Diskbråck: symtom, orsak, utredning, behandling

Diskbråck är en skada på mellankotskivorna (intevertebraldisk) som finns mellan varje ryggkota i ryggraden. Mellankotskiva fungerar som en led och stötdämpare i ryggraden. Varje mellanskotskiva (disk) består av en mjuk vävnad som omges av hårdare vävnad (broskhölje). Vid diskbråck buktar mellankotskivans mjuka inre ut ur disken, oftast till följd av att det hårda broskhöljet gått sönder. Insidan av disken kan då trycka mot nerverna i ryggkanalen eller mot blodkärlen som försörjer områden kring disken. Detta kan ge symtom såsom lumbago (smärta i korsryggen), ischialgi (smärtutstrålning i benet) eller inflammation.

Diskbråck kan vara väldigt smärtsamt om det trycker på nerverna. Det blir vanligtvis bättre med vila, mild träning och smärtstillande medel. Ifall symtomen inte förbättras efter ett par veckor med ovannämnda behandlingsmetoder så genomförs röntgendiagnostik med magnetkamera för att avgöra vad som orsakar smärtan. Diskbråck går oftast över av sig själv, efter ett par månader brukar de flesta inte längre ha ont. En del kan behöva opereras. Det finns flera andra orsaker till att en person har ont i ryggen.

Diskbråck blir vanligare med stigande ålder. De flesta personer med diskbråck (ca 90%) behandlas utan kirurgi och symtomen läker i allmänhet inom 6-12 veckor. Det finns en del riskfaktorer för diskbråck såsom ärftlighet, hög fysisk arbetsbelastning, högt BMI, rökning och låg fysisk aktivitet.

När vi människor blir äldre så blir koncentrationen av vatten i mellankotskivorna lägre. Detta leder till att mellankotskivan sänks, sprickor bildas och små ben (osteofyter) kan växa runt omkring disken. Inom sjukvården skiljer man oftast på diskbråcken beroende på vart disken buktar ut, vilken nivå av ryggraden som diskbråcket befinner sig och hur omfattande diskbråcket är.

Smärtan som en person upplever beror inte enbart på mekanisk påverkan på nerverna eller annan omkringliggande vävnad utan även att olika kemiska substanser frisätts som orsakar inflammation och smärta.

Symtom

Diskbråck kan orsaka följande symtom:

• Smärta i nedre delen av ryggen
• Domningar eller stickningar i axlar, rygg, armar, händer, ben eller fötter
• Nacksmärta
• Värk när personen böjer eller rätar ut ryggmuskler
• Svaghet i armar eller ben
• Smärta i skinkorna, höfterna eller benen

Inte alla diskbråck orsakar symtom. Många kommer aldrig att veta att de har diskbråck. Insjuknandet är oftast plötsligt och uppkommer i samband med en aktivitet. Smärtan känns plötsligt och tilltar i intensitet efter några dagar oftast följt av smärtutstrålning i benet. Hos barn förekommer ryggsmärta mer än bensmärta. Bensmärta ökar när en person sitter ner men även om trycket i buken ökar, exempelvis vid hosta eller toalettbesök. Personer med diskbråck upplever oftast en lätt symtomlindring om de ligger ner, gärna på rygg med 90 graders böjning i höft och knän.

Utöver smärta kan nervpåverkan från diskbråck orsaka en sensorisk störning. Detta kan uppfattas av personen som känselbortfall, stickningar eller domningskänsla.

Akuta symtom vid diskbråck (cauda equina syndrom)

Ett stort diskbråck som ligger i ländryggen kan orsaka ett s k cauda equina-syndrom. Detta innebär att nervrötterna som styr många av de motoriska och sensoriska funktionerna hos blåsa och tarmar kan påverkas. Tillståndet är akut och den drabbade måste ta kontakt med kirurg omedelbart för ställningstagande till operation. Det är viktigt att åtgärda detta tillstånd fort eftersom tidsfaktorn är av avgörande för prognosen och den eventuella komplikationer.

symtom vid cauda equina-syndrom

• Svårigheter eller känningar av urinträngningar
• Svag urinstråle
• Ofrivillig gasavgång
• Nedsatt känsel kring genitalia, innerlår och ändtarmsöppning (ridbyxanestesi)

Andra orsaker till ryggsmärta

Ibland kan smärtan vara ett resultat av en skada som en vrickning eller belastning, men ofta finns det ingen uppenbar anledning. Ryggsmärta orsakas sällan av något allvarligt.

Behandling

Din allmänläkare kan ordinera starkare smärtstillande medel, injektion med kortikosteroider eller ett muskelavslappnande läkemedel att använda på kort sikt. Om dina symtom inte blir bättre kan din läkare rekommendera ytterligare tester exempelvis en magnetkameraundersökning. De kan också hänvisa dig till en sjukgymnast.

Kirurgi för diskbråck

Kirurgi behövs vanligtvis inte, men din läkare kan hänvisa till dig en specialist för att diskutera operation om dina symtom:

• Inte har förbättrats med hjälp av andra behandlingar
• Inkluderar försämring av muskelsvaghet, eller domningar

När kirurgen öppnar opererar ett diskbråck gör man ett snitt över ryggraden på den höjd där diskbråcket befinner sig och skapar en liten öppning mellan disken och de två kotbågarna. Operationen brukar ta en timme och personen är alltid sövd när man opererar ett diskbråck. Patienten brukar ibland gå hem samma dag men vanligtvis dagen efter operationen. Du kan röra på dig precis som vanligt men försök att inte anstränga ryggen i början.

Steloperation

En steloperation görs ibland vid diskbråck i halsryggen. Vid steloperation tar kirurgen bort disken mellan två kotor och placerar in ett ben mellan kotorna för att fixera kotorna. Detta ben kommer oftast från höftkammen. Vid steloperation blir en liten del av ryggen orörlig men det påverkar inte rörligheten i ryggen.

Hur du kan lindra smärtan från diskbråck?

Om smärtan är uttalad kan du behöva vila först. Men börja träna försiktigt så fort du kan, det hjälper till med återhämtningen. En viktig del av behandlingen vid diskbråck är sjukgymnastik. Typen av träning är inte viktig bara personen gradvis ökar sin aktivitetsnivå.

Du kan göra följande för att lindra smärtan:

Försök att återgå till jobbet och stå upp och arbeta om du har ett stillasittande jobb. Du kan däremot behöva sjukskriva dig om du har ett fysiskt krävande jobb.

• Försökt motionera så gott det går.
• Placera en kudde under dina ben så att knän böjs om du har ett diskbråck lång ner i ryggen.
• Pröva att ligga på sidan i fosterställning

Smärtstillande läkemedel

Ta alternativa smärtstillande medel som ibuprofen och paracetamol. Paracetamol på egen hand rekommenderas inte för ryggsmärta. Ta dessa läkemedel regelbundet (upp till den rekommenderade dagliga mängden) och inte endast vid behov. Morfinpreparat skall undvikas till varje pris. Ifall personen upplever nervsmärta så kan man pröva antingen gabapentin eller pregabalin.

Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som ibuprofen är inte lämpliga för alla. Starkare smärtstillande medel som innehåller kodein kan hjälpa till med smärta. Dessa typer av smärtstillande medel kan orsaka missbruk och bör endast användas i några dagar.

När ska du träffa en läkare?

• Om dina smärtstillande läkemedel inte hjälper
• Smärtan blir inte bättre efter en månad
• Om du upplever feber eller frossa
• Oförklarlig viktminskning
• En svullnad i ryggen
• Smärtan är värre på natten
• Smärta så påminner om cauda equina-syndrom

Kontakta läkare omedelbart vid följande tillstånd:

• Domningar runt din ändtarmsöppning eller könsorganen
• Svårigheter att kissa
• Förlorar känslan i ett eller båda benen
• Kan inte kontrollera när du kissar eller bajsar
• Fick symtom som påminner om diskbråck efter en allvarlig olycka

Bakomliggande orsak till diskbråck

Ett diskbråck uppstår när kotorna eller disken utsätts för kraftiga kompressioner, rotationer och glidningskrafter som kan orsaka skador på vävnaden. Denna skada kan uppstå akut eller över längre tid (degeneration).

Diskbråck kan uppstå på grund av:

• Åldrande
• Hög arbetsbelastning
• Lyft av tunga föremål
• Vibrationer från att köra bil eller använda maskiner
• Personer som är inaktiva eller överviktiga