkommande krampanfall har rapporterats, särskilt hos vuxna och pediatriska patienter som är predisponerade för sådana händelser. Det exakta sambandet mellan dessa händelser vid injektion av botulinumtoxin har inte fastställts. Rapporterna hos barn var främst från patienter med cerebral pares som behandlades för spasticitet.
Bildandet av neutraliserande antikroppar mot botulinumtoxin typ A kan reducera effekten av behandlingen med Botox genom inaktivering av toxinets biologiska aktivitet. Resultat från vissa studier tyder på att mer frekventa injektioner eller högre doser med Botox kan leda till större incidens av antikroppsbildning. I lämpliga fall kan risken för antikroppsbildning minimeras genom att ge injektioner med den lägsta effektiva dosen och det längsta kliniskt indicerade doseringsintervallet.
Kliniska fluktuationer vid upprepad användning av Botox kan (som med alla botulinumtoxiner) bero på olika beredningssätt, injektionsintervall, vilka muskler som injicerats eller något varierande potensvärden till följd av den biologiska testmetod som använts.
Pediatrisk användning
Säkerhet och effekt av BOTOX vid andra indikationer än de som beskrivits för den pediatriska populationen i avsnitt Indikationer har inte fastställts. Rapporter efter marknadsintroduktion om möjlig avlägsen spridning av toxin har i mycket sällsynta fall rapporterats för pediatriska patienter med andra sjukdomar, främst cerebral pares. I allmänhet har dosen som används i dessa fall varit högre än den rekommenderade (se Biverkningar).
Det har förekommit sällsynta spontana rapporter om dödsfall, i vissa fall förknippade med aspirationspneumoni hos barn med svår cerebral pares efter behandling med botulinumtoxin, inklusive efter användning utanför godkänd indikation (t.ex. nackområdet). Extrem försiktighet bör iakttagas vid behandling av barn som har betydande neurologisk svaghet, dysfagi, eller nyligen har haft aspirationspneumoni eller lungsjukdom. Behandling av patienter med dåligt underliggande hälsotillstånd ges endast om den potentiella nyttan för den enskilda patienten bedöms överväga riskerna.
NEUROLOGISKA STÖRNINGAR:
Fokal spasticitet i samband med juvenil cerebral pares och spasticitet i fotled och fot, hand och handled hos vuxna patienter efter stroke
Botox är en behandling av fokal spasticitet som bara har studerats i kombination med vanliga standardbehandlingar och är inte avsett som ersättning för dessa behandlingssätt. Botox är troligen inte effektivt när det gäller att förbättra rörelseförmågan i en led som är fixerad på grund av kontrakturer.
Botox ska inte användas för behandling av fokal spasticitet i fotleden och foten hos vuxna patienter efter stroke om minskad muskeltonus inte förväntas resultera i förbättrad funktion (t.ex. lättare att gå), eller förbättrade symtom (t.ex. minskning av smärta) eller för att underlätta vård. Dessutom kan förbättring av aktiv funktion begränsas om Botoxbehandling inleds senare än 2 år efter stroke eller om patienten har mindre svår ankelspasticitet (Modified Ashworth Scale (MAS) < 3).
Försiktighet bör iakttas vid behandling av vuxna patienter med spasticitet efter strokeeftersom de kan löpa ökad risk för fall.
- Botox ska användas med försiktighet vid behandling av fokal spasticitet i fotleden och foten hos äldre patienter med betydande co-morbiditet efter stroke, och behandlingen bör endast påbörjas om nyttan av behandlingen bedöms överväga den potentiella risken
- Botox ska endast användas för behandling av spasticitet i nedre extremiteterna efter stroke efter att sjukvårdspersonal med erfarenhet av rehabilitering av strokepatienter gjort en utvärdering.
Efter marknadsintroduktion har spontanrapporter om dödsfall (ibland förknippade med aspirationspneumoni) och möjlig avlägsen spridning av toxinet förekommit hos barn med komorbiditet, huvudsakligen cerebral pares, efter behandling med botulinumtoxin. Se varningar under avsnitt Varningar och försiktighet, ”Pediatrisk användning”.
Blefarospasm
Reducerad blinkning efter injektion av Botox i orbicularismuskeln kan leda till att hornhinnan exponeras, kvarstående epitelskada och sår på hornhinnan, särskilt hos patienter med nervsjukdom VII. Noggrant test av känseln i hornhinnan på tidigare opererade ögon bör utföras, injektion i området vid nedre ögonlocket bör undvikas för att undvika ektropion och varje epiteldefekt skall behandlas omsorgsfullt. Detta kan kräva skyddande droppar, salva, förbandslinser eller tillslutning av ögat med lapp eller andra anordningar.
Ekkymos uppträder lätt i den mjuka ögonlocksvävnaden. Detta kan minimeras genom ett lätt tryck på injektionsstället omedelbart efter injektion.
På grund av den antikolinerga effekten av botulinumtoxin skall försiktighet iakttagas vid behandling av patienter som riskerar att utveckla glaukom med trång kammarvinkel, inklusive patienter med anatomiskt trånga kammarvinklar.
Cervikal dystoni
Patienter med cervikal dystoni skall informeras om risken att drabbas av dysfagi som oftast är lindrig även om svåra fall förekommer. Dysfagin kan kvarstå i två till tre veckor efter injektion, men har rapporterats kunna hålla i sig ända upp till fem månader. Som en följd av dysfagin finns risk för aspiration, dyspné och emellanåt behov av sondmatning. Sällsynta fall av dysfagi åtföljt av aspirationspneumoni och död har rapporterats.
Begränsning av dosen som injiceras i sternocleidomastoideus till under 100 enheter kan minska uppkomsten av dysfagi. Patienter med liten muskelmassa i nacken, eller patienter som erhåller bilaterala injektioner i sternocleidomastoideus, har större risk att utveckla dysfagi. Dysfagi anses bero på spridning av toxinet till esofagusmuskulaturen. Injektion i levator scapulae kan vara associerat med en ökad risk för övre luftvägsinfektion och dysfagi.
Dysfagi kan bidra till minskat mat- och vätskeintag vilket kan resultera i viktminskning och dehydrering. Patienter med subklinisk dysfagi kan löpa ökad risk för en mer allvarlig dysfagi efter injektion med Botox.
Kronisk migrän
Säkerhet och effekt har inte fastställts vid profylaktisk behandling av huvudvärk hos patienter med episodisk migrän (huvudvärk <15 dagar per månad) eller kroniskspänningshuvudvärk. Säkerhet och effekt för Botox hos patienter med huvudvärk på grund av överanvändning av läkemedel (sekundär huvudvärk) har inte studerats.
BLÅSSTÖRNINGAR:
Lämplig medicinsk försiktighet bör iakttas när cystoskopi utförs.
Residualurin bör mätas, regelbundet och efter medicinsk lämplighet, inom 2 veckor efter behandlingen och upp till 12 veckor, hos patienter som inte har kateteriserats. Patienterna bör instrueras att kontakta läkare om de upplever svårigheter att kasta vatten eftersom kateterisering då kan bli nödvändigt.
Överaktiv blåsa
Män med överaktiv blåsa och tecken eller symtom på urinvägsobstruktion ska inte behandlas med Botox.
Urininkontinens på grund av neurogen överaktiv detrusor
I samband med åtgärden kan autonom dysreflexi förekomma. Omedelbar medicinsk vård kan krävas.
AXILLÄR HYPERHIDROS:
Primär hyperhidros i axillerna
Patientens sjukdomshistoria skall fastställas och patienten skall genomgå en allmän undersökning och vid behov särskilda undersökningar för att man skall kunna utesluta potentiella orsaker till sekundär hyperhidros (t.ex. hypertyreos, feokromocytom). På så sätt kan man undvika symtomatisk behandling av hyperhidros utan diagnos och/eller behandling av underliggande sjukdom.
Interaktioner
Teoretiskt kan effekten av botulinumtoxin förstärkas av aminoglykosidantibiotika, spektinomycin eller andra läkemedelsberedningar som interfererar med neuromuskulär överföring (t.ex. neuromuskulära blockerare).
Effekten av samtidig administrering, eller inom flera månader, av olika serotyper botulinumneurotoxin är okänd. Överdriven neuromuskulär svaghet kan förvärras genom administrering av ett annat botulinumtoxin innan effekten av den tidigare dosen botulinumtoxin utvärderats.
Inga interaktionsstudier har utförts. Inga interaktioner av klinisk betydelse har rapporterats.
Pediatrisk population: Inga interaktionsstudier har utförts på barn.
Graviditet (Läs mer om graviditet)
Kategori B:3.
Data över användning av botulinumtoxin typ A till gravida kvinnor saknas. Djurstudier har visat reproduktionstoxicitet (se Prekliniska uppgifter). Den potentiella risken för människa är okänd. Botox skall inte användas under graviditet och till kvinnor i fertilålder som inte använder preventivmedel om inte särskilda skäl föreligger.
Amning (Läs mer om amning)
Grupp IVa.
Det finns ingen information om huruvida Botox passerar över i bröstmjölk. Användning av Botox under amningsperioden kan inte rekommenderas.
Fertilitet
Det finns inte tillräckliga data om effekter på fertilitet från användning av botulinumtoxin typ A hos kvinnor i fertil ålder. Studier i han- och honråttor har visat minskad fertilitet (se Prekliniska uppgifter).
Trafik
Inga studier av effekterna på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har utförts. Botox kan dock orsaka asteni, muskelsvaghet, yrsel och synstörningar vilket skulle kunna påverka körförmågan och användning av maskiner.
Biverkningar
Allmänna
I kontrollerade kliniska studier, har biverkningar, som av prövare ansetts relaterade till Botox rapporterats hos 35 % av patienter med blefarospasm, 28 % med cervikal dystoni, 17 % med pediatrisk cerebral pares, 11 % med primär hyperhidros i axillerna, 16 % med fokal spasticitet i övre extremitet i samband med stroke och 15 % med fokal spasticitet i nedre extremiteten i samband med stroke. I kliniska studierför överaktiv blåsa var incidensen 26 % med den första behandlingen och 22 % med en andra behandling. I kliniska studier av urininkontinens på grund av neurogenöveraktiv detrusor var förekomsten 32 % vid första behandlingen och minskade till 18 % vid andra behandlingen. I kliniska prövningar för kronisk migrän var incidensen 26 % vid den första behandlingen och minskade till 11 % vid den andra behandlingen.
Biverkningar uppträder vanligen inom de första dagarna efter injektion och är vanligtvis övergående, men kan kvarstå flera månader eller i sällsynta fall ännu längre.
Lokal muskelsvaghet utgör den förväntade farmakologiska effekten av botulinumtoxin i muskulatur.
Svaghet i intilliggande muskler och/eller muskler längre bort från injektionsstället har dock rapporterats.
Som vid all injektionsbehandling kan lokal smärta, inflammation, parestesi, hypoestesi, ömhet, svullnad/ödem, erytem, lokal infektion, blödning och/eller blåmärken uppstå efter injektionen. Smärta och/eller oro förenad med nålsticket kan resultera i vasovagal respons, inklusive övergående symtomatisk hypertoni och synkope. Feber och influensaliknande symptom har även rapporterats efter injektioner av botulinumtoxin.
Biverkningarna delas in i följande kategorier, beroende på hur ofta de förekommer:Visa större
Mycket vanliga | förekommer hos fler än 1 av 10 användare |
Vanliga | förekommer hos 1 till 10 av 100 användare |
Mindre vanliga | förekommer hos 1 till 10 av 1 000 användare |
Sällsynta | förekommer hos 1 till 10 av 10 000 användare |
Mycket sällsynta | förekommer hos färre än 1 av 10 000 användare |
Nedan finns en lista över biverkningar som varierar beroende på i vilken del av kroppen Botox injiceras.
NEUROLOGISKA STÖRNINGAR:
Fokal spasticitet i samband med juvenil cerebral paresVisa större
Organsystem | Föredragen term | Frekvens |
---|---|---|
Infektioner och infestationer | Virusinfektion, öroninfektion | Mycket vanliga |
Centrala och perifera nervsystemet | Somnolens, onormal gång, parestesi | Vanliga |
Hud och subkutan vävnad | Hudutslag | Vanliga |
Muskuloskeletala systemet och bindväv | Myalgi, muskelsvaghet, smärta i extremiteterna | Vanliga |
Njurar och urinvägar | Urininkontinens | Vanliga |
Skador, förgiftningar och behandlingskomplikationer | Fall | Vanliga |
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället | Sjukdomskänsla, smärta vid injektionsstället, asteni | Vanliga |
Fokal spasticitet i övre extremiteten i samband med strokeVisa större
Organsystem | Föredragen term | Frekvens |
---|---|---|
Psykiska störningar | Depression, sömnlöshet | Mindre vanliga |
Centrala och perifera nervsystemet | Hypertoni | Vanliga |
Hypoestesi, huvudvärk, parestesi, koordinationssvårigheter, amnesi | Mindre vanliga | |
Öron och balansorgan | Yrsel | Mindre vanliga |
Blodkärl | Ortostatisk hypotoni | Mindre vanliga |
Magtarmkanalen | Illamående, oral parestesi | Mindre vanliga |
Hud och subkutan vävnad | Ekkymos, purpura | Vanliga |
Dermatit, klåda, hudutslag | Mindre vanliga | |
Muskuloskeletala systemet och bindväv | Smärta i extremiteterna, muskelsvaghet | Vanliga |
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället | Smärta vid injektionsstället, pyrexi, influensaliknande sjukdom, blödning vid injektionsstället, irritation vid injektionsstället | Vanliga |
Asteni, smärta, allergisk reaktion på injektionsstället, sjukdomskänsla, perifert ödem | Mindre vanliga |
Vissa av de mindre vanliga biverkningarna kan vara sjukdomsrelaterade.
Fokal spasticitet i nedre extremiteten i samband med strokeVisa större
Klassificering av organsystem | Rekommenderad term | Frekvens |
---|---|---|
Hud- och subkutana vävnadstörningar | Utslag | Vanliga |
Muskuloskeletala systemet och bindväv | Artralgi, muskuloskeletal stelhet, muskelsvaghet | Vanliga |
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället | Perifert ödem | Vanliga |
Skador och förgiftningar och behandlingskomplikationer | Fall | Vanliga |
Ingen förändring av den totala säkerhetsprofilen observerades vid upprepad dosering.
Blefarospasm, hemifacial spasm och associerade dystonierVisa större
Organsystem | Föredragen term | Frekvens |
---|---|---|
Centrala och perifera nervsystemet | Yrsel, facialispares, försvagad ansiktsmuskulatur | Mindre vanliga |
Ögon | Ögonlocksptos | Mycket vanliga |
Punktuell keratit, lagoftalmi, torra ögon, fotofobi, ögonirritation, ökat tårflöde | Vanliga | |
Keratit, ektropion, dubbelseende, entropion, synrubbning, dimsyn | Mindre vanliga | |
Ögonlocksödem | Sällsynta | |
Ulcerativ keratit, korneal epitelskada, korneal perforation | Mycket sällsynta | |
Hud och subkutan vävnad | Ekkymos | Vanliga |
Hudutslag/dermatit | Mindre vanliga | |
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället | Irritation, ansiktsödem | Vanliga |
Trötthet | Mindre vanliga |
Cervikal dystoniVisa större
Organsystem | Föredragen term | Frekvens |
---|---|---|
Infektioner och infestationer | Rinit, infektion i övre luftvägarna | Vanliga |
Centrala och perifera nervsystemet | Yrsel, ökat muskeltonus, hypoestesi, somnolens, huvudvärk | Vanliga |
Ögon | Dubbelseende, ögonlocksptos | Mindre vanliga |
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum | Dyspné, dysfoni | Mindre vanliga |
Magtarmkanalen | Dysfagi | Mycket vanliga |
Muntorrhet, illamående | Vanliga | |
Muskuloskeletala systemet och bindväv | Muskelsvaghet | Mycket vanliga |
Muskelstelhet, ömhet | Vanliga | |
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället | Smärta | Mycket vanliga |
Asteni, influensaliknande sjukdom, sjukdomskänsla | Vanliga | |
Pyrexi | Mindre vanliga |
Kronisk migränVisa större
Organsystem | Föredragen term | Frekvens |
---|---|---|
Centrala och perifera nervsystemet | Huvudvärk, migrän, ansiktspares | Vanliga |
Ögon | Ögonlocksptos | Vanliga |
Hud och subkutan vävnad | Klåda, hudutslag | Vanliga |
Smärta i huden | Mindre vanliga | |
Muskuloskeletala systemet och bindväv | Smärta i nacken, myalgi, muskuloskeletal smärta, muskelstelhet, muskelspasmer, spänd muskulatur, muskelsvaghet | Vanliga |
Smärta i käken | Mindre vanliga | |
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället | Smärta vid injektionsstället | Vanliga |
Magtarmkanalen | Dysfagi | Mindre vanliga |
Frekvensen för behandlingsavbrott till följd av biverkningar i dessa fas 3-prövningar var 3,8 % för Botox jämfört med 1,2 % för placebo.
BLÅSSTÖRNINGAR:
Överaktiv blåsaVisa större
Organsystem | Föredragen term | Frekvens |
---|---|---|
Infektioner och infestationer | Urinvägsinfektion | Mycket vanliga |
Bakteriuri | Vanliga | |
Njurar och urinvägar | Dysuri | Mycket vanliga |
Urinretention, pollakiuri, leukocyturi | Vanliga | |
Undersökningar | Residualurinvolym* | Vanliga |
*förhöjd residualurinvolym (PVR, post-void residual) som inte kräver kateterisering
Biverkningar som förknippades med procedur som uppstod med vanlig frekvens var dysuri och hematuri.
Ren oregelbunden kateterisering initierades hos 6,5 % av patienter efter behandling med Botox 100 enheter jämfört med 0,4 % i placebogruppen.
Av 1 242 patienter i de placebokontrollerade kliniska studierna var 41,4 % av patienterna (n=514) ≥ 65 år och 14,7 % (n=182) var ≥ 75 år. Ingen övergripande skillnad i säkerhetsprofilen observerades efter Botox-behandling mellan patienter ≥ 65 år jämfört med patienter < 65 år i dessa studier, med undantag för urinvägsinfektion där incidensen var högre hos äldre patienter i både placebo- och Botox-grupperna jämfört med de yngre patienterna.
Ingen förändring i den övergripande säkerhetsprofilen observerades vid upprepad dosering.
Urininkontinens på grund av neurogen överaktiv detrusorVisa större
Organsystem | Föredragen term | Frekvens |
---|---|---|
Infektioner och infestationer | Urinvägsinfektiona,b, bakteriurib | Mycket vanliga |
Undersökningar | Residualurinvolym**b | Mycket vanliga |
Psykiska störningar | Sömnlösheta | Vanliga |
Magtarmkanalen | Förstoppninga | Vanliga |
Muskuloskeletala systemet och bindväv | Muskelsvagheta, muskelkrampa | Vanliga |
Njurar och urinvägar | Urinretentiona,b (urinstopp) | Mycket vanliga |
Hematuri*a,b, dysuri*a,b, blåsdivertikela | Vanliga | |
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället | Tröttheta, onormal gånga | Vanliga |
Skador, förgiftningar och behandlingskomplikationer | Autonom dysreflexi*a, falla | Vanliga |
* behandlingsrelaterade biverkningar
** förhöjd PVR som inte kräver kateterisering
a Biverkningar från fas 2 studier och pivotala fas 3 studier
b Biverkningar från studien med Botox 100 enheter efter marknadsintroduktion hos MS-patienter som inte kateteriserats vid baseline
I kliniska studier rapporterades urinvägsinfektion hos 49,2 % av patienterna som behandlades med 200 enheter Botox och hos 35,7 % av patienterna som behandlades med placebo (53,0 % av patienterna med multipel skleros som behandlades med 200 enheter jämfört med 29,3 % med placebo; 45,4 % av patienterna med ryggmärgsskada som behandlades med 200 enheter jämfört med 41,7 % med placebo). Urinvägsinfektion rapporterades hos 17,2 % av patienterna som behandlades med 200 enheter Botox och hos 2,9 % av patienterna som behandlades med placebo (28,8 % av patienterna med multipel skleros som behandlades med 200 enheter jämfört med 4,5 % med placebo; 5,4 % av patienterna med ryggmärgsskada som behandlades med 200 enheter jämfört med 1,4 % med placebo).
Ingen förändring i typen av biverkningar observerades vid upprepad dosering.
Ingen skillnad i den årliga skovfrekvensen av multipel skleros (MS) (dvs. antal MS-skov per patient/år) observerades (Botox=0,23, placebo=0,20) hos MS-patienter som ingick i de pivotala studierna, och inte heller i studien med Botox 100 enheter efter marknadsintroduktion hos MS-patienter som inte kateteriserats vid baseline(Botox=0, placebo=0,07).
I de pivotala studierna, bland patienter som inte kateteriserats vid baseline före behandling kateteriserades 38,9 % efter behandlingen med Botox 200 enheter jämfört med 17,3 % som fick placebo.
I studien med Botox 100 enheter efter marknadsintroduktion hos MS-patienter som inte kateteriserats vid baseline, kateteriserades 15,2 % av patienterna efter behandling med Botox 100 enheter jämfört med 2,6 % som fick placebo (se Farmakodynamik).
AXILLÄR HYPERHIDROS:
Primär hyperhidros i axillernaVisa större
Organsystem | Föredragen term | Frekvens |
---|---|---|
Centrala och perifera nervsystemet | Huvudvärk, parestesi | Vanliga |
Blodkärl | Blodvallningar | Vanliga |
Magtarmkanalen | Illamående | Mindre vanliga |
Hud och subkutan vävnad | Hyperhidros (icke-axillär svettning), onormal kroppslukt, klåda, subkutana knölar, alopeci | Vanliga |
Muskuloskeletala systemet och bindväv | Smärta i extremiteterna | Vanliga |
Svaghet i musklerna, myalgi, artropati | Mindre vanliga | |
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället | Smärta vid injektionsstället | Mycket vanliga |
Smärta, ödem vid injektionsstället, blödning vid injektionsstället, överkänslighet vid injektionsstället, irritation vid injektionsstället, asteni, reaktioner vid injektionsställena | Vanliga |
Vid behandling av primär hyperhidros i axillerna rapporterades en ökning av icke-axillär svettning hos 4,5 % av patienterna inom 1 månad utan mönster på vilka anatomiska delar som påverkades. För ungefär 30 % av patienterna upphörde problemet inom 4 månader.
Sällsynta rapporter har förekommit om svaghet i armen (0,7 %). Denna har varit mild, övergående, ingen behandling krävdes och den gick över utan att återkomma. Denna biverkning kan vara relaterad till behandlingen, injektionstekniken eller både och. Om den ovanliga biverkningen muskelsvaghet rapporteras bör en neurologisk undersökning övervägas. Dessutom bör en förnyad utvärdering av injektionstekniken göras innan ytterligare injektioner ges för att säkerställa placeringen av den intradermala injektionen.
I en okontrollerad säkerhetsstudie med Botox (50 enheter per axill) på barn mellan 12 och 17 år (n=144) uppstod biverkningar hos fler än en patient. Smärta vid injektionsstället hos 2 patienter och hyperhidros (icke-axillär svettning) hos 2 patienter.
Ytterligare information
Följande lista innehåller biverkningar och andra medicinskt relevanta biverkningar som har rapporterats efter att läkemedlet börjat marknadsföras, oavsett indikation, och kan vara ett komplement till dem som nämns under Varningar och försiktighet och Biverkningar:Visa större
Organsystem | Föredragen term |
---|---|
Immunsystemet | Anafylaxi, angioödem, serumsjuka, urtikaria |
Metabolism och nutrition | Anorexi |
Centrala och perifera nervsystemet | Brakial plexopati, dysfoni, dysartri, ansiktspares, hypoestesi, muskelsvaghet, myasthenia gravis, perifer neuropati, parestesier, radikulopati, krampanfall, synkope, ansiktsförlamning |
Ögon | Glaukom med trång kammarvinkel (efter behandling av blefarospasm), skelning, dimsyn, synstörningar, torra ögon (i samband med periokulära injektioner) |
Öron och balansorgan | Hypoakusi, tinnitus, vertigo |
Hjärtat | Arytmi, hjärtinfarkt |
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum | Aspirationspneumoni (vissa med dödlig utgång), dyspné, andningsdepression, andningssvikt |
Magtarmkanalen | Buksmärtor, diarré, förstoppning, muntorrhet, dysfagi, illamående, kräkningar |
Hud och subkutan vävnad | Alopeci, dermatit av psoriasistyp, erythema multiforme, hyperhidros, ögonfransavfall, pruritus, utslag |
Muskuloskeletala systemet och bindväv | Muskelatrofi, myalgi, lokala muskelryckningar/ofrivilliga muskelsammandragningar |
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället | Denervering/muskelatrofi, sjukdomskänsla, pyrexi |
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress
Överdosering
Överdosering av Botox är en relativ term och beror på dos, injektionsställe och underliggande vävnadsegenskaper. Inga fall av systemisk toxicitet till följd av oavsiktlig injektion av Botox har observerats. Alltför stora doser kan orsaka lokal, eller avlägsen, allmän och kraftig neuromuskulär förlamning.
Inga fall av oralt intag av Botox har rapporterats.
Tecken och symtom på överdosering visar sig inte direkt efter injektion. Skulle oavsiktlig injektion eller oralt intag inträffa eller överdos misstänkas skall patienten övervakas medicinskt under upp till flera veckor med avseende på progressiva tecken eller symtom på muskelsvaghet, vilket kan vara lokalt eller långt ifrån injektionsstället. Dessa kan utgöra ptos, dubbelseende, dysfagi, dysartri, generell svaghet eller andningssvårigheter. För dessa patienter ska man överväga ytterligare medicinsk uppföljning och lämplig medicinsk behandling ska omedelbart sättas in, vilket kan innefatta sjukhusvård.
Om muskulaturen i orofarynx och esofagus påverkas kan följden bli aspiration, vilket kan leda till aspirationspneumoni. Om andningsmuskulaturen förlamas eller blir tillräckligt försvagad, blir det nödvändigt med intubering och assisterad andning till dess tillfrisknande sker och kan innefatta behov av trakeostomi och långvarig konstgjord ventilation utöver annan allmän understödjande behandling.
Farmakodynamik
Verkningsmekanism
Botulinumtoxin typ A blockerar perifer acetylkolinfrisättning vid presynaptiska kolinerga nervterminaler genom att klyva SNAP-25, ett protein nödvändigt för en lyckad dockning och frisättning av acetylkolin från vesikler belägna inom nervändsluten.
Farmakodynamisk effekt
Efter injektion sker initialt en snabb bindning med hög affinitet av toxin till speciella receptorer på cellens yta. Detta följs av transport av toxinet genom plasmamembranet med hjälp av receptormedierad endocytos. Slutligen frigörs toxinet i cytosolen. Denna senare process åtföljs av progressiv inhibition av acetylkolinfrisättning och kliniska tecken visar sig inom 2-3 dagar, med ett maximum inom 5-6 veckor efter injektion. Kliniska fynd indikerar att Botox minskar smärta och neurogen inflammation och ökar tröskeln för värmeinducerad hudsmärta i en capsaicininducerad trigeminus sensibiliseringsmodell.
Återgång till normal impulsöverföring efter intramuskulär injektion sker vanligen inom 12 veckor efter injektion när nervterminaler efter sprouting återfår kontakt med muskeländplattorna. Efter intradermal injektion, där målet är de ekkrina svettkörtlarna, varade effekten i genomsnitt 7,5 månader efter den första injektionen hos patienter som behandlades med 50 enheter per axill. Hos 27,5% av patienterna varade dock effekten 1 år eller mer. Nybildning av sympatiska nervterminaler, som innerverar svettkörtlar, efter intradermal injektion av Botox har inte studerats.
Efter injektionen i detrusorn påverkar Botox aktiviteten hos detrusorns utåtledande banor genom att hämma acetylkolinfrisättningen. Botox kan dessutom hämmasignalsubstansen i inåtledande nerver och sensoriska banor.
Klinisk effekt och säkerhet
NEUROLOGISKA STÖRNINGAR
Fokal spasticitet i nedre extremiteterna i samband med stroke
Effekt och säkerhet för Botox vid behandling av spasticitet i nedre extremiteten utvärderades i en randomiserad, multicenter, dubbelblind, placebokontrollerad studie med 468 patienter efter stroke (233 Botox och 235 placebo) med ankelspasticitet (Modified Ashworth Scale [MAS] ankelpoäng på minst 3). Stroken inträffade för minst 3 månader sedan. 300–400 enheter Botox eller placeboinjicerades intramuskulärt i de för studien obligatoriska musklerna gastrocnemius, soleus och tibialis posterior, samt de valfria musklerna innefattande flexor hallucis longus, flexor digitorum longus, flexor digitorum brevis, extensor hallucis och rectus femoris.
Primärt effektmått var genomsnittlig förändring från baseline i MAS-ankelpoäng vid vecka 4 och 6 och sekundärt nyckeleffektmått var genomsnittligt CGI (Physician Global Assessment of Response) vid vecka 4 och 6. Statistiskt och kliniskt signifikanta skillnader mellan Botox- och placebogruppen demonstrerades för det primära effektmåttet MAS och det sekundära nyckeleffektmåttet CGI. Dessa presenteras i tabellen nedan. För det primära effektmåttet genomsnittligt MAS-ankelpoäng vid vecka 4 och 6 sågs ingen förbättring från baseline i Botoxgruppen jämfört med placebo för patienter som var 65 år och äldre. Detta beror sannolikt på det låga antalet patienter.
Primära effektmått och sekundära nyckeleffektmått
Visa större
Botox 300–400 enheter (ITT) (N=233) | Placebo(N=235) | |
Genomsnittlig förändring från baselinei MAS-poäng för plantar flexor i ankeln | ||
Medeltal för vecka 4 och 6 | -0,8 | -0,6 |
Genomsnittligt poäng för prövarens kliniska globala intryck | ||
Medeltal för vecka 4 och 6 | 0,9 | 0,7 |
Genomsnittlig förändring i MAS-poäng för flexor i tån | ||
FHaL medeltal för vecka 4 och 6 | -1,02* | -0,6 |
FDL medeltal för vecka 4 och 6 | -0,88 | -0,77 |
Genomsnittlig förändring från baselinei MAS-poäng för plantar flexor i ankeln hos patienter | ≥ 65 årN=60 | ≥ 65 årN=64 |
Medeltal för vecka 4 och 6 | -0,7 | -0,7 |
*Signifikant skillnad från placebo (p<0,05)
I en annan multicenter, randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad klinisk fas 3-studie utfördes på vuxna patienter efter stroke med spasticitet i nedre extremiteterna som påverkade fotleden. Totalt 120 patienter randomiserades till att få antingen Botox (n=58) (total dos på 300 enheter) eller placebo (n=62). Denna studie gällde uteslutande japanska patienter med Modified Ashworth Scale (MAS) ≥ 3 och i genomsnitt 6,5 år efter stroke.
Betydande förbättring jämfört med placebo observerades i det primära effektmåttet för den totala förändringen från baseline till vecka 12 i MAS ankelpoäng, som beräknades med hjälp av ytan under kurvan (AUC). Betydande förbättringar jämfört med placebo observerades också för den genomsnittliga förändringen från baseline i MAS ankelpoäng vid enskilda efterbehandlingsbesök vecka 4, 6 och 8. Andelen patienter (med minst en 1 grads förbättring) var också signifikant högre än i placebobehandlade patienter vid dessa besök.
Botox-behandling var också förenad med betydande förbättringar enligt prövarens kliniska globala intryck (CGI) av funktionshinder (sekundärt effektmått, ingen multiplicitetsjustering) jämfört med placebo. Det fanns ingen kliniskt betydelsefull förbättring i funktion mätt med Physician’s Rating Scale (PRS) och av gånghastighet.
Resultat från fas 3-studien presenteras nedan.
Primära effektmått och sekundära nyckeleffektmåttVisa större
Botox (N=58) | Placebo (N=62) | p-värde | |
---|---|---|---|
Genomsnittligt AUC i MAS-poäng | |||
AUC (dag 0 till vecka 12) | -8,5 | -5,1 | 0,006 |
Genomsnittlig förändring från baseline i MAS-poäng | |||
Baseline | 3,28 | 3,24 | |
Vecka 1 | -0,61 | -0,52 | 0,222 |
Vecka 4 | -0,88 | -0,43 | < 0,001 |
Vecka 6 | -0,91 | -0,47 | < 0,001 |
Vecka 8 | -0,82 | -0,43 | < 0,001 |
Vecka 12 | -0,56 | -0,40 | 0,240 |
Andel responders* | |||
Vecka 1 | 52,6 % | 38,7 % | 0,128 |
Vecka 4 | 67,9 % | 30,6 % | < 0,001 |
Vecka 6 | 68,4 % | 36,1 % | < 0,001 |
Vecka 8 | 66,7 % | 32,8 % | < 0,001 |
Vecka 12 | 44,4 % | 34,4 % | 0,272 |
*Patienter med minst en 1-gradig förbättring från baseline i MAS-poäng
Motsvarande svarsfrekvens observerades vid förnyad behandling.
Kronisk migrän
Botox blockerar frisättningen av neurotransmittorer som är förknippade med uppkomst av smärta. Verkningsmekanismen för Botox vid symtomlindring av kroniskmigrän är inte klarlagd. Prekliniska och kliniska farmakodynamiska studier indikerar att Botox dämpar perifer sensibilisering, vilket eventuellt medför att även central sensibilisering hämmas.
De huvudsakliga resultaten från de poolade effektanalyserna efter två Botox- behandlingar administrerat med 12-veckors intervall från två kliniska fas 3-studier på kroniska migränpatienter, som under en 28 dagar lång baslinjeperiod hade åtminstone 4 episoder och ≥ 15 dagar med huvudvärk (med minst 4 timmars sammanhängande huvudvärk), där minst 50 % av dagarna var dagar med migrän/trolig migrän, visas i tabellen nedan:Visa större
Genomsnittlig förändring från baseline vid vecka 24 | Botoxn=688 | Placebon=696 | p-värde |
Frekvens av dagar med huvudvärk | -8,4 | -6,6 | p < 0,001 |
Frekvens av dagar med måttlig/svår huvudvärk | -7,7 | -5,8 | p < 0,001 |
Frekvens av dagar med migrän/trolig migrän | -8,2 | -6,2 | p < 0,001 |
% patienter med 50 % reduktion av dagar med huvudvärk | 47 % | 35 % | p < 0,001 |
Totala kumulativa timmar med huvudvärk på dagar med huvudvärk | -120 | -80 | p < 0,001 |
Frekvens av huvudvärksepisoder | -5,2 | -4,9 | p=0,009 |
Totalpoäng på Headache Impact Test (HIT-6) | -4,8 | -2,4 | p < 0,001 |
Även om studierna inte var utformade för att visa skillnader i undergrupper, verkade behandlingseffekten mindre i undergruppen manliga patienter (n=188) och icke-kaukasier (n=137) än i hela studiepopulationen.
BLÅSSTÖRNINGAR
Överaktiv blåsa
Två dubbelblinda, placebokontrollerade, randomiserade, multicenter, 24 veckor långa fas 3 kliniska studier utfördes på patienter med överaktiv blåsa med symptom på urininkontinens, trängningar och täta blåstömningar. Totalt ingick 1 105 patienter, som inte fick adekvat behandling med minst en antikolinergisk behandling (otillräcklig respons eller biverkningar som inte kunde tolereras), och dessa randomiserades till att få antingen 100 enheter Botox (n=557) eller placebo (n=548).
I båda studierna observerades signifikanta förbättringar jämfört med placebo i förändringen från baseline i dagligt antal inkontinensepisoder till fördel för Botox (100 enheter) vid tidpunkten för det primära effektmåttet i vecka 12 (baseline var 5,49 för Botox och 5,39 för placebo), inklusive andelen torra patienter. Med hjälp av behandlingsresponsskalan (TBS, Treatment Benefit Scale), var proportionen patienter som rapporterade en positiv behandlingsrespons (deras tillstånd hade “förbättrats mycket” eller “förbättrats”) signifikant högre i Botox-gruppen jämfört med placebogruppen i båda studier. Signifikanta förbättringar observerades, jämfört med placebo, även för den dagliga tätheten av episoder med miktion, trängning och nokturi. Volym som tömdes per miktion var också signifikant högre. Signifikanta förbättringar observerades i alla symptom på överaktiv blåsa från vecka 2.
Botox-behandlingen förknippades med signifikanta förbättringar, jämfört med placebo, i rapporterad hälsorelaterad livskvalitet som uppmättes i frågeformuläret I-QOL (Incontinence Quality of Life questionnaire) (inklusive undvikande och begränsande beteende, psykosociala konsekvenser och sociala hinder) och frågeformuläret KHQ (King’s Health Questionnaire) (inklusive inverkan av inkontinens, rollbegränsningar, sociala begränsningar, fysiska begränsningar, personliga förhållanden, känslor, sömn/energi och allvarlighetsgrad/åtgärder för att hantera sina problem).
Ingen övergripande skillnad i effektivitet efter Botox-behandling observerades mellan patienter ≥65 år jämfört med <65 år.
Nedan presenteras resultaten från de sammanslagna pivotala studierna:
Primära och sekundära effektmått vid baseline och förändring från baseline i sammanslagna pivotala studier:Visa större
BOTOX100 enheter(N=557) | Placebo(N=548) | p-värde | |
---|---|---|---|
Urininkontinensfrekvens per dag* | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 5,49 | 5,39 | |
Medelförändring i vecka 2 | -2,85 | -1,21 | < 0,001 |
Medelförändring i vecka 6 | -3,11 | -1,22 | < 0,001 |
Medelförändring i vecka 12a | -2,80 | -0,95 | < 0,001 |
Proportion med positiv behandlingsrespons med skala för fördel vid behandling (%) | |||
Vecka 2 | 64,4 | 34,7 | < 0,001 |
Vecka 6 | 68,1 | 32,8 | < 0,001 |
Vecka 12a | 61,8 | 28,0 | < 0,001 |
Miktionsepisoder per dag | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 11,99 | 11,48 | |
Medelförändring i vecka 2 | -1,53 | -0,78 | < 0,001 |
Medelförändring i vecka 6 | -2,18 | -0,97 | < 0,001 |
Medelförändring i vecka 12b | -2,35 | -0,87 | < 0,001 |
Trängningsepisoder per dag | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 8,82 | 8,31 | |
Medelförändring i vecka 2 | -2,89 | -1,35 | < 0,001 |
Medelförändring i vecka 6 | -3,56 | -1,40 | < 0,001 |
Medelförändring i vecka 12b | -3,30 | -1,23 | < 0,001 |
I-QOL (inkontinens-livskvalitet), sammanlagda poäng | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 34,1 | 34,7 | |
Medelförändring i vecka 12bc | +22,5 | +6,6 | < 0,001 |
KHQ (King’s Health Questionnaire): Rollbegränsning | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 65,4 | 61,2 | |
Medelförändring i vecka 12bc | -25,4 | -3,7 | < 0,001 |
KHQ (King’s Health Questionnaire): Social begränsning | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 44,8 | 42,4 | |
Medelförändring i vecka 12bc | -16,8 | -2,5 | < 0,001 |
* Andelen torra patienter (utan inkontinens) under vecka 12 var 27,1 % för Botox-gruppen och 8,4 % för placebogruppen. Andelen som uppnådde som minst en 75 % och 50 % minskning från baseline i inkontinensepisoder var 46,0 % och 60,5 % i Botox-gruppen jämfört med 17,7 % respektive 31,0 % i placebogruppen.
a Primärt effektmått
b Sekundärt effektmått
c Fördefinierad minimalt viktig förändring från baseline var +10 poäng för I-QOL och -5 poäng för KHQ
Medianvaraktigheten för respons efter Botox-behandling, baserat på patientbegäran av ny behandling, var 166 dagar (ca 24 veckor). Medianvaraktigheten för respons, baserat på patientbegäran av ny behandling hos patienter som fortsatte i den öppna förlängningsstudien och fick behandling med endast Botox 100 enheter (N=438), var 212 dagar (~30 veckor).
Även om endast ett begränsat antal patienter i åldern <40 år (n=88, 8,0 %), icke-kaukasier (n=101, 9,1 % och män (n=135, 12,2 %) studerades i två fas 3-studier så stödde data från dessa subgrupper en positiv behandlingseffekt. En högre incidens av biverkningar från urinretention, residualurinvolym, och pollakiuri observerades hos män jämfört med kvinnor. Resultat för de ko-primära effektmåtten presenteras nedan:
Ko-primära effektmått vid baseline och förändring från baseline hos manliga patienter (poolade pivotala studier):Visa större
Botox100 enheter(N=61) | Placebo(N=74) | p-värde | |
---|---|---|---|
Daglig frekvens av urininkontinensperioder | |||
Medel baseline | 5,61 | 4,33 | |
Medelförändring vid vecka 12 | -1,86 | -1,23 | 0,612 |
Proportion med positivt behandlingssvar enligt Treatment Benefit Scale (%) | |||
Vecka 12 | 40,7 | 25,4 | 0,060 |
Sammanlagt 839 patienter utvärderades i en långsiktig open-label förlängningsstudie (n=758 kvinnor, n=81 män). Patienterna upplevde konsistent respons med nya behandlingar för alla effektmått. I subgruppen med 345 patienter (n=316 kvinnor, n=29 män), som nådde vecka 12 av behandlingscykel 3 så var medelminskningen av daglig frekvens av urininkontinens -3,0, -3,49 och -3,49 episoder vid vecka 12 efter den första, andra respektive tredje behandlingen med 100 enheter. Den motsvarande proportionen med ett positivt behandlingssvar på Treatment benefit scale var 63,6 %, 76,9 % respektive 77,3 %.
I de pivotala studierna utvecklade ingen av de 615 patienterna neutraliserande antikroppar vid provanalys. Hos patienter med provanalys från de pivotala fas-3 studierna och de öppna förlängningsstudierna utvecklade 0 av 954 patienter (0,0 %) neutraliserande antikroppar när de fick Botox 100 enheter, och 3 av 260 patienter (1,2 %) efter att ha fått ytterligare minst en 150-enhetsdos. En av dessa tre patienter fortsatte att uppleva klinisk effekt. Jämfört med den totala populationen behandlad med Botox hade patienter som utvecklade neutraliserande antikroppar generellt sett en kortare svarstid och fick därmed oftare behandling (se Varningar och försiktighet).
Urininkontinens på grund av neurogen överaktiv detrusor
Pivotala fas 3-studier
Två dubbelblinda, placebokontrollerade, randomiserade, multicenter fas 3-studier utfördes på patienter med urininkontinens på grund av neurogen överaktiv detrusorsom antingen kunde kasta vatten spontant eller använde kateter. Totalt ingick 691 patienter med ryggmärgsskada eller multipel skleros och som inte fick adekvatbehandling med minst ett antikolinergt läkemedel. Dessa patienter randomiserades till att få antingen 200 enheter Botox (n=227), 300 enheter Botox (n=223) eller placebo (n=241).
I båda fas 3-studierna observerades signifikanta förbättringar jämfört med placebopå den primära effektvariabeln i förändring från baseline i antalet inkontinensperioder per vecka till fördel för Botox (200 enheter och 300 enheter) vid tidpunkten för det primära effektmåttet i vecka 6, inklusive andelen torra patienter. Signifikanta förbättringar observerades i urodynamiska parametrar inklusive ökning av högsta cystometrisk kapacitet och minskning av högsta detrusortryck under den första ofrivilliga detrusorkontraktionen. Även signifikanta förbättringar observerades, jämfört med placebo, i rapporterad specifik hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med inkontinens och som uppmättes i frågeformuläret I-QOL (inklusive undvikande och begränsande beteende, psykosociala konsekvenser och sociala hinder). Inga ytterligare fördelar med 300 enheter jämfört med 200 enheter Botox påvisades, och en gynnsammare säkerhetsprofil observerades med Botox 200 enheter.
Nedan presenteras resultaten från de sammanslagna pivotala studierna:
Primära och sekundära effektmått vid baseline och förändring från baseline i sammanslagna pivotala studier:Visa större
Botox 200 enheter(N=227) | Placebo(N=241) | p-värde | |
Urininkontinensfrekvens per vecka* | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 32,4 | 31,5 | |
Medelförändring i vecka 2 | -17,7 | -9,0 | p<0,001 |
Medelförändring i vecka 6a | -21,3 | -10,5 | p<0,001 |
Medelförändring i vecka 12 | -20,6 | -9,9 | p<0,001 |
Högsta cystometriska kapacitet (ml) | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 250,2 | 253,5 | |
Medelförändring i vecka 6b | +153,6 | +11,9 | p<0,001 |
Högsta detrusortryck under 1:a ofrivilliga detrusorkontraktion (cmH20) | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 51,5 | 47,3 | |
Medelförändring i vecka 6b | -32,4 | +1,1 | p<0,001 |
Totaluppmätt livskvalitet vid inkontinensc,d | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 35,37 | 35,32 | |
Medelförändring i vecka 6b | +25,89 | +11,15 | p<0,001 |
Medelförändring i vecka 12 | +28,89 | +8,86 | p<0,001 |
* Andelen torra patienter (utan inkontinens) under vecka 6 var 37 % i gruppen som fick 200 enheter Botox och 9 % med placebo. Andelen som uppnådde som minst en 75 % minskning från baseline i inkontinensepisoder var 63 % respektive 24 %. Andelen som uppnådde som minst en 50 % minskning från baseline var 76 % respektive 39 %.
a Primärt effektmått
b Sekundärt effektmått
c Totalpoängen för I-QOL sträcker sig från 0 (mest problem) till 100 (inga problem alls).
dFörspecificerad minsta viktiga skillnad (MID) för totalpoängen för I-QOL var 8 poäng baserat på MID beräknat till 4-11 poäng rapporterades hos patienter med neurogenöveraktiv detrusor i de pivotala studierna.
Medianvaraktigheten för respons i de två pivotala studierna, baserat på patientbegäran om ny behandling, var 256-295 dagar (36-42 veckor) för gruppen med en dos på 200 enheter jämfört med 92 dagar (13 veckor) med placebo. Medianvaraktigheten för respons, baserat på patientbegäran om ny behandling, hos patienter som fortsatte i den öppna förlängningsstudien och som fick behandling med endast Botox 200 enheter (N=174), var 253 dagar (~36 veckor).
Patienterna fick konsekvent respons på ny behandling för alla effektmått.
I de pivotala studierna utvecklade ingen av de 475 patienterna med neurogenöveraktiv detrusor neutraliserande antikroppar vid provanalys. Hos patienter med provanalys under utvecklingsprogrammet (inklusive den öppna förlängningsstudien) utvecklades neutraliserande antikroppar hos 3 av 300 patienter (1,0 %) efter att ha fått doser med endast Botox 200 enheter, och hos 5 av 258 patienter (1,9 %) efter att ha fått minst en dos med 300 enheter. Fyra av dessa åtta patienter fortsatte att uppleva klinisk effekt. Jämfört med den totala populationen behandlad med Botox hade patienter som utvecklade neutraliserande antikroppar generellt sett en kortare svarstid och fick därmed oftare behandling (se Varningar och försiktighet).
Studie efter marknadsföringsgodkännandet
En placebokontrollerad, dubbelblind studie efter godkännandet utfördes på patienter med multipel skleros (MS) med urininkontinens på grund av neurogen överaktiv detrusor, som inte var tillräckligt stabila på minst ett antikolinergikum och inte var kateteriserade vid baseline. Dessa patienter randomiserades till att få antingen 100 enheter Botox (N=66) eller placebo (N=78).
Signifikant förbättring jämfört med placebo i den primära effektvariabeln avseende förändring från baseline i antalet inkontinensepisoder per dag, sågs för Botox (100 enheter) vid den primära tidpunkten för effekt i vecka 6, inklusive procentandelen torra patienter. Signifikant förbättring i urodynamiska parametrar och ”Incontinence Quality of Life” (I-QOL) frågeformulär, inklusive undvikande/begränsat beteende, psykosocial påverkan och social förlägenhet observerades också.
Resultat från studien efter marknadsföringsgodkännande redovisas nedan:
Primära och sekundära effektmått vid baseline och förändring från baseline i en studie efter godkännandet av Botox 100 enheter hos MS-patienter som inte var kateteriserade vid baseline:
Visa större
Botox 100 enheter(N=66) | Placebo(N=78) | p-värde | |
Urininkontinensfrekvens per dag* | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 4,2 | 4,3 | |
Medelförändring i vecka 2 | -2,9 | -1,2 | p<0,001 |
Medelförändring i vecka 6a | -3,3 | -1,1 | p<0,001 |
Medelförändring i vecka 12 | -2,8 | -1,1 | p<0,001 |
Högsta cystometriska kapacitet (ml) | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 246,4 | 245,7 | |
Medelförändring i vecka 6b | +127,2 | -1,8 | p<0,001 |
Högsta detrusortryck under 1:a ofrivilliga detrusorkontraktion (cmH20) | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 35,9 | 36,1 | |
Medelförändring i vecka 6b | -19,6 | +3,7 | p=0,007 |
Totaluppmätt livskvalitet vid inkontinensc,d | |||
Genomsnittligt utgångsvärde | 32,4 | 34,2 | |
Medelförändring i vecka 6b | +40,4 | +9,9 | p<0,001 |
Medelförändring i vecka 12 | +38,8 | +7,6 | p<0,001 |
* Procentandelen torra patienter (utan inkontinens) under vecka 6 var 53,0 % i gruppen som fick 100 enheter Botox och 10,3 % med placebo.
a Primärt effektmått
b Sekundärt effektmått
c Totalpoängen för I-QOL sträcker sig från 0 (mest problem) till 100 (inga problem alls).
d Förspecificerad minsta viktiga skillnad (MID) för totalpoängen för I-QOL var 11 poäng baserat på MID beräknat till 4-11 poäng hos patienter med neurogen överaktiv detrusor.
Medianvaraktigheten för respons i studien, baserat på patientbegäran om ny behandling, var 362 dagar (~52 veckor) för gruppen Botox 100 enhetsdoser jämfört med 88 dagar (~13 veckor) för placebo.
AXILLÄR HYPERHIDROS
Primär hyperhidros i axillerna
En klinisk, dubbelblind multicenterstudie utfördes på patienter som hade ständiga besvär av bilateral primär axillär hyperhidros, definierad som en spontan svettproduktion i vila på minst 50 mg i varje axill under 5 minuter vid gravimetrisk mätning vid baseline. Trehundratjugo patienter randomiserades till att få antingen 50 enheter Botox (n=242) eller placebo (n=78). De som svarade på behandlingen definierades som patienter som uppvisade minst 50 % reduktion från baseline av axillär svettning. Vid den primära effektutvärderingen 4 veckor efter injektion, var responsfrekvensen i Botox-gruppen 93,8 % jämfört med 35,9 % i placebogruppen (p < 0,001). Incidensen av patienter som svarade på behandlingen bland de Botox-behandlade patienterna fortsatte att vara signifikant högre (p < 0,001) än bland placebobehandlade patienter vid alla undersökningstillfällen upp till 16 veckor efter behandlingsstart.
Till en öppen uppföljningsstudie rekryterades 207 lämpliga patienter som fick upp till 3 Botox-behandlingar. Sammantaget fullföljde 174 patienter de totalt 16 månaderna för de båda studierna kombinerade (4 månaders dubbelblind studie och 12 månaders öppen fortsättningsstudie). Incidensen för den kliniska responsen vid vecka 16 efter den första (n=287), andra (n=123) och tredje (n=30) behandlingen var 85,0 %, 86,2 % respektive 80 %. Den genomsnittliga effektdurationen, baserat på singeldosstudien och den öppna fortsättningsstudien, var 7,5 månader efter det första behandlingstillfället. För 27,5 % av patienterna kvarstod dock effekten 1 år eller mer.
Erfarenhet från kliniska prövningar av användning av Botox för primär hyperhidros i axillerna hos ungdomar mellan 12 och 18 år är begränsad. En singel, ettårig, okontrollerad säkerhetsstudie med upprepad dosering har utförts på amerikanska ungdomar mellan 12 och 17 år (n=144) med allvarlig primär hyperhidros i axillerna. Deltagarna var primärt flickor (86,1 %) och av kaukasisk härkomst (82,6 %). Deltagarna behandlades med en dos på 50 enheter per axill och en total dos på 100 enheter per patient per behandling. Det har dock inte utförts några dosstudier på ungdomar och någon dosrekommendation kan därför inte ges. Effekt och säkerhet av Botox i denna åldersgrupp har därför inte kunnat säkerställas.
Farmakokinetik
Allmänna egenskaper för den aktiva substansen:
Distributionsstudier på råttor indikerar långsam diffusion av 125I-botulinum neurotoxin A komplex efter injektion i gastrocnemius, följt av snabb systemisk metabolism och utsöndring via urin. Mängden av radioaktivt märkt substans i muskeln minskade med en halveringstid på ungefär 10 timmar. Vid injektionsstället var radioaktiviteten bunden till stora proteinmolekyler, medan den i plasman var bunden till små molekyler, vilket tyder på snabb systemisk metabolism av substratet. Inom 24 timmar efter dosering hade 60 % av radioaktiviteten utsöndrats via urinen. Toxin metaboliseras förmodligen av proteaser varefter de molekylära komponenterna återvinns via normala metaboliska transportvägar.
Klassiska absorptions-, distributions-, biotransformations- och eliminationsstudier med den aktiva substansen har inte utförts på grund av produktens egenskaper.
Egenskaper vid användning hos patienter:
Troligen förekommer en mindre systemisk distribution av terapeutiska Botox-doser. Kliniska studier, med enkel fiber elektromyografi, har visat ökad elektrofysiologisk neuromuskulär aktivitet i muskler belägna långt från injektionsstället, utan att detta åtföljts av några kliniska tecken eller symtom.
Prekliniska uppgifter
Reproduktionsstudier
När dräktiga möss, råttor och kaniner gavs intramuskulära Botox-injektioner under den organbildande perioden, var den högsta dos som ej gav några negativa effekter på fosterutvecklingen 4, 1 respektive 0,125 enheter/kg. Högre doser resulterade i reduktion av fostrets kroppsvikt och/eller försenad benbildning och för kanin kunde missfall noteras.
Fertilitet och reproduktion
NOEL avseende reproduktion efter i.m. injektion av Botox var 4 enheter/kg hos hanråttor och 8 enheter/kg hos honråttor. Högre doser var förknippade med en dosberoende sänkning av fertiliteten. Förutsatt att befruktning inträffade fanns det inga negativa effekter på antal eller livsduglighet hos embryon avlade av behandlade han- eller honråttor.
Övriga studier
Förutom reproduktionstoxikologin har följande prekliniska säkerhetsstudier genomförts med Botox: akut toxicitet, toxicitet efter upprepad injektion, lokal tolerans, mutagenicitet, antigenicitet, blandbarhet med humant blod. Dessa studier avslöjade ingen speciell risk för människa vid kliniskt relevanta doser. Vid behandling av nedre extremiteter hos pediatriska patienter ska den högsta kumulativa dosen under ett 3 månaders intervall i allmänhet inte överskrida 6,0 enheter/kg kroppsvikt eller 200 enheter, beroende på vilken som är lägre. Den publicerade intramuskulära LD50-dosen för ungar från apa är 39 enheter/kg.
Ingen systemisk toxicitet observerades efter en enstaka injektion på <50 enheter/kg Botox i detrusorn hos råttor. För att simulera oavsiktlig injektion administrerades en enstaka dos med Botox (ca 7 enheter/kg) i prostatiska uretra och proximala rektum, sädesblåsan och urinblåsväggen eller livmodern hos apor (ca 3 enheter/kg) utan kliniska biverkningar. I en studie med upprepad dos i detrusorn (4 injektioner) under 9 månader observerades ptos vid 24 enheter/kg och dödsfall observerades vid doser ≥ 24 enheter/kg. Degeneration/regeneration av myofiber observerades i skelettmuskler hos djur som gavs en dos på 24 enheter/kg. Dessa myopatiska förändringar ansågs som sekundära effekter till systemisk exponering. Degeneration av myofiber observerades hos ett djur som gavs en dos på 12 enheter/kg. Det här djurets skada hade minimal svårighetsgrad och ansågs inte ha samband med några kliniska manifestationer. Det kunde inte med säkerhet fastställas om det hade något samband med Botox-behandlingen. Dosen på 12 enheter/kg motsvarar en tre gånger större exponering för Botox än den rekommenderade kliniska dosen på 200 enheter för urininkontinens på grund av neurogen överaktiv detrusor (baserad på person med en vikt på 50 kg).
Innehåll
Botulinumtoxin* typ A, 50, 100 eller 200 Allergan-enheter/injektionsflaska. Humant albumin och natriumklorid.
* från Clostridium botulinum
Enheter av botulinumtoxin är inte utbytbara mellan olika produkter.
Blandbarhet
Då blandbarhetsstudier saknas skall detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.
Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)
Clostridium botulinum neurotoxin typ A hemagglutininkomplex
Miljörisk: Användning av aminosyror, proteiner och peptider bedöms inte medföra någon miljöpåverkan.
Hållbarhet, förvaring och hantering
3 år.
Styrkebestämningar har visat att produkten kan förvaras i upp till 5 dagar vid 2°C-8°C efter beredning. Ur ett mikrobiologiskt perspektiv bör produkten användas omedelbart. Om den inte används omedelbart är förvaringstid och förvaringsbetingelser före administrering användarens ansvar och ska normalt inte vara mer än 24 timmar vid 2°C-8°C, om inte beredning/spädning (etc.) har ägt rum under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.
Förvaras i kylskåp (2°C-8°C) eller i djupfryst tillstånd (-5°C till -20°C).
Beredning av injektionslösningen och färdigställande av injektionssprutan bör ske över pappershanddukar med plastunderlägg för att fånga upp eventuellt spill.
Botox får enbart lösas upp med steril fysiologisk natriumkloridlösning utan konserveringsmedel (natriumklorid 0,9 % injektionsvätska). Lämplig mängd spädningsvätska dras upp i en injektionsspruta. Se Dosering för spädningsinstruktioner.
Om olika flaskstorlekar av Botox används som del av en injektionsbehandling måste försiktighet iakttas så att korrekt mängd spädningsvätska används för att lösa ett specifikt antal enheter per 0,1 ml. Mängden spädningsvätska varierar mellan Botox 50 Allergan-enheter, Botox 100 Allergan-enheter och Botox 200 Allergan-enheter. Varje spruta ska märkas i enlighet med detta.
Då Botox denatureras av skumbildning eller liknande häftig omrörning, skall spädningsvätskan sprutas in i injektionsflaskan försiktigt. Injektionsflaskan skall kasseras om den inte innehåller ett vakuum som drar lösningen in i injektionsflaskan. Färdigberedd Botox är en klar, färglös till svagt gul lösning utan partiklar. Före användning skall man kontrollera visuellt att den färdigblandade lösningen är en klar vätska som inte innehåller partiklar. Efter beredning i injektionsflaskan kan Botox förvaras i kylskåp (2-8°C) i upp till 24 timmar före användning. Datum och tidpunkt för upplösning skall anges på etiketten. Om Botox ytterligare utspädes i en spruta för injektion i detrusorn, ska den användas omedelbart. Denna produkt är enbart avsedd för engångsbruk och all oanvänd lösning ska kasseras.
För säker destruktion skall oanvända injektionsflaskor spädas med en liten mängd vatten och därefter autoklaveras. Alla använda injektionsflaskor, sprutor och spill etc. skall autoklaveras eller också inaktiveras kvarvarande Botox under 5 minuter med hjälp av utspädd hypokloritlösning (0,5 %).
Ej använt läkemedel och avfall skall hanteras enligt gällande anvisningar.
Förpackningsinformation
Pulver till injektionsvätska, lösning 100 Allergan-enheter (vitt pulver)
1 styck injektionsflaska, 1810:60, F
10 x 1 styck injektionsflaska (fri prissättning), EF
Pulver till injektionsvätska, lösning 200 Allergan-enheter (vitt pulver)
1 styck injektionsflaska, 3670:31, F
Pulver till injektionsvätska, lösning 50 Allergan-enheter (vitt pulver)
1 styck injektionsflaska (fri prissättning), EF