Diabetes och psykisk hälsa

5 min läsning

Diabetes och psykisk hälsa

Kroniska sjukdomar är starkt associerade med psykisk ohälsa. Att leva med en kronisk sjukdom påverkar det vardagliga livet och därmed det mentala välmåendet. Det är svårt att leva med en kronisk sjukdom. Det finns förstås stora individuella variationer i hur vi hanterar och klarar sjukdomar och svåra bsked, men de allra flesta känner någon form av stress över situationen. Psykisk ohälsa kan både orsaka diabetes, och andra hjärt-kärlsjukdomar, liksom vara en konsekvens av diabetes. Oavsett vilket så leder psykisk ohälsa som regel till att det blir svårare att hantera diabetessjukdomen och forskning tyder på att risken för diabeteskomplikationer (t ex retinopati, nefropati, neuropati, hjärt-kärlsjukdom, hjärtsvikt, etc) ökar avsevärt.

Tankar, känslor och attityder påverkar din hälsa

Din hälsa påverkas i mycket hög grad av hur du hanterar en kronisk sjukdom. Det föreligger stora individuella variationer i vår förmåga att hantera sjukdomar, stress och förändringar i vardagen. En del människor upplever inte att diabetes är något nämnvärt problem, medan andra blir mycket ledsna över situationen. Det är mycket svårt att påverka tankar, känslor och attityder, eftersom detta är något vi utvecklat under många år. Det råder dock ingen tvekan om att de flesta människor kan ändra sina känslor och attityder till det bättre, och på så vis förbättra sitt sjukdomstillstånd.

För personer med typ 1 diabetes är diagnosen som regel mer omvälvande än för personer med typ 2 diabetes. Typ 1 diabetes kan inte sällan försätta en hel familj, eller till och med släkt, i långvarigt chocktillstånd. Typ 2 diabetes är ofta en sjukdom där familjen under längre tid, ibland flera år, anat att sjukdomen föreligger eller är på väg. Ofta är innebär diagnosen typ 2 diabetes inte några omvälvande livsförändringar.

Depression och diabetes

Depression är också en sjukdom. Personer som är deprimerade är nedstämda, tappar intresse för vardaglgia aktiviteter och tycker att saker och ting inte är lika njutbara som de en gång var. Att hamna i en depression kan vara mycket svårt. Alla människor kan bli deprimerade och det påverkar vår förmåga att leva ett hälsosamt liv. Att ha diabetes och depression samtidigt kan innebära stora svårigheter att hantera blodsocker, riskfaktorer och genomföra det livsstilsförändringar som sjukdomen kräver.

Personer med diabetes har 2 till 3 gånger ökad risk för att drabbas av depression.

Diabetes medför en ökad risk för depression. I de flesta studier är risken ökad 2 till 3 gånger, jämfört med personer utan diabetes. Dessvärre talar också forskningen för att endast 25% till 50% av alla med diabetes får diagnosen och behandling för sin depression. Detta är olyckligt eftersom det finns effektiva behandlingar och depression tenderar att förvärras om tillståndet inte behandlas.

Symtom på depression

  • Man känner sig ledsen eller tom.
  • Förlorat intresse för aktiviteter som man annars tycker är roliga.
  • Man börjar äta för mycket eller för lite.
  • Man sover för lite eller sover onormalt mycket.
  • Svårt att koncentrera sig eller fatta beslut.
  • Trötthet. Man känner sig onormalt trött.
  • Känsla av hopplöshet, irritation, oro.
  • Skuldkänsla.
  • Huvudvärk, smärtproblematik, magproblem.
  • Tankar på döden. Depression kan leda till självmordstankar.

Om du tror att du har depression, kontakta genast din vårdgivare för att få hjälp att få behandling. Ju tidigare depression behandlas, desto bättre är prognosen.

Olika typer av depression

Egentlig depression

Egentlig depression är den vanligaste formen av depression. För att få diagnosen krävs att man är nedstämd och man har andra symtom på depression under minst två sammanhängande veckor. Man måste även ha svårt att sköta vardagen (arbetet, familj, socialt liv). Det finns tre grader av egentlig depression: svår, måttlig och lätt.

Melankoli: svår depression

Melankoli är den svåraste formen av egentlig depression. Melankoli innebär att man har svår ångest, uttalad nedstämdhet och är likgiltig inför livet. Detta är en svår sjukdom som måste behandlas. Dödstankar är vanligt.

Dystymi

Dystymi innebär att man varit nedstämd under minst 2 år, men man uppfyller inte övriga kriterier för depression.

Stress, ångest och diabetes

Stress är, till skillnad från depression, en del av livet. Vi människor blir stressade i många situationer. Mängden stress i vardagen varierar mycket från person till person och dessutom varierar det under livets gång. Stress är likaledes skadligt för hälsan och för förmågan att hantera sin diabetes. Stress leder dessutom till illabefinnande, irritation, rädsla, trötthet och på sikt kan det leda till utmattning.

Blodsockret påverkas av stress. Stresshormon (kortisol) gör att blodsocker stiger. Dessutom kan akut stress leda till att man får höga koncentrationer adrenalin och noradrenalin i blodet, vilket kan leda till svängande blodsocker.

Ångest

Ångest är en reaktion på stress eller annat illabefinnande. Personer med diabetes har 20% högre risk att drabbas av ångest. Liksom för depression och stress leder ångest till att det blir svårare att kontrollera sin diabetes. I många fall kan dessutom diabetes vara orsaken till att man utvecklar ångest.

Ångest är i många fall enklare att behandla med KBT (kognitiv beteendeterapi) än med mediciner. Vanliga mediciner mot depression (SSRI, SNRI) kan dock användas för att behandla ångest. Livsstilsförändringar är också viktiga, varav följande kan rekommenderas:

  • Ökad fysisk aktivitet. För den som är fysiskt inaktiv kan det räcka med att börja promenera.
  • Avslappningsövningar, meditation, yoga.
  • Ta hjälp av vänner och familj för att lyfta problemet och eventuellt få goda råd.
  • Ta en paus från moment och aktiviteter som eventuellt orsakar ångest.
  • Begränsa intag av alkohol.
  • Ät hälsosam mat.

Personer med diabetes kan ibland förväxla ångest med känsla av lågt blodsocker. Om du är osäker på om det är ångest eller lågt blodsocker som orsakar ditt illabefinnande så bör du genast kontrollera ditt blodsocker eftersom hypoglykemi (lågt blodsocker) kan och bör behandlas fort.

Diabetes burnout (utmattning)

Att leva med diabetes kan vara mycket påfrestande. Man kan bli frustrerad, orolig och trött på att leva med diabetes. Inte sällan upplever patienter att de arbetar hårt för att uppnå sina mål och trots det misslyckas de med att nå målen. Det kan till slut kännas som att sjukdomen kontrollerar dig, istället för att du kontrollerar sjukdomen. Termen diabetes burnout syftar till ett tillstånd då sjukdomen resulterat i att man blivit utmattad och man blir allt sämre på att hantera sjukodmen, ofta efter många år av hårt slit för att kontrollera den.

Det är väldigt vanligt att personer med diabetes under en period drabbas av denna känsla, då de upplever att de inte längre orkar kontrollera sjukdomen. I de allra flesta fall går det bra ändå och man återfår kontrollen och välmåendet.

Du kan göra följande för att minimera denna risken:

  • Säkerställ att du har en expert att rådfråga. Den som har typ 1 diabetes skall alltid ha en endokrinolog och en diabetessjuksköterska att kunna konsultera. Dessa personer har förståelse för problem som kan uppstå.
  • Du kan be om remiss till psykolog eller psykiatriker.
  • Ompröva dina mål med behandlingen. Du behöver inte nå alla målen direkt och du kanske har satt för höga mål.
  • Prata öppet och ärligt med din familj eftersom du eventuellt kan få stöd från dem.

Prata med ditt diabetesteam om du eller din anhörig/barn med diabetes passar in på beskrivningen av depression, ångest eller diabetes burnout.

Skriv ett svar

Your email address will not be published.

Senaste av Blog

Har du diabetes, övervikt eller fetma?

Dialiv är appen för alla med diabetes. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontroll och få stöd när du behöver det.

Dialiv är appen för alla med diabetes, övervikt eller fetma. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontrollen.

Nu med Blodsockerkit!