Allt om näsblödning (näsblod, epistaxis): orsaker, behandling, utredning

3 min läsning

Näsblödning (epistaxis): orsaker, behandling, utredning

Näsblödning är oftast godartat (ofarligt). Det är vanligast hos barn och de flesta fall kan behandlas hemma. De allra flesta människor drabbas en eller flera gånger av näsblödning under livets gång och nästan alla fall av näsblödning upphör spontant med enkla åtgärder. Ungefär 60% av alla barn drabbas av näsblödning under skolåren.  En minoritet (ca 5%) söker sjukvård för att få behandling och råd.

Näsblödning är mer komplicerat om det inte upphör spontant och särskilt om man använder blodförtunnande läkemedel, om man har blodsjukdom som leder till att man har brist på blodplättar (trombocyter) eller om man har blödarsjuka (hemofili).

Det finns två typer av näsblödning: 

  • Främre näsblödning. Denna typ utgör 90% av alla fall och orsakas av att ett kärl i främre delen av septum (näsans skiljevägg) spricker och därmed blöder. Detta kärlormråde kallas Locus Kiesselbachi. Om man petar sig i näsan så kan detta kärl börja blöda.
  • Bakre näsblödning. Denna blödmning utgår från kärl längre in i näshålan. Dessa näsblödningar är oftast mer omfattande och det ses blod från båda näsborrarna och även blödning bakåt i svalget.

Barn, äldre och gravida kvinnor har ökad risk för att drabbas av näsblödning.

Orsaker till näsblödning

  • Slag / trauma mot näsan.
  • Näspetande.
  • Komplikation till operation eller andra ingrepp i näsan
  • Överdriven användning av avsvällande nässpray
  • Överdriven användning av steroid-nässpray (nässpray som innehåller steroider).
  • Förkylning, influensa
  • Torr slemhinna
  • Läkemedel som ökar blödningsrisk (blodförtunnande):
    • Trombyl, Aspirin, Magnecyl, Bamyl (innehåller alla acetylsalicylsyra)
    • Heparin
    • Waran (warfarin)
    • Klopidogrel (clopidogrel, Plavix)
    • Prasugrel (Efient)
    • Ticagrelor (Brilique)
    • Dabigatranetexilat (Pradaxa)
    • Rivaroxaban (Xarelto)
    • Apixaban (Eliquis).
  • Blödningsbenägenhet till följd av avvikande blodplättar (trombocyter) eller brist på blodplättar (trombocytopeni).
  • von Willebrands sjukdom
  • Leversvikt (levercirros)
  • Blodcancer (leukemi)
  • Cancer i näshålan
  • Juvenilt angiofibrom (detta är en kärlrik tumör i bakre delen av näshålan och den ses oftast hos unga pojkar).
  • Morbus Osler (Oslers sjukdom)
  • Granulomatös polyangit (Wegeners sjukdom)
  • Högt blodtryck (hypertoni)

Skall jag kontakta läkare om jag får näsblödning?

  • Kontakta läkare om näsblödning drabbar ett barn unde 2 år.
  • Kontakta läkare om du har återkommande näsblödningar.
  • Kontakta läkare om du har symtom på anemi (blodbrist), t ex hög puls, andfåddhet, blek hud, hjärtklappning (palpitationer).
  • Kontakta läkare om du tar blodförtunnande läkemedel (se nedan).
  • Kontakta läkare om du har ett tillstånd som gör dig lättblödande (hemofili, blödarsjuka).

Varningssignaler vid näsblödning

Du bör söka vård samma dag i följande situationer:

  • Om näsblödning varar längre än 10 till 15 minuter.
  • Om näsblödnigen är omfattande.
  • Om näsblödningen leder till att du sväljer blod så att du kräks.
  • Om näsblödningen orsakades av ett slag / trauma mot huvudet.
  • Om du känner dig allmänt påverkad av näsblödningen.
  • Om du har svårt att andas.

Behandling

Stoppa näsblödningen själv

Försök att stoppa blödningen själv genom att sitta eller stå upp och nyp näsan strax ovanför näsborrarna. Lägg dig inte ner eftersom blödningen ökar då. Gör detta i 5 till 15 minuter. Luta dig gärna framåt och andas genom munnen. Du kan också försöka placera en ispåse på näsan. Den kalla isen gör att blodkärlen drar ihop sig och då minskar blödningen.

Om du lyckas få stopp på blödningen är det viktigt att du inte rör vid näsan mer. Avstå från varma drycker, alkohol, tunga lyft och plocka inte ut skorpor från näsborrarna, eftersom blödningen kan ta fart på nytt.

Om blödningen inte avstannar så kontaktar du din vårdcentral, 1177 eller annan jourmottagning som kan ta emot dig.

Åtgärder på vårdcentralen, jourmottagning, ÖNH-mottagning eller akutmottagning

Om ovanstående inte hjälper så kan läkaren/sjuksköterskan genomföra en eller flera åtgärder för att få stopp på blödningen. Bland åtgärderna finns följande:

  • Etsning av kärlet som blöder
  • En så kallad främre tamponad kan placeras i främre delen av näsahålan. Då packas en gasvävstamponad fuktad i bland annat kortison i näshålan.
  • Placering av Spongostan indränkt i Cyklokapron i främre näshålan.
  • Vid blödning i bakre näshålan anbringas en bakre ramponad vilket är mer invecklat och görs oftast på ÖNH-mottagningar.
  • Om näsblödningen inte avhjälps med ovanstående så kan operation bli nödvändigt och då syr man ihop kärlet som blöder.

Skriv ett svar

Your email address will not be published.

Senaste av Blog

Har du diabetes, övervikt eller fetma?

Dialiv är appen för alla med diabetes. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontroll och få stöd när du behöver det.

Dialiv är appen för alla med diabetes, övervikt eller fetma. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontrollen.

Nu med Blodsockerkit!