Allt om Njursten – Symtom, prevention och behandling

6 min läsning

Njursten

Normalt sett så flödar urinet från njurarna, ner genom urinledarna till urinblåsa och sedan ut genom urinröret. men ibland så bildas det stenar i njuren som stoppar flödet. Detta kallas för njursten, det höga trycket som bildas i njuren ger smärta. De flesta stenar passerar av sig själv, men vissa behöver extra stöd med stötvågsbehandling eller kirurgi.

Schematisk bild över njuren, urinvägarna och njursten

Vad är Njursten?

Njursten är en vanlig åkomma som drabbat tusentals svenskar varje år. Njursten orsakas av små kristaller som bildas i njuren som stoppar det naturliga flödet av urin ut från njuren vilket i sin tur skapar smärta. Smärtan kommer i intervall och kan vara mycket intensiv, många personer med njursten kan inte sitta stilla under anfallet. De flesta stenar släpper av sig själva med tiden och då kan man lindra smärtan och förenkla utgången av stenen med diklofenak.

Njuren och urinvägarna

Varje människa har två stycken njurar som ansvarar för att rena blodet från slaggprodukter, läkemedel och gifter. Detta gör de genom att köra blodet genom ett antal filter, det som bildas i slutändan är urin. Urinet skapas i mitten av njuren och samlas upp av njurbäckenet. Urin går sedan ner i urinledarna som mynnar ut i urinblåsan. Här samlas urinet till vi går på toan, urinblåsan kan utan problem tänja ut sig för att få plats med mycket urin. När vi bestämmer oss för att gå på toaletten så åker urinen ut genom urinröret och ner i toaletten. 

Hur bildas stenar?

Urinen innehåller flera olika nedbrutna ämnen som ska passera ut ur kroppen. Ibland blir det höga koncentrationer av dessa ämnen och då kan de övergå från flytande form till fast form genom kristallisering. exempel på dessa ämnen är urinsyra, oxalsyra och kalcium. koncentrationen kan öka på två sätt, det ena är att kroppen har väldigt mycket av ämnet som det ämnet som ska filtreras ut, det andra sättet är att det är för lite vatten i kroppen som ska ut, och då blir urinen väldigt koncentrerad. 

Stenar som fastnar

Stenar som bildas är oftast väldigt små och kan därför passera utan några som helst problem. Men ibland bildas stora stenar som kan fastna i urinvägarna. Dessa stenar kommer då att stoppa flödet av urin genom urinledaren. Njuren kommer dock att fortsätta att bilda mera urin. Detta leder till att det blir ett högt tryck i njuren och urinledaren och att njuren kommer att tänja ut sig vilket i sin tur ger smärta. Detta gör att det blir svårt för njuren att jobba effektivt, som tur är så finns det en andra njure som kan göra jobbet.  Det kommer även att bli en inflammation på plasten där stenen sitter fast. 

Av de stenarna som fastnar och ger symtom så är det 90% som med tiden släpper av sig själva och åker ut i toaletten. De andra 10% behöver någon form av behandling.

Vem får stenar?

Risken för njursten ökas av:

  • Övervikt
  • Överdriven proteinrik kost
  • För mycket kalcium i kosten
  • Viss medicin mot HIV
  • Låg vätskekonsumtion
  • Kronisk urinvägsinfektion med ureasbildande bakterier

Symtom

Majoriteten av njurstenar ger inga symtom, men när de fastnar så kan det uppstå symtom av alla grader beroende på hur mycket det stoppar flödet. De vanligaste symtomen vid en akut njursten är följande

  • Intervallsmärta på en sida av ryggen
  • Oförmåga att finna ro från smärtan
  • Ömhet över ena sidan av ryggen
  • Lätt feber
  • Blod i urinen
  • Illamående och kräkning
  • Täta trängningar men liten urinmängd

När ska jag söka vård?

Om du känner en skarp påkommen smärta i ryggen som du inte har känt tidigare så är det bra att söka vård. Du kan då söka dig till din vårdcentrals jourmottagning. Om smärtan är mycket intensiv så får söka dig till akutmottagningen. Om du ser blod i urinen så ska du alltid uppsöka vård då man måste utesluta att detta är cancer.

Om du tidigare har haft njursten och känner igen anfallet så kan du behandla det med smärtlindring i form av diklofenak som du bör ha fått utskrivet av din läkare vid förra anfallet. Annars kan du använda dig av valfri anti-inflammatorisk smärtlindring (Ipren, Naproxen, Treo, m.m.). Om du inte kan äta tabletterna så kan du använda stolpiller som sätts i ändtarmens mynning.

När är det akut?

Oftast är det inte akut med en Njursten med ibland ska man söka vård omedelbart. Du ska söka akut om:

  • Du har hög feber.
  • Smärtan går inte över efter smärtlindring
  • Om du blir snabbandad och andfådd

Behandling

I de flesta fall så behövs enbart smärtlidning som behandling då stenar oftast passerar av sig själva. Men ibland så hjälper inte detta och då får man behandla på annat vis.

Akutbehandling

I det akuta skedet så behandlas man med voltaren, på akuten så kan man få det i sprutform eller stolpiller. Om detta inte hjälper så upprepar man behandlingen igen. I sällsynta fall kan morfinpreparat hjälpa. Dock är de antiinflammatoriska smärtingen oftast mer effektivt för att den jobbar på tre fronter.

  1. Den lindrar smärtan direkt genom dess smärtlindrande effekt
  2. Den minskar inflammationen kring stenen vilket gör att urin lättare kan passera
  3. Den minskar njurens urinproduktion vilket minskar trycket på njurbäckenet

Om smärtan släpper med antiinflammatorisk smärtlindring och patienten inte har någon feber så kan man skickas hem från akuten med recept på smärtlindring. Om smärtan inte släpper eller om man har feber så kommer man att röntga urinvägarna för att se om det är stopp. Man kan även lägga in en slang (katateter) som går mellan njurbäckenet och urinblåsan för att avlasta njuren. 

Egenvård

Om man har haft njursten tidigare och känner igen smärtan så kan man ta ett stolpiller diklofenak (voltaren) som man fick i samband med förra attacken. Om detta inte hjälper eller om man har feber så ska man ändå söka vård.

Stenar som inte släpper

I de fallen då en sten inte släpper så är den oftast för stor för att passera, oftast är de då 5 mm eller större. Då får man använnda sig av olika metoder för att ta bort stenen eller att göra den mindre. vanligast är stötvågsbehandling(ESVL) eller urätäroskopi 

Stötvågsbehandling

På vissa kliniker i Sverige så finns det tillgång till stötvågsbehandling. Detta är en behandling som bygger på att man skickar in en stötvåg genom kroppen som ska spränga stenarna så de blir tillräckligt små för att passera ut naturligt. Stötvågsbehandling sker när man är vaken, men man får smärtlindring och lugnande. Stötvågsbehandling brukar gå utan komplikationer. Men i sällsynta fall kan man få blodförgiftning eller inre blödning.

Uretäroskopi

Vid uretäroskopi så går man in med ett tunt instrument genom urinvägarna, när man når stenen så delar man upp stenen i små bitar och tar ut den. Under ingreppet så lägger man ofta in en ”pig-tail kateter”, detta är en slang som går mellan njuren och urinblåsan, detta är för att urinvägen ofta sväller upp lite efter ingreppet och då ligger slangen kvar så att urinflödet inte stoppas. Hela ingreppet sker under bedövning och sövning och tar mellan 30 och 60 minuter. 

Kirurgi

Kirurgi är den sista utvägen då öppnar man upp urinvägen och plockar bort stenen. Detta göras enbart om ingen av de tidigare nämnda metoderna fungerar.

Prognos och komplikationer

majoriteten av fall med njursten löser sig själva och de fall som kräver behandling går oftast utan komplikationer. Dock får hälften av alla som har fått en njursten en ny inom 10 år. Därför är det bra om man får utskrivet stolpiller med antiinflammatorisk medicin, t.ex. voltaren sup. Denna kan då användas självständigt vid framtida njursten.

Prevention

För att förhindra framtida njursten så kan man följa ett antal råd te.x. kan man :

  • Dricka minst 2 liter vatten per dag
  • Minska purinrik mat som fet fisk, öl och kött
  • Minska mat med oxalsyra som rabarber, sparris och spenat

Blodförgiftning

En fruktad komplikation vid njursten är blodförgiftning (sepsis). Detta uppstår om det blir totalstopp i urinledaren och det finns bakterietillväxt innanför stenen. Detta innebär att bakterierna kommer att sprida sig uppåt mot njuren och sedan ta sig in i blodbanan. Detta kallas för en en avstängd pyelonefrit på medicinskt språk. Du märker av en blodförgiftning med att du får kraftig feber, andfåddhet och stark trötthet. Här måste man söka direkt till akuten utan att vänta. På akuten så kommer de att sätta in en kateter som går från ryggen till njuren. detta möjliggör urinflöde. De kommer även att ge en antibiotika på dropp samt vätska på dropp. 

Skriv ett svar

Your email address will not be published.

Senaste av Blog

Har du diabetes, övervikt eller fetma?

Dialiv är appen för alla med diabetes. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontroll och få stöd när du behöver det.

Dialiv är appen för alla med diabetes, övervikt eller fetma. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontrollen.

Nu med Blodsockerkit!