/

Allt om frusen skuldra (frozen shoulder) – Symptom, stadier och behandling

3 min läsning

Frusen skuldra

Frusen skuldra eller frozen shoulder som det ofta kallas är ett sjukdomstillstånd som drabbar en axel. Frusen skuldra kommer i tre stadier som man går igenom där man först har ont i axeln och sedan får mer minskad rörlighet för att sedan sakta få tillbaka rörligheten. Hela sjukdomsförloppet brukar ta 1-3 år. Sjukdomen är inte farlig i sig själv men kan skapa lidande och problem i vardagen. Behandlingen utgörs normalt sett av smärtlindrande och rörelseövningar från fysioterapeut. 

Anatomisk bild av axeln. Det röda är ledkapseln kring axelleden. Källa: Wikimedia commons

Vad är frusen skuldra?

Frusen skuldra är ett vanligt tillstånd som drabbar 3% av befolkningen, oftast drabbas kvinnor över 40. Tillståndet drabbar en av ens axlar och kommer i tre stadier. Det tar mellan 1-3 år att ta sig igenom alla tre stadierna men efter detta är man återställd. Tillståndet är i det stora hela ofarligt men det kan vara väldigt störande och begränsa ens vardag.

De tre stadierna 

Frusen skuldra kommer i tre stadier som har olika symptom som dominerar sjukdomen. 

Stadie 1 – Frysning

Under det första stadiet så börjar det med att man får smärta i axeln som kommer när du rör din axelled. Smärtan kommer smygande och får starkare karaktär under stadiet. Du börjar också under stadiets gång få minskad rörlighet i axeln. Detta stadiet kan vara ifrån några veckor till flera månader. Här kan det bli aktuellt med smärtlindring med tabletter eller fysioterapi.

Stadie 2 – Frusen skuldra

Det andra stadiet domineras av minskad rörelseomfång i axeln. Smärtan har klingat av och kan vara helt försvunnen. Här är rörelseomfånget ibland så pass minskat att du har svårt att utföra dagliga aktiviteter med axeln. denna fasen kan vara i 2-6 månader.

Stadie 3 – Tining

Under den tredje fasen så börjar man att återfå sin rörlighet i axelleden. Detta sker långsamt och gradvis över en längre period, ofta tar det mellan 6 månader och 2 år. 

Vem får frusen skuldra?

All kan drabbas av frusen skuldra men det är vanligast bland kvinnor över 40 års ålder. Man har också funnit att diabetiker oftare drabbas av frusen skuldra. Patienter som inte rör sin axel under längre perioder av tid såsom efter en stroke har också en ökad risk för frusen skuldra. 

Varför får man frusen skuldra

Exakt varför man drabbas av en frusen skuldra är läkare inte helt säkra på, men det utförs forskning på området. Det som man vet är att kring axelleden så ligger det en ledkapsel. Denna fungerar som ett skydd för leden men också som smörjande medel för leden. När man får en frusen skuldra blir ledkapselns väggar tjockare och orörliga, varför detta sker vet man inte. Men det minskar rörelseomfånget på axeln.

På vårdcentralen

Om man tror sig ha en frusen skuldra så är det en bra idé att uppsöka en vårdcentral för att få hjälp och stöd i sjukdomsförloppet. Här kan en läkare undersöka dig och se om det faktiskt är en frusen skuldra eller om det är något annat. Detta kan en läkare oftast göra genom att fråga dig om sjukdomsförloppet och undersöka din axel. Ibland kan de bedöva din axel för att kunna testa att det inte bara är muskler som spänner sig och minskar rörligheten utan att det faktiskt är ledkapseln som minskar rörligheten. Om en läkare är osäker på på att det är frusen skuldra så kan de skicka dig på röntgen detta är dock ovanligt. 

Behandling

Behandlingen av en frusen skuldra syftar till två saker, det ena är att minska smärtan under det första stadiet så att du inte slutar röra på axeln, det andra är att öka din rörlighet.

Medicinsk behandling

En frusen skuldra behandlas främst med smärtlindring i form av paracetamol (alvendon, panodil) och antiinflamatoriska smärtlindrande (naproxen, ipren, voltaren). I sällsynta fall kan läkare testa att ge en kortisoninjection i axeln. Detta förbättrar inte prognosen för sjukdomsförloppet men kan ge smärtlindring. Kirurgi är inte en behandlingsmetod som används på frusen skuldra då det alltid läkare ut av sig själv. 

Rörelsebehandling

För att få så mycket rörlighet som möjligt i sin axel så är det viktigt med att träna sitt rörelseomfång. Detta görs med fördel hos en fysioterapeut. Din vårdcentral kan skicka en remiss till fysioterapeut och då behöver du inte anställa en privat fysioterapeut. Här kommer du att få övningar som du kan göra hemma, det är viktigt att vara följsam och göra övningarna för att få ett gott rörelseomfång. 

Skriv ett svar

Your email address will not be published.

Senaste av Blog

Har du diabetes, övervikt eller fetma?

Dialiv är appen för alla med diabetes. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontroll och få stöd när du behöver det.

Dialiv är appen för alla med diabetes, övervikt eller fetma. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontrollen.

Nu med Blodsockerkit!