Bakgrund om högt blodtryck

Blodtryck är det tryck som finns i blodkärlen när blodet pumpas ut från hjärtat och när hjärtat vilar. Mellan varje hjärtsammandragning minskar trycket i blodkärlen som lägst. För att transportera blodet genom kroppen finns rörformiga bildningar som kallas för blodkärl. Blodkärlen försörjer alla vävnader och organ med blod. Blodkärl finns nästan överallt i kroppen och ansvarar för att transportera syrerikt- och syrefattigt blod. Till blodkärl räknar artärer, kapillärer, vener och venoler. I princip alla blodkärl i kroppen utgörs av tre olika vävnader. En del av blodkärlsväggen utgörs av muskler som stramar åt blodkärlet när trycket behöver öka. Samma muskelvägg kan slappna av och öka diametern på kärlväggen vilket minskar trycket i blodkärlen.

Flera av de läkemedel som idag används mot behandling av högt blodtryck kan på något sätt påverka muskelväggen i blodkärlen och på så vis minska blodtrycket. De minsta blodkärlen i kroppen har däremot inte detta muskellager. Blodkärlen har i uppgift att transportera, blod, olika proteiner som finns i blodet, immunförsvaret, syrgas, koldioxid, näringsämnen, olika avfallsprodukter och för att fördela värme runt i kroppen. Blodtrycket anges som två tal åtskilda av snedstreck, till exempel 135/75 mmHg. Den första siffran (135/75) kallas för det systoliska blodtrycket eller övertrycket medan den andra siffran 135/75) visar det diastoliska trycket, eller undertrycket.

• Systoliskt blodtryck (det övre trycket) – uppstår vid hjärtats sammandragning och är vanligen mellan 120 till 140 mmHg hos en vuxen person
• Diastoliskt tryck (den undre trycket) – när hjärtat vilar och vid utvidning, vanligen lägre än 90 mmHg

Vid vissa sjukdomar har man modifierat det rekommenderade intervallet, till exempel vid diabetes och njursvikt där man rekommenderas blodtryck som är max 130/80 mmHg. Det finns en enorm individuell variation mellan personer vad gäller blodtryck. Det finns flera metoder för att mäta blodtrycket. Blodtrycket mäts oftast i armarna men ibland även i benen. Blodtrycket är en faktor som mäts väldigt ofta inom sjukvården och anses vara den viktigaste faktorn för överlevnad. Personer med högt blodtryck (hypertoni) får behandling för att sänk blodtrycket och följes upp regelbundet inom sjukvården för att utvärdera effekten av givna läkemedel och justera dessa om nödvändigt.

Blodtrycket kan mätas i liggandes, sittande och även ståendes. På vårdcentraler mäts de oftast i sittandes och på sjukhus eller vårdmottagningar mäts de i liggandes. Forskning visar att det systoliskt blodtrycket (det övre trycket) är lägre i sittandes jämfört med liggande medan diastoliska blodtrycket (det undre trycket) är något högre.

Blodtryck är en av de viktigaste riskfaktorerna för förkortad livslängd och flera andra allvarliga sjukdomstillstånd såsom hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och flera andra sjukdomar.

Högt blodtryck (hypertoni) är en av våra vanligaste folksjukdomar och ungefär en tredjedel av hela den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck. De flesta använder läkemedel för att sänka blodtrycket. Högt blodtryck orsakar sällan symtom men om det inte behandlas ökar risken för allvarliga komplikationer.

Vad är högt blodtryck?

Ditt blodtryck registreras med två olika siffror. Det systoliska trycket är den kraft som uppstår när ditt hjärta pumpar blod runt i kroppen. Det diastoliskt trycket är motståndet mot blodflödet i blodkärlen. Både det systoliska- och det diastoliskt blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg). vilken ditt hjärta pumpar blod runt kroppen. Det diastoliska trycket (lägre antal) är motståndet mot blodflödet i blodkärlen. Båda mäts i millimeter kvicksilver (mmHg).

• Högt blodtryck anses vara >140/90 mmHg eller >150/90mmHg om du är över 80 år
• Optimalt blodtryck anses vara mellan 100-130 mmHg i systoliskt och det diastoliska bör ligga runt 80 mmHg.

Definitionen av högt blodtryck

Det finns olika gränsområden för vad som anses vara högt blodtryck.

• Mild hypertoni: Systoliskt 140-159, Diastoliskt 90-99
• Moderat hypertoni: Systoliskt 160-170, Diastoliskt 100-109
• Svår hypertoni: Systoliskt över 180, Diastoliskt över 110
• Isolerad systolisk hypertoni: Systoliskt över 140, Diastoliskt under 90
• Hemblodtryck: > 130/80 mmHg (24-tim genomsnitt)
• Vid diabetes: > 140/80 mmHg

Det vanligaste är att personen lider av isolerad systoliskt hypertoni, vilket innebär att bara det övre trycket är förhöjt. Däremot borde alla typer av högt blodtryck behandlas. Om din läkare eller sjuksköterska upptäcker att du har högt blodtryck behöver man alltid kontrollera flera faktorer eftersom personen kan ha haft sjukdomen i flera år innan de upptäcktes. Vid nyupptäckt hypertoni kontrollerar man flera blodprover, EKG, urinprov och försöker ta reda på om det höga blodtrycket orsakat skador på några organ.

Risk för framtida komplikationer

Personer med högt blodtryck behöver behandling för att sänka blodtrycket. Vid högt blodtryck ökar belastningen på hjärtat och andra organ såsom hjärna, njurar och ögon. Ihållande högt blodtryck kan öka risken för ett antal sjukdomar och livshotande tillstånd såsom:

• Hjärtinfarkt
• Åderförfettning i hjärtat- och hjärnans blodkärl
• Hjärtsvikt
• Stroke
• Problem med blodcirkulationen i benen
• Ruptur av den stora kroppspulsådern (aortaaneurysm)
• Njursjukdom
• Blindhet
• Demens (vaskulär demens)

Symtom

Många som har ett högt blodtryck upplever inga symtom alls. Ibland kan de uppleva lindrig huvudvärk och trötthet. Det finns däremot flera andra orsakar till dem symtomen. Vid mycket högt blodtryck kan du uppleva svår huvudvärk och andnöd. Vanliga symtom vid högt blodtryck är följande:

• Huvudvärk
• Trötthet
• Tryckkänsla över bröstet
• Yrsel
• Suddig syn
• Hjärtklappningar
• Blod i urinen
• Näsblod

Läkarundersökning

Vid läkarundersökning tittar på man hjärtat för att avgöra om hjärtmuskeln inte tagit någon skada av det höga blodtrycket. Om möjligt undersöker man även blodkärlen, ögonbotten och hjärtljuden för att avgöra hälsotillståndet hos personen. Övriga undersökningar inkluderar kroppsvikt för att avgöra BMI, kontroll av blodprover (elektrolyter) och EKG.

Orsaker

Den bakomliggande orsaken till högt blodtryck anses vara multifaktoriell, vilket innebär att det finns flera orsaker. Följande faktorer bidrar till högt blodtryck:

• Fetma och övervikt
• Hög konsumtion av koksalt
• Psykosocial stress
• Hög ålder
• Ärftlighet
• Personer med afrikansk eller karibisk härkomst har högt blodtryck
• De som äter mycket frukt och grönsaker har lågt blodtryck
• Regelbunden träning leder till lägre blodtryck.
• Överkonsumtion av alkohol

Ungefär 90 till 95 procent av alla personer med högt blodtryck får diagnosen “essentiell hypertoni” (primär hypertoni), vilket innebär att man inte hittar någon orsak som förklarar det höga blodtrycket. I vissa fall stiger blodtrycket till följd av en medicinsk sjukdom såsom njursjukdom, hormonella rubbningar (primär hyperaldosteronism, hyperparathyreoidism, Cushings syndrom, feokromocytom). Andra faktorer som kan påverka blodtryck är:

• Kortison
• P-piller
• Vissa anti-inflammatoriska läkemedel
• Cyklosporin
• Erytropoetin
• Nikotin
• Koffein
• Amfetamin och andra droger

Vad händer i kroppen när man har högt blodtryck?

Det finns flera organ i kroppen som tar skada av högt blodtryck. Blodkärlen i nästan alla delar av kroppen tar skada och utvecklar åderförkalkningar och andra förträngningar inuti blodkärlen, vilket gör det svårt för blodet att flöda genom blodkärlen. Detta kan orsaka organskada på hjärtat, njurarna och hjärnan. Det höga blodtrycket orsakar även högt tryck inuti hjärtats vänsterkammare. Det förhöjda trycket gör att hjärtmuskeln blir tjock och rörligheten försämras. Den viktigaste riskfaktorn för stroke är högt blodtryck. Detta påverkar blodkärlen i hjärnan negativt och ökar risken för blodproppar i någon av hjärnans blodkärl. Den här varianten av stroke utgör cirka 85% av all stroke och de återstående 15 % utgörs av hjärnblödningar.

Lågt blodtryck

Lågt blodtryck är oftast ofarligt och behöver ingen behandling. Generellt anses blodtryck under 90/60 vara lågt. De vanligaste symptomen orsakat av lågt blodtryck är yrsel och svimningskänsla.

När ska du söka vård?

Kontrollera ditt blodtryck och om du misstänker att du har högt blodtryck så bör du kontakta din allmänläkare för att kontrollera ditt tryck och påbörja behandling om det är fortsatt förhöjt. Kontakta en vårdcentral eller akutmottagning om du har följande: så snart det går om du har följande symtom:

• Ett uppmätt blodtryck på 230/130 eller högre utan andra symtom föranleder besök på akutmottagning
• Du är gravid och har ett uppmätt blodtryck på 160/110 eller högre
• Om du har blodtryck 140/90 eller högre

Behandling

Det finns flera behandlingsalternativ mot högt blodtryck. Du bör alltid diskutera med din läkare om du ska börja använda läkemedel. För många bör blodtrycket komma ner under 130/80 mmHg. Hur lågt blodtrycket kan minskas beror på hur länge du haft högt blodtryck och andra faktorer såsom ålder. För att sänka blodtrycket tillräckligt krävs ofta en kombination av två eller flera olika läkemedel och livsstilsförändringar. Livsstilsförändringar som att minska mängden salt du äter. Om du konsumerar mindre alkohol, går ner i vikt, tränar regelbundet, slutar röka och minska koffeinintaget,

Läkemedel för högt blodtryck

Vanliga blodtrycksläkemedel inkluderar:

• ACE-hämmare: enalapril, lisinopril, perindopril och ramipril
• Angiotensin-2-receptorblockerare (ARB): candesartan, irbesartan, losartan, valsartan och olmesartan
• Kalciumkanalblockerare: amlodipin, felodipin och nifedipin eller diltiazem
• Verapamildiuretika: indapamid och bendroflumetiazid
• Betablockerare: atenolol och bisoprolol
• Alfa-blockerare: doxazosin