Dermatillomani (skin-picking): orsak, kännetecken, utredning, behandling, OCD

Dermatillomani: skin-picking, en typ av OCD (tvångssyndrom)

Dermatillomani är ett slags tvångssyndrom som innebär att man inte kan sluta plocka sin egna hud. Detta är ett sjukdomstillstånd där personen plockar eller river överdrivet på huden. De vanligaste utsatta områden är ansikte, armar och händer. Vissa personer river på frisk hud medan andra river på sårskorpor, akne eller hudförhårdnader. Att plocka eller riva på huden brukar upplevas som ångestlindrande av personen. En majoritet av de drabbade brukar lida av någon slags ångest och upplever att hudplockning kan medföra lättnad eller tillfredställelse.

Personer med dermatillomani tycker inte att det gör ont att plocka bort hud många beskriver en lättnad av att plocka sin hud. Drabbade personer känner ett starkare tvång att rycka loss hudbitar starkare än stress, oro eller paranoia. Oftast tänker inte personen på att de rycker bort huden utan koncentrerar sig på andra aktiviteter såsom att se på TV, studera, läsa en bok eller arbeta.

Ta reda på om du har hudplockningsstörning

De flesta människor plockar på huden från en tid till annan, men du kan ha hudplockningsbesvär om du uppfyller något av följande krav:

• Svårt att sluta plocka din hud
• Personen orsakar skärsår, blödning eller blåmärken genom att plocka din hud
• Plockar vårtor, fräknar, fläckar eller ärr
• Inser inte alltid att du plockar din hud eller gör det när du sover
• Plockar din hud när du känner dig orolig eller stressad

Personer med hudplockningsstörning väljer oftast att plocka sin hud med fingrarna, naglarna, tänderna eller med mindre verktyg. En person med dermatillomani kan ägna stora delar av dagen åt att plocka och riva huden. Beteendet kan pågå i flera månader och orsaka lidande, särskilt vid sociala sammanhang då den drabbade kanske uteblir eftersom den inte vill visa upp sina här eller märken.

Hur kan du själv behandla tillståndet?

Saker du kan prova om du har hudplockningsstörning

• Håll händerna upptagna – försök att klämma en mjuk boll eller ta på dig handskar
• Identifiera när och var du oftast väljer att plocka eller riva din hud och försök att undvika dessa triggers
• Försök att motstå lusten att vilja plocka eller riva huden om det är svårt
• Berätta för andra människor så att de kan hjälpa dig att undvika plocka eller riva din hud eller identifiera dina triggers
• Håll din hud ren för att undvika infektion
• Låt inte dina naglar växa och bli allt för långa
• Behåll inte saker som pincett och stift där du enkelt kan få tag på dem

Kontakta din allmänläkare/vårdcentral om:

• Du inte kan sluta plocka din hud
• Du orsakar allvarliga skador på din hud genom att plocka den, exempelvis skärsår som inte läker inom några dagar
• Att plocka din hud orsakar känslomässig stress eller påverkar ditt dagliga liv

Vad kan du förvänta dig från ditt läkarsamtal

En allmänläkare kommer att fråga dig om ditt hudplockningsbeteende och titta på din hud. Om de tror att du har hudplockningsstörning, kan de hänvisa dig till en specialist för diagnos och eventuell behandling. De kan också hänvisa dig till en hudspecialist (hudläkare) om din hud är svårt skadad eller om du har underliggande hudförhållanden som kan utlösa din hudplockning, som akne eller eksem.

Hur skiljer sig dermatillomani mellan män och kvinnor

Befolkningsstudier uppskattar att ca 1 % av den vuxna befolkningen har dermatillomani. Ungefär 75% av dessa är kvinnor. Detta kan bero på kulturella skillnader eller att kvinnor oftare säker vård än män.

Är dermatillomani ärftligt?

Forskning visar att det troligtvis finns en ärftlig komponent eftersom tillståndet är vanligare hos personer med tvångstankar (OCD) och ses även hos personer med släktingar som har tvångstankar.

Dermatillomani uppstår oftast under tonåren. Oftast börjar det med någon form av hudproblem, exempelvis akne men sedan fortsätter beteendet även när hudproblemen blivit bättre. De flesta med dermatillomani är medvetna om sitt tillstånd. Däremot känner de flesta nog inte till att tillståndet är kopplat till psykiatriska sjukdomar som depression, tvångstankar, trichotillomani (tvångsmässigt borttagande av hår).

Behandling

Den effektivaste behandlingen är KBT eller HRT som är en teknik där patienten lär sig att bryta repetitiva beteenden. Patienten lär sig att uppmärksamma plockandet och triggers bättre och erbjuda personen verktyg för att stoppa det. Personen lär sig att få kontroll över plockandet och hanterar impulser bättre. Behandlingen utförs tillsammans med en terapeut där man analyserar personens beteende och lär personen hantera olika impulser.

Läkemedel mot hudplockningsbesvär

Dina läkare kan rekommendera vissa typer av läkemedel för att hjälpa dig kontrollera ditt hudplockningsbeteende. Detta kan ordineras av en läkare, men oftare kommer det att ordineras av en specialist (psykiatriker).

Orsaker till hudplockningsstörning

Hudplockningsstörning är relaterad till tvångssyndrom, där personen inte kan stoppa sig själv att utföra en viss åtgärd.

Det kan utlösas av:

• Tristess
• Stress eller ångest
• Negativa känslor, såsom skuld eller skam
• Hudförhållanden, såsom akne eller eksem
• Andra fläckar som personen vill bli av med (dessa kanske inte märks för andra människor)

Det kallas ibland ett kroppsfokuserat repetitivt beteende och liknar trichotillomania som innebär att man tvångsmässigt drar bort hårstrån från huvudet och/eller kroppen  Det är också relaterat till andra tvångssyndrom, såsom kroppsdysmorf störning, där personen är alltför upptagen med sitt utseende. Människor med hudplockningsstörning har ofta också andra tvångssyndrom. Dessa kan kräva egen bedömning och behandling.