Stroke

Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakar blödning eller blodpropp i hjärnan. Stroke är ett allvarligt livshotande medicinskt tillstånd som uppstår när blodtillförseln till en del av hjärnvävnaden påverkas. Det är oerhört viktigt att personer med misstänkt stroke kommer i kontakt med sjukvården omedelbart eftersom du riskerar att förlora hjärnvävnad varje sekund som du skjuter upp behandlingen. Om du misstänker att du eller någon du känner drabbats av stroke så måste du ringa 112 omedelbart och be om en ambulans.

Vid stroke uppstår syrebrist i hjärnan vilket leder till att du går miste om olika funktioner som hjärnan ansvarar för, exempelvis talförmåga, motoriska rörelser, känsel och syn. Stroke kan drabba människor i alla åldrar, när stroke uppstår hos ungdomar beror det vanligtvis på att medfödda missbildningar i blodkärlen spricker vilket leder till en akut hjärnblödning. Blödningar i hjärnan kan även uppstå efter traumatiska händelser som fordonsolyckor eller idrottsskador. Den vanligaste formen av stroke är den som drabbar äldre människor. Vi människor har alla åderförfettning i våra blodkärl som uppstår till följd av riskfaktorer såsom hög ålder, högt blodtryck och rökning.

Åderförfettning leder till uppbyggnad av plack inuti blodkärlen, dessa plack finns nästan överallt i kroppen men särskilt i blodkärlen som försörjer hjärtat och hjärnan. När dessa fettplack spricker inuti blodkärlen så uppstår en blodpropp. Det är inte materialet inuti placken som orsakar blodproppen utan det är våra egna celler i blodcirkulationen som fäster sig till materialet inuti placken för att kroppen uppfattar detta som skadligt material. Blodproppar i hjärnan kallas för lakunära infarkter på medicinskt språk.

Symtom

De viktigaste symptomen för stroke är enkelt att komma ihåg genom att lära sig akronymet FAST. FAST kommer från engelska och står för Face (ansikte), Arms (armar, motorik), Speech (talförmåga) och Time (tid). I Sverige kallas detta testet för AKUT-testet.

• (F) Ansikte – vid stroke kan ena ansiktshalvan drabbas vilket leder till att musklerna i ansiktet blir slöa. Detta kan ses som en oförmåga att le, hängande mungipa eller lyfta på ögonbrynen.
• (A) Armar – personer med misstänkt stroke kanske inte kan lyfta båda armarna och hålla dem ovanför huvudet på grund av svaghet eller domningar i armen. I dessa fall är det inte ovanligt att även benen drabbas.
• (S) Tal – deras tal kan vara sluddrigt eller förvrängt, personen kanske inte kan prata alls trots att de verkar vara vakna; de kan också ha problem med att förstå vad du säger till dem. Fråga personen om de kan säga en vanlig mening som “det är fint väder idag”.
• (T) Tid – det är dags att ringa 112 omedelbart om du ser några av dessa tecken eller symtom.

Vid stroke kan symtomen komma plötsligt och beror helt på vilken del av hjärnan som är skadad. Det finns flera symptom än de som ingår i FAST (AKUT-testet). Andra symtom kan vara följande:

• Plötslig synnedsättning eller suddig syn
• Paralysering av ena kroppshalvan, dvs att varken arm eller ben på ena kroppshalvan fungerar normalt
• Känselbortfall, domningar eller stickningar i armar eller ben
• Yrsel
• Konfusion
• Svårigheter att förstå tal
• Balans- och koordinationssvårigheter
• Sväljningssvårigheter
• En plötslig men kraftig huvudvärk som beskrivs som den värsta smärtan du någonsin upplevt tidigare
• Medvetandeförlust

TIA (Transitorisk ischemisk attack)

TIA uppstår när en lite blodpropp bildas i blodkärlen och blockerar blodflödet till hjärnan under en kort period. Därefter förbättras blodcirkulationen men det finns en stor risk för att du drabbas av en ny eller större blodpropp inom de kommande dagarna, särskilt ide närmaste dygnet.

Hjärnblödning

Blodkärlen i hjärnan kan spricka av olika skäl. En traumatisk händelse kan leda till att blodkärlen spricker. Vissa medfödda kärlmissbildningar kan resultera i hjärnblödningar när blodkärlen spricker. Det är ovanligt med missbildningar i blodkärlen såsom försvagad kärlvägg (aneurysm) men dessa kan uppstå och spricka efter många år. Dessa blödningar kallas antingen för subaraknoidalblödning eller subduralblödning beroende på vilka hjärnhinnor som är drabbar. När dessa blödningar uppstår upplever du oftast extrem huvudvärk, vissa beskriver subaraknoidalblödning som den värsta huvudvärken de varit med om. Det är inte heller ovanligt att man mår illa och kräks. Vid allvarliga blödningar kan man snabbt förlora medvetandet.

Bakomliggande orsaker till stroke

Den allra vanligaste orsaken till stroke är att en blodpropp täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. Det kallas också för hjärninfarkt. En blodpropp kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom. En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.

En blodpropp från hjärtat beror oftast på en störning av hjärtrytmen, så kallat förmaksflimmer. Andra orsaker till att en blodpropp ger sig iväg från hjärtat kan vara till exempel en hjärtinfarkt eller en inopererad klaffprotes i hjärtat. Ibland går det inte att hitta varifrån en blodpropp till hjärnan har kommit.

Hjärnan är ett organ som behöver syre och näringsämnen precis som resterande organ i kroppen. Om blodtillförseln upphör eller begränsas till följd av olika anledningar så dör hjärncellerna eller tar skada. Det är framför allt syrebristen, avsaknad av näringsämnen och ackumulering av avfallsämnen inuti hjärncellerna som skadar och tar kål på hjärncellerna. Hjärnskada kan leda till funktionshinder och om skadeområdet är för omfattande så finns risk för dödsfall. Det fins följande orsaker till stroke:

• Blodpropp (ischemisk stroke) – när blodtillförseln upphör på grund av en blodpropp som antingen uppstår lokalt i hjärnan till följd av åderförfettning eller att blodproppen bildas i någon annan del av blodcirkulationen och sen färdas till hjärnan (emboli)
• Hjärnblödning (hemorragisk stroke) – en hjärnblödning påverkar blodtillförseln till delar av hjärnan eftersom blodet istället hamnar i vävnaden runtom hjärnan. Hjärnblödningar kan uppstå av traumatiska händelser eller att blodkärlen spricker antingen av att dem är för sköra eller av medfödda missbildningar.
• Transitorisk ischemisk attack (TIA) – den här sortens stroke liknar blodproppar eftersom blodtillförseln till hjärnan upphör tillfälligt men kroppen tar hand om blodproppen och löser upp denna vilket leder till att symtomen försvinner inom 24 timmar.

Riskfaktorer för stroke

• Hög ålder
• Högt kolesterol
• Högt blodtryck
• Diabetes
• Oregelbundna hjärtslag (förmaksflimmer)
• Nedsatt njurfunktion
• Rökning
• Låg fysisk aktivitet
• Nattskift

Behandling av stroke

Behandlingen beror på vilken typ av stroke du har, inklusive vilken del av hjärnan som påverkades och vad som orsakade det. Strokes behandlas vanligtvis med medicinering. Detta inkluderar läkemedel för att förebygga och lösa blodproppar, sänka blodtrycket och sänka kolesterolnivåerna.

I vissa fall kan förfaranden krävas för att avlägsna blodproppar. Kirurgi kan också krävas för att behandla hjärnsvullnad och minska risken för ytterligare blödning om detta var orsaken till din stroke. Om du har förträngningar i halspulsådern så kan du antingen genomgå en operation för att öppna upp blodkärlet eller placera ett metallrör inuti kärlet med kateterburen teknik.

Ischemisk stroke (blodpropp)

En blodpropp i hjärnan kan behandlas med propplösande behandling (trombolys) inom 4.5 timmar efter insjuknandet. Om patienten uppfyller särskilda kriterier kan man även föra upp en liten kateter genom blodkärlen och plocka ut blodproppen alternativt spruta blodförtunnande precis där blodproppen är, denna behandlingsmetod genomförs av interventionell röntgen.

Om patienten inte behandlas med interventionell röntgen eller propplösande behandling så ges annan blodförtunnande behandling som heter Trombyl, alternativt Plavix. Vid stor blodpropp finns risk för hjärnsvullnad som riskerar att komprimera och förstöra intilliggande hjärnvävnad. Vid en stor hjärnsvullnad så kan man med neurokirurgisk behandling öppna upp kraniet och låta hjärnan svullna upp samtidigt som man ger mediciner för att minska svullnaden.

Hjärnblödning

Hjärnblödning kallas även för Intracerebralt hematom. Detta tillstånd brukar oftast observeras första dygnet och om nödvändigt genomförs kirurgi för att utrymma blödningen. En annan sorts hjärnblödning kallas för subaraknoidalblödning. Detta är ett allvarligt tillstånd som måste behandlas med kirurgi alternativt kateterburen intervention.

Återhämtning från en stroke

Människor som överlever en stroke har ofta långsiktiga problem som orsakas av skador på hjärnan. Vissa människor behöver en lång period av rehabilitering innan de kan återhämta sig, medan många aldrig återhämtar sig och behöver kontinuerligt stöd efter sin stroke.

Vissa människor kommer att behöva någon form av vård eller hjälp med sin dagliga verksamhet. Till exempel kan en vårdarbetare komma över till personens hem för att hjälpa till med tvätt och liknande uppgifter. Om du återhämtar dig från en stroke eller tar hand om någon som drabbats av stroke så kan det vara bra att läsa en guide för vård och stöd.

Förebyggande av stroke

Du kan avsevärt minska risken för stroke genom att:

• Äta en hälsosam kost
• Regelbunden motion
• Begränsa alkoholintag
• Rökstopp