Allt om astma: Symtom, orsaker, utredning, behandling

Vad är astma?

Astma är en luftvägssjukdom, vilket innebär att sjukdomen påverkar luftvägarna i lungorna. När vi andas flödar luften från munnen till luftstrupen (treakea) och vidare genom luftrören ut till lungvävnaden. Luftrören förgrenas i smalare och smalare rör. Själva luftrören består av brosk, muskler och slemhinna. Vid astma blir luftrören trånga. Detta kan ske när slemhinnan svullnar eller när musklerna drar ihop sig (svullnad och muskelsammandragning kan ske samtidigt i luftrören). Svullnad i slemhinnan kallas inflammation. Vid astma blir alltså luftrören trängre och då blir det svårare för luften att passera genom rören. Det vanligaste symptomet på astma är lufthunger (andnöd, dyspné). Här nedan kan du läsa om övriga symptom, orsaker, utredning och behandling av astma.

Luftstrupen, luftvägarna och lungorna. Vid astma blir luftrören trånga och då blir det svårare för luft att passera.
Luftstrupen, luftvägarna och lungorna. Vid astma blir luftrören trånga och då blir det svårare för luft att passera.

Symtom vid astma

Vissa med astma har endast symtom under vissa perioder. Andra kan ha konstanta symtom utan uppehåll. Det är vanligt att personer med astma känner sig helt symtomfria mellan perioder med astmasymtom.

  • Andnöd (lufthunger, dyspné) – Det blir svårare att andas.
  • Effortdyspné – Detta innebär att man får särskilt svårt att andas under fysisk ansträngning.
  • Ronki – Detta innebär att man hör ett väsande eller pipande andningsljud.
  • Hosta – Personer med astma kan ha långvarig hosta, särskilt nattetid. Hostan kan vara torr, men inte sällan kommer slemmiga upphostningar som beror på inflammationen i luftvägarna.
  • Långdragen hosta vid förkylning – Vid en förkylning blir hostan oftast långdragen.
  • Exacerbation vid förkylning – Exacerbation betyder försämring. Vid förkylningar brukar astman bli värre än normalt (symtomen blir mer uttalade).
  • Ångest – När man har andnöd så är det inte ovanligt att man upplever ångest och oro.
  • Tryckkänsla i bröstet.

Orsaker till astma

Astma är en multifaktoriell sjukdom, vilket innebär att gener (arv) och miljö samspelar när sjukdomen uppkommer. Det finns många studier som visar att flera gener ökar risken för att drabbas av astma. Det innebär att astma delvis är ärftligt. Astma kan dock uppstå även om man inte har någon ärftlighet, liksom kan personer som har ärftlighet för astma förbli symtomfria livet ut. Det innebär att miljöfaktorer också spelar en viktig roll.

Man har ofta diskuterat hygienförhållanden och infektioner, särskilt tidigt i livet. Man tror idag att överdriven hygien kan leda till att kroppen utvecklar allergi mot mikrober och ämnen som vi normalt har i vår omgivning och som vi inte borde reagera på. Hygienhypotesen säger att överdriven hygien gör att kroppens immunförsvar (även immunförsvaret i lungornas slemhinnor) reagerar onormalt på mikrober och andra ämnen som hamnar i luftvägarna. Det finns mycket som talar för hygienhypotesen men det är ännu inte helt fastställt.

Det moderna samhällets kost anses också vara en orsak till astma. Det är oklart exakt vilka beståndsdelar i kosten som ökar risken för astma men i studier ser man att när barn anammar en modern västerländsk kost så ökar förekomsten av astma.

Luftföroreningar, rökning och dålig luft i hemmet anses också kunna ge upphov till astma. Liksom kan mögel och fukt orsaka astma.

En allergen är ett ämne som orsakar en allergisk reaktion. Det finns många allergener som kan orsaka allergiska reaktioner i luftvägarna.

Vad är ett astmaanfall?

Ett astmaanfall innebär att man får plötsligt svår andnöd på grund av astma. Då blir luftvägarna plötsligt mycket trånga och det blir svårt att andas. Astmaanfall kallas även status astmaticus. Detta är ett obehagligt tillstånd som måste behandlas med luftrörsvidgande läkemedel. Numera är det mycket ovanligt att man dör till följd av ett astmaanfall. Statistik från Sverige visar att årligen dör <2 personer i astmaanfall.

Vad utlöser ett astmaanfall

Alla ovanstående faktorer kan utlösa ett astmaanfall. Dessutom kan kall luft, fysisk aktivitet, starka dofter, rök, stress och infektioner utlösa astmaanfall.

Allergi och astma

Personer med allergi har en klart högre förekomst av astma. Vid allergi reagerar immunförsvaret felaktigt mot ett ämne som kroppen inte skall reagera mot. Ämnen som orsakar allergi kallas allergener. När kroppens immunförsvar påträffar allergener så tillverkas antikroppar (av typen IgE) mot allergenerna. Med hjälp av dessa antikroppar kan kroppen attackera allergenen. Då uppstår en allergisk reaktion som i luftvägarna kan leda till en uttalad svullnad av slemhinnan och dessutom sammandragning av musklerna i luftrören. Om man har astma som har ett tydligt samband med allergi så har man allergisk astma. Om man har astma utan något samband till en allergi så har man icke-allergisk astma.

Vuxna har oftast icke-allergisk astma. Barn har oftast allergisk astma. Allergier tenderar att växa bort med tiden, men inte alltid.

Vid allergisk astma får man oftast symtom när man kommer i kontakt med allergenen. Exempel på allerger som orsakar allergisk astma:

  • Kvalster
  • Hund, katt, andra pälsdjur
  • Pollen

Ska jag söka vård?

Om du misstänker att du eller ditt barn har astma skall du söka på din vårdcentral. Om det gäller svårare andningsbesvär så skall du istället ringa 112 eller gå till akutmottagningen.

Undersökningar och utredningar

All utredning av misstänkta astmabesvär börjar med en anamnes, vilket innebär att läkaren och sjuksköterskan frågar dig om dina besvär. En noggrann kartläggning av besvären är alltid nödvändig. Berätta för din läkare hur symtomen började, hur de utvecklas, hur de känns, vad som förbättrar respektive förvärrar symtomen, om de har samband med något i miljön, och så vidare.

Läkaren gör sedan en kroppsundersökning med fokus på lungorna. Med hjälp av ett stetoskop lyssnar läkaren på lungljuden.

Därutöver görs ofta även en spirometri och PEF-mätning.

Spirometri

En spirometer används för att göra spirometri. Då får du blåsa luft genom ett rör och i andra änden av röret analyseras luftflödet. Om luftrören är trånga kommer det att påverka luftflödet och med spirometri kan detta upptäckas.

Spirometri kan göras innan och efter du fått luftrörsvidgande läkemedel. Om du lyckas blåsa bättre efter du fått luftrörsvidgande så talar det för att du har trånga luftrör.

Man kan göra spirometri många gånger, även efter man fått diagnosen astma. Om man har astma så är spirometri bra för att följa sjukdomen över tid.

Spirometri med reversibilitetstest

Reversibilitet betyder att omvändbar. I detta fall syftar det på att man kan normalisera de trånga luftrören, så att de vidgas och blir normala. Detta görs med hjälp av läkemedel som vidgar luftrören. Ett reversibilitetstest innebär att man testar om ett sådant läkemedel kan leda till att luftrören vidgas, och man därmed presterar bättre på spirometri. Detta är ett viktigt tecken på astma: vid astma skall luftrörsvidgande läkemedel leda till att luftrören vidgas och man får i princip normal, eller åtminstone klart förbättrad andning (och därmed spirometriresultat).

PEF-mätning

PEF står för peak expiratory flow, vilket kan översättas till maximal utandning. Vid en PEF-undersökning får man blåsa så hårt man kan i ett rör och det maximala flödet registreras. Detta är en enklare variant av spirometri. Vid astma har man lägre maximal hastighet (lägre PEF-värden).

En PEF-mätare är en liten och enkel apparat som man kan ha hemma. Ofta får man ta med sig PEF-mätaren hem och göra mätningar dagligen i en eller två veckor. Man brukar då få blåsa i PEF-mätaren på morgonen och på kvällen. Man kan också göra mätningar innan och efter man inhalerat luftrörsvidgande läkemedel.

Diagnosen astma får inte ställas via en PEF-mätning. En spirometri är nödvändig för att ställa diagnosen astma.

Utredning genom behandlingsförsök

Ibland är det svårt att avgöra om symtomen beror på astma. Resultat från kroppsundersökning, spirometri och PEF kan vara tvetydiga. Då kan man testa behandla som om det vore astma. Om det ger goda resultat så talar det för att man har astma. Behandlingen utgörs av inhalationsmedicin som innehåller kortison (som dämpar inflammation). Man får då inhalera små mängder kortison i 3 till 6 månader, alternativt så får man högre doser kortison som tablett, men då i 2 till 4 veckor. Om kortison har god effekt på symtomen så talar det för att man har astma.

Ansträngningstest

Om man har astmasymtom vid fysisk aktivitet (ansträngning) så kan man få göra spirometri innan och efter fysisk ansträngning. Syftet med detta är att fastställa om ansträngningen påverkar luftflödet negativt.

Metakolinprovokation (Metakolintest)

Metakolin är ett ämne som irriterar slemhinnan i luftrören. Under ett metakolintest inhalerar man ämnet metakolin, som irriterar slemhinnan i luftvägarna. Personer som har astma är mer känsliga för metakolin och får då sammandragning i luftvägarna, vilket leder till mer uttalade besvär. Lungfunktionen mäts innan och efter metakolin givits. Om metakolin leder till sämre lungfunktion så talar det för att man har astma.

Mätning av kvävemonoxid (NO) i utandningsluften

Inflammation innebär att immunförsvaret är aktivt och en biprodukt av detta är kvävemonoxid (NO), som är en gas. Alla människor har en liten mängd kvävemonoxid i utandningsluften med om man har astma så har man betydligt högre nivåer på grund av inflammationen i luftvägarna. Mätning av kvävemonoxid i utandningsluften kallas NO-mätning. En NO-mätning kan göras för att ställa diagnosen astma, liksom för att följa upp sjukdomens utveckling över tid.

Blodprov eller pricktest för allergi

Om man misstänker allergisk astma är det viktigt att fastställa om man faktiskt har en allergi. Man kan undersöka hundratals olika allergener via blodprov och pricktest. Blodproverna undersöker om man har antikroppar (IgE) mot allergenen. Pricktesterna undersöker istället om man reagerar på allergenen direkt. När man gör ett pricktest kan många vanliga allergener testas samtidigt. Man ser på huden om det finns en reaktion på allergenen. Om det finns en reaktion på allergenen och man har symtom i vanliga fall när man kommer i kontakt med den allergenen så är man allergisk mot den.

Behandling av astma

De allra flesta som har astma kan behandlas så väl att de inte har några nämnvärda symtom. Många blir helt symtomfria. Målsättningen med behandlingen är att minska symtom (helst bli besvärsfri) och öka livskvaliteten med så få läkemedel som möjligt.

Läkemedel för behandling av astma

För att behandla astma används ofta flera läkemedel samtidigt. Dessa har olika mekanismer vilket är fördelaktigt för att kunna angripa inflammationen från flera vinklar. Ju svårare astma man har desto fler läkemedel och högre doser tenderar man att få. De vanligaste läkemedlem vid astma är som följer:

  • Kortison – Kortison finns som inhalation, tablett och injektion.
  • Beta-2-stimulerare (beta-2-agonister) – Dessa finns som inhalation och för akuta fall injektion. Beta-2-stimulerare vidgar luftrören momentant.
  • Antileukotriener – Leukotriener är ämnen som förvärrar inflammation i luftrören. Antileukotriener dämpar därför inflammationen.
  • Teofyllin – Teofyllin vidgar luftrören men används idag allt mer sällan.
  • Antikolinerga läkemedel (antikolinergika) – Gör att musklerna i luftrören slappnar av. Effekten kommer inte omedelbart men är oftast ihållande under en längre tid (cirka ett dygn).
Typ av läkemedelExempel på läkemedel
KortisontabletterBetapred
Deltison
Prednisolon
Kortison för inhalationAeroBec autohaler
Alvesco
Asmanex Twisthaler
Beclomet Easyhaler
Budesonid 
Fluticasone
Flutide Diskus och Flutide Evohaler
Giona Easyhaler
Novopulmon Novolizer
Pulmicort lösning för nebulisator och Pulmicort
Snabbverkande luftrörsvidgande läkemedelAiromir
Bricanyl lösning för nebulisator, Bricanyl tabletter och Bricanyl Turbuhaler
Buventol Easyhaler
Salbutamol
Ventilastin Novolizer
Ventoline Diskus, Ventoline Evohaler, Ventoline i flytande form, Ventoline tabletter och Ventoline, lösning för nebulisator.
Långverkande luftrörsvidgande läkemdelFormatris Novolizer
Oxis Turbuhaler
Serevent Diskus och Serevent Evohaler
TeofyllinTheo-Dur
AntileukotrienerSingulair
Montelukast
Antikolinerga läkemedelAtrovent
Ipraxa
Spiriva
KombinationsläkemedelCombivent
Ipramol
Sapimol
Ipratropium/Salbutamol
Salipra
Airflusal Forspiro
Bufomix Easyhaler
DuoResp Spiromax
Flutiform
Innovair
Relvar Ellipta
Salmeterol/Fluticasone
Seretide Diskus, Seretide Diskus mite, Seretide Diskus forte
Seretide Evohaler, Seretide Evohaler mite, Seretide Evohaler forte
Symbicort Turbuhaler, Symbicort mite Turbuhaler, Symbicort forte Turbuhaler

Kombinationsläkemedel vid astma

För att underlätta behandlingen används idag kombinationsläkemedel. Dessa innehåller exempelvis kortison och en luftrörsvidgande substans. Exempel på kombinationspreparat ses i ovanstående tabell.

Allergivaccination (hyposensibilisering)

Det finns numera en möjlighet att vaccinera sig mot vissa allergener. Det innebär att om man är allergisk mot vissa ämnen så kan man vaccinera sig för att minska allergin. Detta görs exempelvis för pollenallergi och pälsdjursallergi. Detta kan också minska symtomen vid astma om man har allergisk astma.

Astmamottagning, astmasjuksköterska och astmaskola

Det finns särskilda mottagningar för den som har astma. Prata med din vårdcentral för att efterhöra om du kan komma till en sådan. Det finns också sjuksköterskor som är specialiserade på astma. Astmaskola är en utbildning för dig som patient. Genom denna får du lära dig mer om sjukdomen och hur du hanterar den på bästa sätt.

Det är bra om du får en behandlingsplan av din astmasjuksköterska eller läkare. Behandlingsplanen är något som ni kommer vöerens om tillsammans och den skall passa ditt liv, dina förutsättningar och dina mål.

Övriga behandlingar vid astma

  • Sluta röka.
  • Undvik passiv rökning.
  • Försök att undvika utrymmen med dålig luft, luftföroreningar, fukt och mögel.
  • Följ din astma med en PEF-mätare.
  • Undvik allergener (ämnen du är allergisk mot).
  • Undvik läkemedel som förvärrar astma (NSAID, acetylsalicylsyra [ibuprufen, Ipren, Naproxen, diklofenak, Treo, Magnecyl, Bamyl, etc]).

Läs mer

Vård
Dr Nina Hedlund

Medvetandesänkning

Medvetandesänkning (sänkt medvetande) Medvetandesänkning är ett tillstånd som kan uppstå av flera orsaker. Vakenhet beskrivs ofta som individens förmåga att hålla ögonen öppna och om

Läs »

Sektioner

Vad vill du veta?

Mest läst

Våra mest lästa artiklar

Din vardag och livet

Vanligt och viktig för varje person