Astma – symtom, orsaker, diagnos, behandling, utredning

Introduktion om astma

Inflammation i luftvägarna

Astma är en vanlig sjukdom som drabbar miljontals människor runt om i världen. Det är en kronisk sjukdom som orsakar andningssvårigheter och återkommande attacker av andfåddhet. Astma kan vara livshotande, men det är vanligtvis kontrollerbart med rätt behandling.

Astma orsakas av inflammation i luftvägarna, vilket gör att luftrören drar ihop sig eller att slembildning ökar så att luft inte kan passera fritt genom luftrören. Detta leder till andningssvårigheter och hosta.

Obstruktivitet

Obstruktivitet är ett känt begrepp in astmavården eftersom man talar om individens sammandragningar i luftrören.

Stora delar av luftrören har små muskler som klär luftrörsväggen för att kunna reglera sammandragningarna i luftrören.

Vid astma så uppstår en inflammation och reaktion som gör att luftrören oftast drar ihop sig mer än nödvändigt eller att själva inflammationen ger upphov till inflammatoriska plack och utväxter som minskar volymen i luftrören.

Allt detta bidrar till att luftvägarna blir mindre och luft har svårare att passera luftrören, vilket ger upphov till symtom.

Attacker av astma kan utlösas av olika faktorer såsom:

  • Allergener (ämnen som orsakar allergisk reaktion)
  • Stress
  • Fysisk ansträngning
  • Vissa läkemedel
  • Förkylning
  • Kall luft

Kort om symtom

Symptomen på astma varierar från person till person och kan inkludera följande:

  • Andfåddhet
  • Hosta
  • Bröstsmärtor
  • Andningssvårigheter

Andningssvårigheterna kan vara milda eller svåra och kan leda till att man måste ta extra andetag för att fylla lungorna med syre. Hosta är ofta torr och irriterande och kan bli värre nattetid.

Kort om diagnos

Diagnos av astma baseras på en medicinsk historia, en fysisk undersökning och specifika tester som spirometri (mätning av luftflöde) och peak flow-mätning (mätning av luftflöde).

Kort om behandling

Behandlingen består vanligtvis av läkemedel som inhalatorer, tabletter eller injektioner som minskar inflammationen i luftvägarna och lindrar symtomen.

Förebyggande åtgärder

För att förebygga astmaattacker rekommenderas det att undvika de faktorer som orsakar attackerna, såsom allergener, stress, kall luft eller rökning. Det är också viktigt att ta sin medicin regelbundet och att hålla sig aktiv genom att träna regelbundet.

Det finns också olika typer av miljöanpassade produkter som kan hjälpa till att minska risken för astmaattacker.

Symtom och tecken på astma

  1. Andningssvårigheter: Astma kan orsaka svårigheter att andas, vilket kan leda till kortare andetag, andfåddhet och flämtning.
  2. Hosta: En hosta som inte går bort är ett vanligt symptom på astma. Hostan är oftast torr och irriterande och kan förekomma både dag och natt.
  3. Bröstsmärta: Astma kan orsaka smärta eller obehag i bröstet, som ibland kan vara svårt att andas.
  4. Andnöd: Svårigheter att andas är ett vanligt symptom på astma, särskilt när man anstränger sig fysiskt.
  5. Väsande andningsljud: Astma kan orsaka ett väsande eller pipande ljud när man andas ut, som kallas wheezing. Detta ljud kan vara mer uppenbart när man anstränger sig fysiskt.
  6. Periodvis försämring: Besvären vid astma kan oftast upplevas periodvis där man blir sämre under olika perioder.

Orsaker till astma

Icke-allergisk astma

Det finns en stor variation av ämnen och andra tillstånd som kan orsaka astma. De vanligaste inkluderar kall luft, dofter, rök, stress, fysisk ansträngning och luftvägsinfektioner.

Allergisk astma

Den vanligaste orsaken till astma är allergier. Allergier kan orsaka inflammation i luftvägarna, vilket leder till andningssvårigheter.

Allergener som pollen, damm (kvalster), pälsdjur, födoämnen och andra allergiframkallande ämnen kan alla utlösa astmaanfall.

För att förebygga astma orsakad av allergier rekommenderas det att undvika eller minska exponeringen för de allergener som du är känslig för.

Oftast uppstår allergisk astma under barndomen men kan kvarstå i vuxen ålder och även starta i vuxen ålder.

Allergisk astma har även en genetisk komponent, dvs individer med en familjehistorik på antingen astma eller andra allergier har alltså en ökad risk att själva utveckla astma i framtiden.

Rökning

En annan vanlig orsak till astma är rökning. Rökning kan irritera luftvägarna och leda till inflammation och andningssvårigheter.

Det är viktigt att undvika rökning för att förhindra astmaanfall. Om du redan har astma, bör du undvika att vara i närheten av personer som röker eftersom det kan utlösa ett anfall.

Miljöfaktorer

Vissa miljöfaktorer, såsom höga temperaturer, luftföroreningar och kemikalier, kan också orsaka astmaanfall.

För att förebygga astma orsakad av miljöfaktorer rekommenderas det att undvika exponering för dessa faktorer så mycket som möjligt.

Stress

Stress kan också vara en orsak till astmaanfall. Stressiga situationer kan leda till andningssvårigheter och utlösa ett anfall.

Det är viktigt att hitta metoder för att hantera stress och lära sig tekniker för att hantera stressiga situationer för att förhindra astmaanfall.

Infektion

Slutligen kan infektioner som influensa och förkylningar också orsaka astmaanfall. För att förebygga infektionsorsakade anfall rekommenderas det att ta vaccin mot influensa och andra infektioner samt att undvika personer som har infektioner.

Andra faktorer som påverkar astma

Andra allergier är en viktig faktor för behandling av astma och prognos. En annan faktor är ökad produktion av magsyra eller sura uppstötningar som kan förvärras av astma, särskilt på näterna.

Hur astma diagnostiseras

Fysisk undersökning

Läkare eller annan sjukvårdspersonal kan först genomföra en fysisk undersökning för att avgöra om det finns andra förklaringar till patientens symtom.

Patientens historia

En av de första undersökningarna som en läkare kan göra är att ställa frågor om patientens historia, inklusive symtom, allergier och exponering för irriterande ämnen. Läkaren kan också använda sig av spirometri, en test som mäter hur mycket luft patienten kan ta in och ut ur lungorna. I vissa fall kan en läkare också använda sig av röntgenbilder för att se om det finns några tecken på astma i lungorna.

Flödesmätning (PEF–mätning)

En annan vanlig undersökning som används för att diagnostisera astma är PEF-mätare. Detta är en test som mäter hur mycket luft som kan flyttas genom luftvägarna. Vid astma blir PEF-värdet lägre.

Det hjälper till att identifiera eventuella blockeringar eller inflammation i luftvägarna som kan vara ett tecken på astma. PEF-mätning räcker oftast inte för att ställa diagnosen astma.

Det är möjligt att genomföra olika lungundersökningar efter ansträngning för att uppskatta om det påverkar lungfunktionen negativt, eftersom vissa upplever ansträngningsutlöst astma.

Spirometri

En undersökningsmetod som går ut på att patientens blåser genom ett munstycke för att uppskatta lungvolymer och flödeshastighet i luften.

Med hjälp av en biomedicinsk analytiker eller annan vårdpersonal som vet hur man genomför en spirometri kommer patienten genomföra olika övningar för att uppskatta lungfunktionen och om det föreligger obstruktivitet som orsakas av sammandragningar i luftrören.

Ett reversibilitetstest genomförs sedan för att se om lungfunktionen förbättras efter att man gett patientens mediciner (inhalationsmedicin). Om personen presterar bättre efter ca 15 min så är det ett tecken på obstruktion och möjligtvis astma.

Allergiprov

I vissa fall kan läkaren också ordinera ett prov för att se om patienten har allergier mot några specifika ämnen. Om det finns några allergier, kan detta vara ett tecken på att patienten har astma. De vanligaste testerna är ett så kallat pricktest eller blodprov.

Provokationstest

Ett provokationstest är ett test där patienten andas in ett särskilt ämne för att se om det orsakar andningsproblem.

Behandlingsförsök med inflammationsdämpande

I vissa fall kan sjukvården erbjuda behandling med inflammationsdämpande läkemedel (kortisontabletter) i ett par dagar till veckor för att avgöra om individen upplever en förbättring, vilket kan tala för astma.

Undersöka luftrörens känslighet

Andra undersökningsmetoder inkluderar olika undersökningar för att avgöra om luftrören är känsliga mot olika ämnen.

Hur astma behandlas

Olika behandlingsalternativ

Det finns olika typer av behandlingar för astma, beroende på svårighetsgraden och typen av astma. Behandlingarna kan innefatta medicinering, livsstilsförändringar och andra terapier.

Läkemedel

Läkemedel är den vanligaste behandlingen för astma. Läkemedel kan antingen tas regelbundet för att förebygga symptom eller användas när symtomen börjar uppstå.

För att hitta rätt medicinering är det viktigt att träffa en läkare som kan diagnostisera astman och bestämma vilken typ av läkemedel som passar bäst.

Vanliga läkemedel som används mot astma inkluderar inhalationsmediciner som vidgar luftrören och motverkar sammandragningen i luftrören eller de som minskar inflammationen som uppstår i luftrören.

Det finns även kombinationer av dessa inhalationsmediciner där man använder båda verkningsmekanismerna för att behandla en patient. Utöver detta finns det andra läkemedel såsom mer traditionella inflammationsdämpande tabletter (kortikosteroider), leukotrienantagonister och teofyllin.

Livsstilsförändringar

Livsstilsförändringar är en annan viktig del av astmabehandling. Att undvika allergener som pollen, djurhår och damm är ett bra sätt att minska risken för att utveckla astma eller försvåra symtom.

Andra livsstilsförändringar som kan hjälpa till att kontrollera astma inkluderar att undvika rökning, regelbunden motion och stresshantering.

Andra terapier

Andra terapier som kan användas för att behandla astma inkluderar immunterapi, akupunktur och biofeedback. Immunterapi involverar att ta läkemedel som stimulerar immunsystemet för att hjälpa till att bekämpa allergener som orsakar astmasymtom.

Kan astma förebyggas?

Astma kan förmodligen förebyggas även om det är svårt eftersom det finns en varierande etiologi till astma, dvs bakomliggande orsaker. Dessutom finns det olika faktorer som utlöser ett första astmaanfall, eftersom det nog krävs även om man har en genetisk predisponering för tillståndet.

Däremot är det möjligt att förebygga astmaanfall och en försämring av lungfunktionen genom en rad olika livsstilsförändringar och metoder.

Undvik allergener

Det första steget är att undvika allergener och irriterande ämnen som kan orsaka astmaattacker. För att göra detta bör du undvika att vara i närheten av djurhår, tobaksrök, damm, pollen och andra luftburna partiklar.

Du bör också se till att ditt hem är fritt från mögel och andra irriterande ämnen som kan orsaka astmaattacker.

Regelbunden motion

Ett annat viktigt steg är att regelbundet träna. Regelbunden motion hjälper till att stärka dina lungor och hjälper dig att andas lättare.

Motion hjälper också till att förbättra din allmänna hälsa och immunförsvar, vilket gör det lättare för kroppen att hantera allergener och irriterande ämnen.

Följ behandlingsplanen

Du bör också se till att du tar mediciner som rekommenderas av din läkare. Om du har astma bör du ta mediciner som hjälper dig att hålla astman under kontroll.

Dessa mediciner kan innehålla inhalatorer, antiinflammatoriska läkemedel eller kortikosteroider. Din läkare kan ge dig råd om vilken typ av medicin som är bäst för dig.

Komplikationer till astma

Andningssvårigheter

En av de vanligaste komplikationerna till astma är andningssvårigheter. Symptomen kan variera från milda till svåra och inkluderar andfåddhet, bröstsmärtor och hosta.

Andningssvårigheter kan orsakas av inflammation i luftvägarna, vilket försvårar andningen. Om andningssvårigheterna inte behandlas kan det leda till syrebrist och andningsstillestånd.

Luftvägsinfektioner

En annan vanlig komplikation till astma är luftvägsinfektioner. Dessa infektioner kan orsaka ytterligare inflammation i luftvägarna, vilket försvårar andningen.

Infektioner kan också orsaka feber, hosta, rinnsnuva och andfåddhet. Om infektionen inte behandlas kan det leda till allvarliga konsekvenser som lunginflammation eller lungemboli.

Kronisk astma

Kronisk astma kan också leda till komplikationer som luftvägsstenos och bronkiektasi. Luftvägsstenos innebär att luftvägarna har blivit för trånga, vilket gör att det blir svårt att andas.

Bronkiektasi innebär att luftvägarna har förstorats, vilket gör att det blir svårt att ta bort slem från lungorna.

Båda dessa komplikationer kan orsaka andningssvårigheter och andra symtom som hosta, rinnsnuva och bröstsmärtor.

Minska risken för komplikationer

För att undvika allvarliga komplikationer är det viktigt att behandla astma tidigt och effektivt. Det finns olika typer av mediciner som används för att behandla astma, inklusive inhalatorer, antiinflammatoriska läkemedel och leukotrienhämmare.

Det är viktigt att ta medicinerna regelbundet för att undvika allvarliga komplikationer. Det är också viktigt att undvika miljöfaktorer som rökning, damm eller pollen som kan utlösa astmaanfall.

Prognosen vid astma

Prognos beror på flera faktorer

En prognos för astma beror på många faktorer, inklusive typen av astma, graden av symtom och hur väl patienten följer sin behandling.

Om astman är mild och patienten följer sin behandling noggrant, kan prognosen vara gynnsam. Men om astman är svår eller patienten inte följer sin behandling, kan prognosen vara mindre gynnsam.

Olika typer av astma

Det finns olika typer av astma, inklusive allergisk astma, eosinofil astma och icke-allergisk astma. Allergisk astma orsakas vanligtvis av allergener som pollen, mögel eller djurhår.

Eosinofil astma orsakas ofta av infektioner som rinit eller bronkit. Icke-allergisk astma orsakas vanligtvis av stress, rökning, kyla eller andra miljöfaktorer. Varje typ av astma har sin egen prognos och behandlingsplan.

Behandling av astma är viktig för att förbättra prognosen. Behandlingen kan innefatta läkemedel som inhalatorer och antiinflammatoriska läkemedel, samt livsstilsförändringar som att undvika allergener och rökning.

Om patienten följer sin behandlingsplan noggrant kan det hjälpa till att minska symtomen och förbättra prognosen.

Differentialdiagnoser till astma

Luftvägsrelaterade sjukdomar

Differentialdiagnoser till astma innefattar andra luftvägsrelaterade sjukdomar, såsom allergiska reaktioner, bronkit, lunginflammation och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Dessa sjukdomar har många gemensamma symptom med astma, inklusive andningssvårigheter, hosta, andfåddhet och torrhosta.

Allergiska reaktioner

Allergiska reaktioner orsakas av en överkänslighet mot vissa ämnen som pollen, djurhår eller damm. Symptomen på allergiska reaktioner är ofta snabbare och mer intensiva än symtom på astma. Bronkit är en inflammation i luftvägarna som orsakar hosta och andningssvårigheter. Det kan vara akut eller kronisk och uppstår ofta efter en infektion eller exponering för irriterande ämnen.

Lunginflammation

Lunginflammation orsakas av bakterier eller virus och kan leda till feber, trötthet och andningssvårigheter. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en progressiv sjukdom som orsakar andningssvårigheter och hosta.