Förmaksflimmer: Symtom, orsaker, utredning, behandling

7 min läsning

Vad är förmaksflimmer?

I hjärtat finns två förmak och två kamrar. Det högra förmaket tar emot blod från alla kroppens vener och pumpar blodet till höger kammare som pumpar blodet vidare till lungorna. Det vänstra förmaket tar emot syrerikt blod från lungorna och pumpar det vidare till vänster kammare. Den vänstra kammaren pumpar ut blod till hela kroppen. Förmaken är alltså mycket viktiga för hjärtats funktion. Förmaket pumpar ut blod till kammaren genom att dra ihop sig. Det gör den när det kommer en elektrisk impuls från sinusknutan, som ibland kallas ”hjärtats pacemaker”. Det innebär att sinusknutan alstrar en elektrisk impuls som aktiverar förmaken på ett ordnat vis. I ett normalt hjärta är det endast sinusknutan som har förmågan att avfyra en sådan elektrisk impuls.

Hjärtats anatomi. Hjärtat har två förmak: höger och vänster förmak. De flesta fall av förmaksflimmer härrör från vänster förmak. Källa.

Vid förmaksflimmer råder ett elektriskt kaos i förmaken. Flera hundra platser avfyrar elektriska impulser samtidigt, vilket gör att sinusknutans funktion blir meningslös. De många hundra impulserna gör att förmaket inte kan dra ihop sig på ett organiserat sätt. Istället ser det ut som att förmaket flimrar, därav namnet förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer finns alltså ett elektriskt kaos i förmaken och detta gör att förmaken flimrar. Förmaksflimmer kan få allvarliga konsekvenser. Den mest fruktade komplikationen är stroke.

Förmaksflimmer drabbar 7 av 100 svenskar som är 65 år eller äldre. Förmaksflimmer är vanligare bland män.

Risken för stroke stiger vid förmaksflimmer. Detta beror på att ett flimrande förmak inte pumpar blod ordentligt, och då levrar sig blodet i förmaket. Levrat blod pumpas sedan ut från kammaren och kan hamna i hjärnan eller andra organ. Det är viktigt att upptäcka förmaksflimmer tidigt så att man kan få behandling med blodförtunnande läkemedel. Därutöver behöver man behandling för att sänka hjärtfrekvensen. Vid förmaksflimmer får man nämligen mycket hög hjärtfrekvens vilket är skadligt.

Vad är förmaksflimmer?

Förmaksflimmer är en hjärtrytmrubbning, en så kallad arytmi. Hjärtats normala rytm kallas sinusrytm. Alla onormala rytmer kallas arytmier. Förmaksflimmer är den vanligaste arytmin. Eftersom det råder ett elektriskt kaos i förmaken under ett förmaksflimmer så kommer hjärtat att aktiveras väldigt ofta och fort. Det gör att personer med förmaksflimmer får hög hjärtfrekvens (takykardi). Detta upplever man som hjärtklappningar

Eftersom det är ett kaos i förmaken så finns inte heller någon regelbundenhet i hjärtats rytm. Vid förmaksflimmer är hjärtrytmen alltid oregelbunden.

Om du är över 50 år gammal och har oregelbunden och snabb hjärtfrekvens så skall du misstänka att du har förmaksflimmer, och därför kontakta din vårdcentral.

Vissa personer med förmaksflimmer har dessutom perioder med väldigt långsam hjärtrytm (bradykardi). Detta är ett speciellt sjukdomstillstånd som kallas brady-taky-syndrom.

Fakta om förmaksflimmer

  • Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen i Sverige.
  • Förekomsten av förmaksflimmer kommer öka under kommande decennier.
  • Förmaksflimmer är starkt korrelerat till ålder; ju äldre man är desto högre är risken för att man har förmaksflimmer.
  • De flesta episoder med förmaksflimmer ger inga symtom (man kallar det asymtomatiskt förmaksflimmer). Det innebär att man kan ha förmaksflimmer utan att veta om det.
  • Ibland upptäcks förmaksflimmer i samband med att man får en stroke eller annan propp.
  • Personer med högt blodtryck, diabetes, män, personer som dricker alkohol, personer med hjärtsvikt, har klart högre risk för förmaksflimmer.

Symtom på förmaksflimmer

  • Oregelbunden puls (hjärtrytm)
  • Snabb puls
  • Trötthet
  • Yrsel
  • Andnöd
  • Bröstsmärta
  • Obehag i bröstet
  • Oroskänsla, ångest
  • Kallsvett
  • Förmaksflimmer kan också föreligga utan att man har några symtom.
  • Normalt har hjärtat en frekvens (puls) på 60 till 100 slag per minut när man vilar. Vid förmaksflimmer är frekvens högre än 100 slag per minut och dessutom är den oregelbunden. Du kan ta pulsen på halsen eller på handleden. Vid förmaksflimmer brukar pulsen inte vara snabbare än 200 slag/min. Ju högre pulsen är desto sämre mår man.
  • Ett förmaksflimmer kan vara i allt ifrån några sekunder till resten av livet.

Vad orsakar förmaksflimmer?

Den starkaste riskfaktorn för förmaksflimmer är ålder. Högt blodtryck är också en stark riskfaktor, liksom är hjärtsvikt. Följande utgör riskfaktorer för förmaksflimmer:

Varför får man stroke av förmaksflimmer?

Personer med förmaksflimmer har 5 gånger ökad risk för stroke, jämfört med personer utan förmaksflimmer. Man anser idag att förmaksflimmer orsakar 14% av alla stroke i Sverige. De som får stroke pga förmaksflimmer får dessutom allvarligare, mer omfattande, stroke.

Förklaringen till att förmaksflimmer orsakar stroke är att blodet i förmaken levrar sig om man har förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer kan nämligen inte förmaken dra ihop sig och då blir blodet stillastående. När blod är stillastående så börjar det levra sig (koagulera). Levrat blod är hårt och kan orsaka proppar om det hamnar i små kärl. När blod levrar sig i förmaket så åker det vidare till kammaren och därifrån ut i kroppen. Då kan det levrade blodet täppa till små blodkärl, t ex blodkärl i huvudet (vilket orsakar stroke).

Hur behandlas förmaksflimmer?

Behandlingen av förmaksflimmer inkluderar läkemedel som sänker hjärtfrekvensen (pulsen) och läkemedel som tunnar ut blodet (blodförtunnade, antikoagulantia).

För att sänka pulsen brukar man använda följande läkemedel:

  • Beta-blockerare (metoprolol, bisoprolol, propranolol)
  • Kalciumblockerare (verapamil, diltiazem)

Man kan numera också göra en så kallad ablation vilket innebär att man gör ett litet ingrepp i förmaket. Ablation innebär att man för in en kateter via ljumsken och denna kateter förs upp till hjärtat där man lokaliserar det området i förmaket som orsakar förmaksflimret. Katetern är försedd med verktyg som gör att man kan förstöra den delen av förmaket, antingen med elektrisk ström eller genom att frysa sönder området. Många med förmaksflimmer kan bli botade med hjälp av en ablation. För att detta skall vara ett alternativ måste man uppfylla vissa kriterier.

Man behöver även blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia) för att förhindra proppar och minska risken för stroke. Dessa läkemedel inkluderar warfarin (Waran), Pradaxa (dabigatranetexilat), Xarelto (rivaroxaban), Eliquis (apixaban) och Lixiana (edoxaban). Risken för blödning är högst med warfarin.

Blodförtunnande i form av Trombyl, Magnecyl, Treo och Bamyl innehåller samtliga acetylsalicylsyra (ASA) och har ingen nämnvärd effekt vid förmaksflimmer.

Vad avgör vilken behandling man får vid förmaksflimmer?

I dagsläget behandlas i princip alla patienter med en beta-blockerare för att sänka pulsen. Därutöver får majoriteten Pradaxa, Xarelto, Eliquis eller Lixiana. Waran används allt mindre eftersom det medför en högre blödningsrisk jämfört med övriga preparat. Dessutom måste Waran kontrolleras via fortlöpande provtagning av det som kallas PK-INR (eller bara PK). PK-värdet indikerar om man har för stor eller för liten effekt av Waran, varvid man får dosjustera allteftersom.

IBland får man dock ingen blodförtunnande. Det beslutet fattar doktorn som regel efter att ha bedömt din risk för blodproppar (särskilt stroke) med ett verktyg som kallas CHADS-VASC. Detta verktyg är en enkel riskberäkning där man samlar poäng beroende på hur många riskfaktorer man har för stroke. Här är de parametrar som ingår i CHADS-VASC:

Beräkning av CHADS-VASC

Hjärtsvikt1
Högt blodtryck (hypertoni)1
Ålder 75 år eller äldre2
Ålder 65 till 74 år1
Diabetes1
Tidigare drabbad av stroke, TIA eller tromboembolism (blodproppar)2
Kärlsjukdom1
Kvinnligt kön1

Om man har 0 poäng så behöver man ingen behandling. Om man har 1 poäng eller mer så behöver man behandling med antikoagulantia.

Ska jag kontakta min läkare eller sjuksköterska?

Ring din vårdcentral om du misstänker att du har förmaksflimmer. Snabb och oregelbunden puls är ett tecken på förmaksflimmer. Förmaksflimmer är mycket ovanligt bland personer yngre än 40 år.

Olika typer av förmaksflimmer

Förmaksflimmer finns i flera typer beroende på hur ofta man har förmaksflimmer. De flesta med förmaksflimmer har flimmer i perioder. I sjukdomens tidiga stadier brukar man ha förmaksflimmer ibland. Då kan varje episod vara mellan några sekunder till flera dagar. Med tiden brukar man få allt fler episoder med förmaksflimmer och till sist kan det bli ihållande. Man talar om fyra olika typer av förmaksflimmer:

  • Paroxysmalt förmaksflimmer — flimmer som kommer och går, och varar inte längre än 48 timmar.
  • Ihållande förmaksflimmer — varje episod varar längre än 7 dagar.
  • Persisterande förmaksflimmer — kontinuerlig förmaksflimmer i ett år eller längre.
  • Permanent förmaksflimmer — oavbrutet förmaksflimmer.

Förmaksfladder

Vad är förmaksfladder?

Förmaksfladder är vanligt bland personer som har förmaksflimmer. Fladder är dock lite annorlunda. Vid förmaksfladder finns inte ett elektriskt kaos i förmaken, men det finns däremot en elektrisk rundgång som oftast snurrar runt hjärtklaffen som skiljer höger förmak och höger kammare. Denna hjärtklaffen kallas trikuspidalisklaffen. Det kan bli elektrisk rundgång runt den klaffen och det innebär att en elektrisk impuls färdas runt klaffen. Den elektriska impulsen snurrar cirka 300 gånger per minut runt klaffen och lika ofta aktiveras förmaken. Ungefär hälften av alla dessa impulser går vidare till kamrarna som därmed aktiveras cirka 150 gånger per minut. Vid förmaksfladder brukar man ha en puls på cirka 150 slag / min. Detta är obehagligt och ger samma symtom som vid förmaksflimmer. Den enda skillnader är att pulsen brukar vara regelbunden vid förmaksfladder (vid förmaksflimmer är pulsen oregelbunden).

Skriv ett svar

Your email address will not be published.

Senaste av Blog

Har du diabetes, övervikt eller fetma?

Dialiv är appen för alla med diabetes. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontroll och få stöd när du behöver det.

Dialiv är appen för alla med diabetes, övervikt eller fetma. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontrollen.

Nu med Blodsockerkit!