Behandling vid högt blodtryck

Dr Hjalmarsson
Dr Hjalmarsson

Redaktionen

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Share on email

Läkemedel vid högt blodtryck

Högt blodtryck (hypertoni) är en av vår tids största folksjukdomar. I Sverige finns det ungefär 2 miljon individer med högt blodtryck och globalt finns det mer än 1 miljard människor som lever med högt blodtryck. Tack vare stora framsteg inom medicinsk forskning så har kunskapen om orsakerna och effekten av högt blodtryck ökat senaste decennierna. De enorma framstegen inom forskningen har lett till utveckling av flera läkemedel som minskar högt blodtryck. Högt blodtryck är ett behandlingsbart tillstånd men som är underbehandlat i Sverige, liksom i många andra länder. Förekomsten ökar med åldern och högt blodtryck anses vara den största riskfaktorn för hjärtinfarkt. Studier visar att ungefär 50 % av alla personer med högt blodtryck når målvärdena. En anledning till detta tros vara att högt blodtryck sällan ger några symtom men intensiv blodtryckssänkande behandling kan ge upphov till biverkningar såsom yrsel, fall och trötthetskänsla. Detta försvårar omhändertagandet och skapar stora utmaningar för vården.

I princip alla organ och vävnader i kroppen får näring och syre via blodkärlen. Vår kropp har olika typer av blodkärl och de absolut minsta blodkärlen är ansvariga för att leverera syrgas och näring till organen. Det finns däremot större blodkärl i kroppen och dessa omges av väldigt små muskler (glatt muskulatur) som har i uppgift att strama åt blodkärlen eller slappna av för att öppna upp blodkärlen. Våra blodkärl är som rörliknande strukturer vilket gör att trycket inuti blodkärlen ökar om diametern i blodkärlen minskar. Diametern minskar när muskulaturen som omger blodkärlen drar åt sig. Epidemiologiska studier som undersökt effekten av stigande blodtrycksnivåer har noterat att förhöjt blodtryck orsakar många allvarliga sjukdomstillstånd såsom hjärtinfarkt, stroke, njursvikt, hjärtsvikt och demens

Personer som får blodtryckssänkande läkemedel från sjukvården ska inte sluta ta sina blodtrycksmediciner utan att först tala med sin läkare eller sjukvårdspersonal. I princip alla med högt blodtryck behöver ta sina mediciner och även implementera livsstilsförändringar för att kontrollera sitt blodtryck och minimera sin risk för allvarliga komplikationer. Syftet med läkemedelsbehandling av högt blodtryck är i första hand att minska risken för sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt på längre sikt. Högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och det gör också att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Personer med högt blodtryck brukar ha andra riskfaktorer såsom rökning, höga blodfetter, högt blodsocker, diabetes, fetma/övervikt och dåliga motionsvanor eller kost. Dessa riskfaktorer förstärker varandra vilket ökar risken för komplikationer. Högt blodtryck är oftast inte ett akut tillstånd men tillståndet är ändå mycket ogynnsamt för kroppen och skadorna utvecklas oftast efter många år, sen uppstår komplikationerna plötsligt, till exempel i form av hjärtinfarkt eller stroke.

Det finns olika typer av blodtryckssänkande läkemedel

Idag finns det flera grupper av läkemedel som används för att behandla högt blodtryck. Detta gör det möjligt att kombinera olika läkemedel och på så vis minska risken för biverkningar som uppkommer om man endast använder ett läkemedel på högsta tolererbara dos. Den här artikeln handlar om de huvudgrupper av läkemedel som används vid tablettbehandling av högt blodtryck. Det finns mer potenta läkemedel som används på sjukhus vid speciella akuta tillstånd med högt blodtryck, till exempel vid havandeskapsförgiftning (preeklampsia).

Definition och klassifikation av blodtryck
Kategori blodtryckSystoliskt blodtryck (mmHg)Diastoliskt blodtryck
(mmHg)
Optimalt< 120och< 80
Normalt120–129och/eller80–84
Högt normalt130–139och/eller85–89
Grad I-hypertoni140–159och/eller90–99
Grad II- hypertoni160–179och/eller100–109
Grad III- hypertoni≥ 180och/eller≥ 110
Isolerad systolisk hypertoni≥ 140och< 90
Källa: Läkemedelsboken

Vem behöver tablettbehandling mot högt blodtryck?

Högt blodtryck ökar individens risk för hjärt-kärlsjukdomar. Det finns däremot flera andra riskfaktorer som påverkar en individs risk att drabbas av dessa fruktade komplikationer, till exempel kön, rökning, diabetes, fetma/övervikt, blodfetter, ärftlighet för hjärtkärlsjukdom och ålder. Personer som har högt blodtryck och andra riskfaktorer behöver ofta mer intensiv blodtrycksbehandling. I vissa sammanhang väljer läkare att avvakta med blodtryckssänkande läkemedel men forskningssamfundet anser att patienter med högt blodtryck ska alltid behandlas med tabletter om blodtrycket inte normaliseras av livsstilsförändringar. I de fallen där det inte är aktuellt med att pröva livsstilsförändringar såsom ökad motion, mindre stress, bättre sömn och kostvanor, bör man initiera läkemedelsbehandling med en gång. Eftersom högt blodtryck är en sjukdom som ökar med stigande ålder så finns det många som får diagnosen först i väldigt hög ålder. I dessa fall bör man diskutera med sin läkare om när man ska initiera behandling.

Olika läkemedelsgrupper som används för att behandla högt blodtryck

De här olika grupper av läkemedel används för att försöka normalisera ett förhöjt blodtryck:

  • Vätskedrivande läkemedel (diuretika)
  • ACE-hämmare
  • Kalciumflödeshämmare
  • Angiotensinreceptor-blockerare (ARB)
  • Beta-blockerare
  • Övriga blodtryckssänkande medel, till exempel alfa-blockerare.

Du får pröva vilket läkemedel som är rätt för dig

När en person får diagnosen hypertoni börjar man vanligen med livsstilsförändringar för att försöka nå målvärden. Om livsstilsförändringar (ökad motionsvanor, bättre kost, mindre stress och mer sömn) inte hjälper att minska blodtrycket så börjar sjukvården med enbart ett läkemedel och se hur bra det fungerar under ett par månader. Din läkare kan höja dosen eller byta läkemedel med något annat läkemedel om blodtrycket inte sänkts tillräckligt mycket. I flera fall kombinerar sjukvården två olika typer av läkemedel i låga doser, snarare än att öka dosen av ett läkemedel. Det är vanligt att få börja med enbart ett läkemedel och se hur bra det fungerar under ett par månader.

Om din läkare bedömer att du behöver kombinera flera läkemedel så kommer du få lägga till dem stegvis. Det är oklokt att börja med två nya läkemedel samtidigt eftersom det är svårt att avgöra vilket läkemedel som är bäst för dig och om det uppstår biverkningar så vet man inte vilket läkemedel som du ska sluta med. En stor andel av alla individer med högt blodtryck klarar sig med ett läkemedel men de flesta behöver minst två olika så småningom. I vissa fall kan de vara svårt att nå målvärdet till följd av biverkningar och då får man acceptera högre blodtrycksvärden än målvärdet.

Vilket läkemedel bör du prova först?

Högt blodtryck är ett av den moderna medicinens mest utforskade områden. Det finns oerhört många läkemedelsprövningar som studerat effekten av olika läkemedel (substanser) på blodtryck. I Sverige är vi duktiga på behandling av blodtryck men vi kan bli mycket bättre. Det finns fortfarande en stor andel som inte uppnår optimal blodtryckskontroll och inom primärvården använder man sällan de senaste blodtrycksmedicinerna för att behandla högt blodtryck. En betydande andel av alla personer i Sverige med högt blodtrycks erbjuds fortfarande mindre effektiva läkemedel för att behandla sitt blodtryck. Moderna blodtrycksmediciner har inte bara en positiv effekt på blodtrycket och blodkärlen, flera utav preparaten hämmar dessutom det förhöjda blodtryckets effekter på hjärtat och njuren.

I regel får du börja behandlingen med läkemedel som tillhör gruppen ACE-hämmare, angiotensinreceptor-blockerare, kalciumflödeshämmare eller en sorts vätskedrivande medel som kallas tiazider. Personer med högt blodtryck och andra riskfaktorer brukar få en kombination läkemedelspreparat. Du kan behöva minska ditt blodtryck mer om du har någon annan sjukdom, till exempel diabetes eller njursjukdom. Samtidigt kan andra sjukdomar såsom hjärtsvikt, kärlkramp, njursjukdom eller astma påverka valet av läkemedel.

Högt blodtryck är ofta en livslång behandling

Högt blodtryck är en kronisk sjukdom. Det innebär att en person som utvecklar högt blodtryck kommer i princip att leva med sjukdomen hela sitt liv. I väldigt få fall utvecklas högt blodtryck till följd av en annan sjukdom, exempelvis fetma eller stress. Av denna anledning utvärderar man alltid effekten av livsstilsförändringar på högt blodtryck innan man initierar behandling med läkemedel.

Vissa personer lyckas sänka sitt blodtryck med hjälp av endast livsstilsförändringar och behöver då oftast inte läkemedel. Fast i de flesta fallen är högt blodtryck en sjukdom som kräver livslång behandling. Du borde aldrig sluta med tabletter även om du har normala blodtrycksnivåer, såvida inte din läkare informerar dig om att du ska sluta ta medicineringen av något skäl. Du måste däremot fortsätta kontrollera blodtrycket hela livet. Det räcker oftast med läkarbesök en gång om året ifall du har bra blodtrycksnivåer och behandlingen fungerar bra. Du kan själv mäta blodtrycket i hemmet eller hos distriktssköterska.

Vätskedrivande blodtrycksmediciner (diuretika)

Vätskedrivande blodtrycksmediciner minskar blodtrycket genom att minska själva vätskevolymen i blodkärlen. Dessa läkemedel stimulerar vanligtvis njuren till att producera mer urin. Det finns tre huvudgrupper av vätskedrivande läkemedel.

  • Tiaziddiuretika (tiazider) används framför allt vid högt blodtryck.
  • Loopdiuretika används för behandling av hjärtsvikt, minska svullnad och vätskeansamling i benen eller buken. Personer med högt blodtryck som är svårt att kontrollera kan ibland få ta loopdiuretika som tillägg.
  • Kaliumsparande diuretika. Behandling med loop- eller tiaziddiuretika kan påverka kroppens saltbalans. Kaliumsparande diuretika motverkar brist på kalium

Hur fungerar tiaziddiuretika?

Tiaziddiuretika stimulerar våra njurar till att utsöndra mer vatten och salter vilket gör att blodvolymen och blodtrycket minskar. När blodvolymen minskar så sänks även trycket i blodkärlen. Vanligtvis räcker det med en låg dos för att behandla blodtryck. En högre dos ger sällan en bättre effekt på blodtrycket men ökar risken för biverkningar. Det tar vanligtvis några veckor innan blodtrycket sänks från det att du börjat med behandlingen. Tiaziddiuretika påverkar ofta kroppens saltbalans. Kalium är en salt som påverkar många funktioner i kroppen. Tiaziddiuretika leder till att kaliumhalterna i kroppen minskar eftersom du kissar ut dessa. En låg dos påverkar sällan kaliumnivåerna.

Tiaziddiuretika kombineras ofta med läkemedel som ökar kaliumhalterna i kroppen. Om tiaziddiuretika inte sänker blodtrycket tillräckligt så är ACE-hämmare ofta ett bra läkemedel att lägga till eftersom ACE-hämmare sparar kalium vilket gör att du oftast inte behöver något kaliumsparande läkemedel.

Hur fungerar loopdiuretika?

Loopdiuretika är ett vätskedrivande läkemedel som är mer kraftfullt än tiaziddiuretika och används framför allt vid hjärtsvikt. Loopdiuretika resulterar även i en kraftigare utsöndring av kalium. Loopdiuretika kan även användas vid mycket svårbehandlat högt blodtryck. Detta läkemedel kan användas för att sänka blodtrycket om du har ett svårreglerat blodtryck och samtidigt dåligt fungerande njurar eller hjärta. En låg dos påverkar sällan saltbalansen men sänker blodtrycket framgångsrikt. Loopdiuretika finns som tabletter med kort- eller långverkande effekt. De långverkande kapslarna heter Lasix Retard och Furix Retard.

Hur fungerar kaliumsparande diuretika?

Kaliumsparande diuretika är ett vätskedrivande läkemedel som har lägre utsöndring av saltet kalium än övriga vätskedrivande mediciner. Kaliumsparande diuretika går att kombinera med andra vätskedrivande läkemedel såsom tiaziddiuretika eller loopdiuretika och motverkar då den kaliumutsöndrande effekten från dessa preparat.

Att tänka på vid behandling med vätskedrivande läkemedel

Försök att inte kombinera kaliumsparande diuretika med kaliumtabletter eller ACE-hämmare. Detta kan resultera i förhöjda nivåer av kalium, vilket kan vara skadligt för hjärtat. Det finns olika läkemedel som kan minska den vätskedrivande effekten av diuretika, till exempel antiinflammatoriska läkemedel (diklofenak, naproxen).

Biverkningar av vätskedrivande läkemedel

Tiaziddiuretika och kaliumsparande diuretika kan ge huvudvärk och trötthet. Tiaziddiuretika kan höja blodsockervärdet något, men låga doser kan användas även om du har diabetes. Vissa studier visar att tiaziddiuretika kan öka risken för typ 2 diabetes eller orsaka bukfetma, framför allt i högre doser. Du ska inte använda tiaziddiuretika om du har gikt eftersom läkemedlet kan i sällsynta fall öka halten av urinsyra i blodet.

När används vätskedrivande medel?

Förutom vid högt blodtryck används vätskedrivande medel vid olika sjukdomar:

  • Hjärtsvikt
  • Åderbråck
  • Njursjukdom

Exempel på diuretika

Följande är exempel på loopdiuretika:

  • Burinex
  • Torasemid och Torem
  • Furix och Lasix Retard

Följande är exempel på tiaziddiuretika:

  • Esidrex och Hydroklortiazid
  • Salures och Bendroflumetiazid
  • Hygropax

Följande är exempel på kaliumsparande diuretika:

  • Spironolakton
  • Inspra och Eplerenon

Följande är exempel på tiaziddiuretika med kaliumsparande diuretika:

  • Amiloferm och Normorix

ACE-hämmare

Angiotensin-2 är ett ämne som gör att blodkärlen i kroppen drar ihop sig. Då stiger blodtrycket kraftigt. Ämnet bildas i kroppen med hjälp av ett enzym, angiotensin converting enzyme, ACE. Läkemedel som hämmar detta enzym, så kallade ACE-hämmare, minskar halten av angiotensin-2. Då vidgas blodkärlen och blodtrycket sänks.

Viktigt

ACE-hämmare kan påverka blodcirkulationen om du har hjärtsvikt. Det gäller speciellt om du dessutom behandlas med vätskedrivande medel. Det kan orsaka trötthet och blodtrycksfall som kan leda till att du svimmar. Därför är det vanligt att börja med en låg dos och sedan trappa upp dosen gradvis. Men om du har ett högt blodtryck, som inte är komplicerat av till exempel hjärtsvikt, är det inte alltid nödvändigt att trappa upp dosen på detta vis.

Du ska inte använda ACE-hämmare om du är gravid.

Biverkningar av ACE-hämmare

En ganska vanlig biverkan av ACE-hämmare är torrhosta. Ofta kommer hostan efter en tids behandling. I många fall försvinner hostan efter några månaders behandling. Den försvinner även när behandlingen avslutas. Hostan är inte farlig, men om den är besvärande bör du kontakta läkare.

ACE-hämmare ökar risken för yrsel på grund av plötsligt blodtrycksfall när du reser dig hastigt. Risken för det är störst i början av behandlingen. I samband med att kroppen förlorar vatten och salter vid diarré eller kräkningar, finns också risk för blodtrycksfall och att njurarna påverkas. I sådana situationer kan du ibland behöva göra ett uppehåll med behandlingen i ett par dagar.

Vissa personer kan få ont i huvudet eller utslag på huden.

En ovanlig biverkning som kan uppstå i början av behandlingen är så kallat angioödem. Angioödem är en svullnad djupt i huden, ibland kombinerad med nässelutslag. Ofta sitter svullnaden i läpparna eller runt ögonen. Kontakta läkare omedelbart om du får de här symtomen.

När används ACE-hämmare?

ACE-hämmare används främst vid högt blodtryck, hjärtsvikt och försämrad njurfunktion.

ACE-hämmare passar bra att kombinera med vätskedrivande medel eller kalciumflödeshämmare när mer än ett läkemedel behövs. Vid diabetes med njurpåverkan kan ACE-hämmare ha en viss njurskyddande effekt.

Exempel på ACE-hämmare

Läkemedel som innehåller följande:

  • kaptopril, till exempel Captopril
  • enalapril, till exempel Renitec och Enalapril
  • lisinopril, till exempel Zestril och Lisinopril
  • ramipril, till exempel Triatec och Ramipril
  • perindopril, till exempel Coversyl Novum.

ACE-hämmare finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Det innebär att en tablett innehåller två verksamma ämnen – förutom ACE-hämmare även en mindre dos av hydroklortiazid, ett vätskedrivande ämne.

Kalciumflödeshämmare

För att en muskelcell, till exempel i hjärtat eller i blodkärlen, ska kunna dra ihop sig krävs tillgång på kalciumsalt i blodet. När en muskelcell ska dras samman transporteras kalcium från blodet in i muskelcellerna genom speciella kanaler. Kalciumflödeshämmare minskar inflödet av kalcium till muskelcellerna. Det resulterar i att muskulaturen i blodkärlens väggar slappnar av. Därmed vidgas blodkärlen. Olika kalciumflödeshämmare har lite olika effekt på blodkärlen. Vissa vidgar framför allt de blodkärl som finns i hjärtat, kranskärlen, medan andra i högre grad vidgar de blodkärl som finns ute i kroppen. Genom att vidga de små kärlen ute i kroppen minskar hjärtats arbete och blodtrycket sjunker. Belastningen på hjärtat minskar även genom att återflödet av blod till hjärtat minskar, blodtrycket sjunker och risken för kärlkrampsanfall blir mindre. Kalciumflödeshämmare har inget att göra med kroppens kalciumbalans.  

Skillnader mellan olika kalciumflödeshämmare

Gruppen kalciumflödeshämmare delas in i följande läkemedel:

  • Läkemedel som främst påverkar blodkärlen ute i kroppen, till exempel de som innehåller felodipin och amlodipin. Dessa läkemedel vidgar blodkärlen och är de som vanligen används vid högt blodtryck.
  • Läkemedel som främst påverkar hjärtats muskelceller, till exempel de som innehåller verapamil och diltiazem. Dessa läkemedel sänker pulsen och minskar hjärtats arbete, men sänker även blodtrycket. De bör inte kombineras med betablockerande läkemedel eftersom det innebär viss risk för allvarliga rubbningar av hjärtrytmen.

Viktigt

Det är viktigt att aldrig på egen hand avbryta en regelbunden behandling med kalciumflödeshämmare. Det är extra viktigt om du har kärlkramp, för om du avbryter behandlingen kan blodtrycket höjas plötsligt och det kan leda till kärlkrampsanfall. En behandling bör avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Behandling med dessa läkemedel som vidgar blodkärlen kan vålla problem med yrsel vid vistelse i varmt klimat, eftersom även värmen gör att blodkärlen vidgas. Om du till exempel reser på semester till varma länder kan det därför vara bra att göra uppehåll med behandlingen under en kortare tid för att undvika biverkningar.

Biverkningar av kalciumflödeshämmare

Kalciumflödeshämmare kan ge biverkningar som till exempel ansiktsrodnad, svullnad vid vristerna, huvudvärk, trötthet och illamående. Dessa biverkningar hänger samman med att kroppens blodkärl vidgas. Oftast går biverkningarna över efter några dagars behandling.

Vissa blir förstoppade av kalciumflödeshämmare, framför allt verapamil. Det kan motverkas genom att äta mat som innehåller mycket fibrer eller genom att använda receptfria läkemedel mot förstoppning som innehåller laktulos. Kontakta den läkare som skrev ut receptet om du får besvärliga biverkningar.

När används kalciumflödeshämmare?

De kalciumflödeshämmare som är kärlvidgande sänker blodtrycket. De kalciumflödeshämmare som även sänker pulsen används därför också vid vissa typer av störningar av hjärtats rytm. Även vid kärlkramp i hjärtat, angina pectoris, kan kalciumflödeshämmare ha en lindrande effekt.

Exempel på kalciumflödeshämmare

Läkemedel som innehåller följande:

  • amlodipin, till exempel Norvasc och Amlodipin 
  • diltiazem, till exempel Cardizem, Cardizem Retard och Cardizem Unotard
  • felodipin, till exempel Plendil och Felodipin 
  • verapamil, till exempel Isoptin, Isoptin Retard och Verapamil
  • nifedipin, till exempel Adalat och Adalat Oros
  • lerkanidip, till exempel Zanidip och Lerkanidip.

Angiotensin-receptorblockerare

Angiotensin-2 är ett ämne som gör att blodkärlen i kroppen drar ihop sig, vilket leder till att blodtrycket stiger kraftigt. Angiotensinreceptor-blockerare, ARB, verkar genom att blockera effekten av angiotensin-2. Då vidgas blodkärlen i kroppens små pulsådror vilket gör att blodtrycket sänks.

Angiotensinreceptor-blockerare har liknande verkan som ACE-hämmare och används framför allt om ACE-hämmare ger biverkningar, till exempel besvärande torrhosta, eller vid samtidig njursjukdom hos personer med diabetes.

Viktigt

Angiotensinreceptorblockerare kan påverka blodcirkulationen om du har hjärtsvikt. Det gäller speciellt om du dessutom behandlas med vätskedrivande medel. Det kan orsaka trötthet och blodtrycksfall som kan leda till att du svimmar. Därför är det vanligt att börja med en låg dos och sedan trappa upp dosen gradvis. Men om du har ett högt blodtryck, som inte är komplicerat av till exempel hjärtsvikt, är det inte alltid nödvändigt att trappa upp dosen på detta vis.

Du ska inte använda angiotensinreceptor-blockerare om du är gravid.

Biverkningar av angiotensinreceptor-blockerare

Angiotensinreceptor-blockerare ökar risken för yrsel, på grund av blodtrycksfall, när du reser dig hastigt. Risken är störst i början av behandlingen. I samband med vatten- och saltförluster från kroppen vid diarré eller kräkningar finns också risk för blodtrycksfall och att njurarna påverkas. I sådana situationer kan du ibland behöva göra ett uppehåll med behandlingen i ett par dagar.

Vissa personer kan få huvudvärk. En ovanlig biverkning som kan uppstå i början av behandlingen är så kallat angioödem. Angioödem är en svullnad djupt i huden, ibland kombinerad med nässelutslag. Ofta sitter svullnaden i läpparna eller runt ögonen. Kontakta läkare omedelbart om du får de här symtomen.

När används angiotensinreceptor-blockerare?

Läkemedelsgruppen används främst mot högt blodtryck, men kan även användas vid hjärtsvikt.

Vid diabetes med njurpåverkan har angiotensinreceptor-blockerare en viss njurskyddande effekt.

Exempel på angiotensinreceptor-blockerare som används vid högt blodtryck

Läkemedel som innehåller följande:

  • irbesartan, till exempel Aprovel och Irbesartan
  • kandesartan, till exempel Atacand och Candesartan
  • losartan, till exempel Cozaar och Losartan
  • telmisartan, till exempel Micardis och Telmisartan
  • valsartan, till exempel Diovan och Valsartan
  • eprosartan, till exempel Teveten.

Angiotensinreceptor-blockerare finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Det innebär att en tablett innehåller två verksamma ämnen, förutom angiotensinreceptor-blockerare även en mindre dos hydroklortiazid, som är vätskedrivande.

Beta-blockerande läkemedel

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När halten av dessa hormoner ökar i blodet stiger blodtrycket.

I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för adrenalin och noradrenalin, så kallade betareceptorer, som hjälper till att reglera blodtrycket. Beta-blockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att hormonerna inte kan utöva sin effekt på dem. Då sjunker både blodtrycket och pulsen och hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Man kan säga att de här läkemedlen fungerar som en skyddande ”broms” på hjärtat.

Vilka beta-blockerare används vid högt blodtryck?

Vissa beta-blockerare kallas för icke-selektiva. De påverkar, förutom hjärtat och blodkärlen, även luftvägarna. Det kan leda till att luftrörens förmåga att vidga sig minskar. Icke-selektiva beta-blockerare är därför olämpliga om du har astma.

I första hand används selektiva beta-blockerare vid högt blodtryck. De selektiva beta-blockerarna är speciellt anpassade för att främst påverka hjärtat och blodkärlen. Ofta används de läkemedel som innehåller det verksamma ämnet atenolol eller metoprolol. Även om de selektiva beta-blockerarna inte påverkar luftvägarna lika mycket som de icke-selektiva ska de undvikas vid astma.

Alla beta-blockerande läkemedel har likartad effekt. Trots det kan det hjälpa att byta till en annan beta-blockerare, om den du prövat först gett biverkningar som till exempel mardrömmar. Dosen kan behöva minskas om pulsen blir alltför låg med till exempel besvär av yrsel.

Under senare år har beta-blockerarna ifrågasatts som förstahandsmedel vid blodtrycksbehandling. Sammanställningar av resultat från olika undersökningar har visat att effekten av beta-blockerarna är något svagare än för de andra grupperna av blodtryckssänkare, till exempel för att förebygga stroke. Slutsatserna har blivit att beta-blockare fortsatt ska användas som tilläggsmedel. Läkemedlen ska inte så ofta användas som förstahandsval om det inte finns speciella skäl till det.

Har du förutom högt blodtryck även hjärtsjukdom, som kärlkramp eller hjärtsvikt, är beta-blockerare ett bra förstahandsval. Har du både högt blodtryck och migrän kan beta-blockerare användas då det har en förebyggande effekt mot migrän. Detsamma gäller om du besväras av snabb puls med hjärtklappning.

Om du har en väl fungerande behandling med beta-blockerare kan du oftast fortsätta med den.

Viktigt

Avbryt aldrig på egen hand behandling med beta-blockerande läkemedel. Gör du det kan blodtrycket höjas och hjärtat påverkas. En behandling med beta-blockerare bör oftast avslutas stegvis och i samråd med behandlande läkare.

Det är viktigt att tala om för läkaren om du har astma. Vissa beta-blockerande läkemedel kan påverka luftrören negativt.

Biverkningar av beta-blockerare

Du kan uppleva att du inte har samma ork som tidigare om du använder beta-blockerare. Det är naturligt eftersom beta-blockerarna används för att minska hjärtats arbete. Om du anstränger dig som vanligt spelar det oftast ingen roll, men läkemedlen kan vara olämpliga att använda vid vissa idrotter och hård motion.

En del som tar beta-blockerare upplever att händer och fötter kan kännas kallare. Det beror på att blodkärl i huden kan dras ihop något. Det är inte farligt men kan kännas obehagligt.

Vissa kan få ökat antal drömmar eller mardrömmar.

En viktökning på ett par kilo kan ibland förekomma under behandling med dessa läkemedel, men den kan motverkas med förbättrad kost och motion.

När används beta-blockerande läkemedel?

Beta-blockerare har många olika användningsområden. I första hand används de mot högt blodtryck, men de används även vid kärlkramp och hjärtsvikt. Beta-blockerare kan också användas efter en hjärtinfarkt. De kan minska risken något för en ny infarkt. Läkemedlen kan också användas vid oregelbunden hjärtrytm, eller för att förebygga migrän.

Exempel på beta-blockerare som används vid högt blodtryck

Läkemedel som innehåller följande:

  • atenolol, till exempel Atenolol
  • metoprolol, till exempel Seloken och Seloken ZOC och Metoprolol.

Kombinationsläkemedel

Beta-blockerande läkemedel finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Detta innebär att en tablett innehåller två verksamma ämnen. Förutom beta-blockerare innehåller den även en kalciumflödeshämmare. Exempel på sådana läkemedel är

  • Logimax och Logimax forte.

Övriga blodtryckssänkande medel

Läkemedel som används mera sällan vid högt blodtryck är så kallade alfa-blockerare och centralnervöst verkande medel. De används som tillägg, främst om du inte tål flera av de vanligaste läkemedlen eller om du har riktigt svårbehandlat blodtryck.

Alfa-blockerarna blockerar vissa nervimpulser till blodkärlen så att dessa vidgas. Då sänks blodtrycket. Läkemedlen kan även hjälpa vid godartad prostataförstoring hos män, som har problem med att kissa. Alfablockerare vara ett lämpligt val om du har sådana besvär samtidigt som du har högt blodtryck.

Centralnervöst verkande läkemedel anses sänka blodtrycket genom att påverka hjärnans reglering av blodtrycket.

Alfa-blockerare kan ge biverkningar som till exempel rodnad i ansiktet, nästäppa, huvudvärk eller blodtrycksfall av att ställa sig upp snabbt. De centralnervöst verkande kan orsaka trötthet, yrsel eller huvudvärk.

Alfa-blockerare som används vid högt blodtryck

Exempel är läkemedel som innehåller doxazosin, till exempel Alfadil och Doxazosin.

Centralnervöst verkande medel som används vid högt blodtryck

Exempel är läkemedel som innehåller moxonidin, till exempel Physiotens och Moxonidin.

Medicin mot högt blodtryck

Medicin är ett effektivt sätt att sänka blodtrycket. Forskningen visar också att de som får behandling med blodtryckssänkande läkemedel löper mindre risk att drabbas av allvarliga komplikationer av högt blodtryck, såsom hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.

För att medicinen ska fungera måste du ta den på rätt sätt. Var därför noga med att följa den ordination du fått och sluta inte på egen hand. Att behandla högt blodtryck trots att du inte har några symtom kan vara livsviktigt.

Försök att ta din medicin ungefär samma tid varje dag

Fördela doserna över dygnet om du ska ta den flera gånger. Vi har doseringshjälpmedel som gör det lättare att hålla reda på medicinen

Ofta flera läkemedel

Det finns en mängd mediciner mot högt blodtryck. Men de passar olika bra för olika människor. Därför kan det hända att du tillsammans med läkaren måste prova dig fram för att hitta en som fungerar för dig. Den bästa lösningen är ofta en kombination av flera läkemedel. Här kan du läsa om olika sorters mediciner på recept som används mot högt blodtryck. För att läsa om en specifik medicin, använd sökfunktionen.

ACE-hämmare

ACE-hämmare fungerar genom att förhindra bildningen av det kärlsammandragande ämnet angiotensin II. Kärlen vidgas och blodtrycket sjunker. Yrsel och huvudvärk kan förekomma i början av behandlingen. En del får också hosta när de tar ACE-hämmare. Om den är besvärlig ska du prata med din läkare.

Exempel på ACE-hämmare är Captopril, Enalapril, Lisinopril, Ramipril, Renitec, Triatec och Zestril.

Kalciumflödeshämmare

Den här medicingruppen stoppar flödet av kalcium in till blodkärlens muskelceller. Det gör att kärlen inte dras samman så mycket. När kärlen vidgas sjunker blodtrycket. Vissa av dem minskar också hjärtfrekvensen och kraften i hjärtslagen. Eventuella biverkningar skiljer sig mellan olika mediciner men huvudvärk, yrsel och ansiktsrodnad kan förekomma de första dagarna. Du kan också få svullna anklar. Exempel på kalciumflödeshämmare är Adalat, Amlodipin, Cardizem, Felodipin, Isoptin, Norvasc, Plendil och Verapamil.

Diuretika – vätskedrivande

Diuretika driver ut vatten och salter ur kroppen. På så vis minskar blodvolymen och blodtrycket sjunker. Samtidigt vidgas blodkärlen.

Exempel på mediciner i gruppen diuretika är Esidrex, Salures, Furix Retard och Lasix Retard.

Diuretika kan öka utsöndringen av kalium och andra salter när du kissar. För att du inte ska få brist på kalium kan du därför bli ordinerad kaliumsparande medel som Amilorid och Spironolakton. Ibland kombineras diuretika och kaliumsparande medel i en och samma medicin, till exempel Amiloferm, Moduretic, Normorix och Sparkal.

De vanligaste besvären är yrsel, huvudvärk och täta toalettbesök, framför allt i början av behandlingen.

Angiotensin II receptorblockerare

Denna läkemedelsgrupp sänker blodtrycket genom att blockera ett av kroppens kraftigaste kärlsammandragande ämnen, angiotensin II. Kärlen vidgas och blodtrycket sjunker. Yrsel kan förekomma i början av behandlingen.

I gruppen angiotensin II receptorblockerare ingår till exempel Aprovel, Atacand, Cozaar, Diovan och Losartan.

Betareceptorblockerare

Den här gruppen mediciner minskar stresshormonernas inverkan på hjärtat. Det får arbeta lite lugnare och blodtrycket sjunker. En del får kalla händer och fötter när de tar betareceptorblockerare. Eftersom medicinen sänker hjärtfrekvensen kan det också hända att du blir trött när du anstränger dig. Även magbesvär kan förekomma.

Medicinerna Atenolol, Bisoprolol, Carvedilol, Emconcor, Inderal, Kredex, Metoprolol, Seloken ZOC och Tenormin är exempel på betablockerare.

Prata med din läkare om du får besvär av medicinen

De flesta upplever inga biverkningar med dagens blodtrycksmediciner, men prata med din läkare om du får besvär. Ta också upp sådant som du kanske inte direkt kopplar till din medicin, som sömnsvårigheter, hosta och impotens. Berätta om du samtidigt tar några andra läkemedel, till exempel värkmedicin eller naturläkemedel. De kan nämligen påverka din blodtrycksmedicin.

Bli inte förvånad om en person som inte har högt blodtryck får samma medicin som du. De läkemedel som hjälper mot högt blodtryck används också vid exempelvis migrän, kärlkramp och hjärtsvikt.

Hur fungerar blodtrycksmedicin?

Blodtrycksmedicin kan fungera på flera olika sätt. Blodtrycksmedicin kan hålla blodtrycket på en hälsosam nivå med

  • Få din kropp att bli av med vatten, vilket minskar mängden vatten och salt i kroppen till en hälsosam nivå
  • Avslappna av dina blodkärl
  • Gör ditt hjärtslag med mindre kraft
  • Blockering nervaktivitet som kan begränsa dina blodkärl

Prata med ditt vårdteam om den bästa typen av behandling för dig. Du kan behöva ta mer än en typ av läkemedel för att kontrollera ditt blodtryck. Du kan också prata med din hälsovårdsteam om hur lång tid det ska ta din blodtrycksmedicin att arbeta.

Det är viktigt att ta din blodtrycksmedicin precis som din läkare säger till dig. Sluta inte att ta ditt nuvarande läkemedel utan att först tala med din läkare eller apotekspersonal. Att stoppa din blodtrycksmedicin utan att först prata med ditt vårdteam kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser.

Vilka är fördelarna och riskerna med blodtrycksmedicin?

Fördelarna med blodtrycksmedicin är tydliga: Blodtrycksläkemedel kan hjälpa dig att hålla blodtrycket på friska nivåer och därmed kraftigt minska risken för hjärtsjukdomar, hjärtinfarkt och stroke. I allmänhet är riskerna med att ta blodtrycksmedicin låga. Alla läkemedel har dock risker. Tala med din läkare eller sjukvårdspersonal om riskerna med läkemedel med högt blodtryck. Sluta inte att ta din nuvarande medicin utan att först tala med din läkare eller sjukvårdspersonal.

Vilka är biverkningarna av blodtrycksmedicin?

För det mesta orsakar blodtrycksmedicin inte biverkningar. Vissa personer har lindriga biverkningar, såsom yrsel, huvudvärk, svullnad i ben eller fötter eller magbesvär. Vissa receptfria läkemedel, såsom näsavsvällande medel, kan också höja blodtrycket och interagera med blodtrycksmedicin. Tala om för din läkare om eventuella läkemedel eller kosttillskott som du redan tar. Alla läkemedel har risker. Tala med din läkare om de bästa blodtrycksmedicinerna för dig, deras fördelar, risker och biverkningar och andra hälsoproblem du kan ha.

Hur vet jag om jag behöver medicin för högt blodtryck?

Din hälso- och sjukvårdspersonal kommer att berätta om du behöver medicin för högt blodtryck, baserat på dina blodtrycksvärden under en tidsperiod. Om du använder ett hem blodtrycksmätare, registrera eller skriva ner dina avläsningar. Dela dina avläsningar med ditt vårdteam så att du kan fatta det bästa beslutet att hantera ditt blodtryck tillsammans.

Vad är andra sätt att jag kan sänka mitt blodtryck?

Förutom att ta medicin för att kontrollera ditt blodtryck, kan du vidta andra åtgärder för att hålla dina blodtrycksnivåer friska.

  • Få regelbunden fysisk aktivitet. Att vara fysiskt aktiv är en av de bästa sakerna du kan göra för din hälsa. Fysisk aktivitet hjälper till att hålla ditt hjärta och blodkärl starka. Det kan också hjälpa dig att hålla en hälsosam vikt.
  • Rök inte. Rökning skadar blodkärlen och ökar risken för inte bara högt blodtryck utan även hjärtsjukdomar, hjärtinfarkt och stroke ..
  • Ät hälsosam mat. Välja hälsosam måltid och mellanmål alternativ kan hjälpa dig att undvika högt blodtryck och dess komplikationer. Var noga med att äta mycket färsk frukt och grönsaker.
  • Håll en hälsosam vikt. Att ha övervikt eller fetma innebär att ditt hjärta måste arbeta hårdare för att pumpa blod och syre runt kroppen. Att hålla en hälsosam vikt minskar stressen på ditt hjärta och minskar risken för hjärtsjukdomar, hjärtinfarkt och stroke.
0/5 (0 Reviews)

Kontakt

Sektioner

Vad vill du veta?

Mest läst

Våra mest lästa artiklar

Din vardag och livet

Vanligt och viktig för varje person