Halsfluss (tonsillit)

Halsfluss är en vanlig infektion hos barn och unga som drabbar halsmandlarna. Infektionen orsakar smärta i halsen, feber och sväljsvårigheter. Oftast är det orsakat av virus, men ibland är det orsakat av bakterier. I de flesta fall så läkar halsfluss ut av sig själv men i vissa få fall så kan antibiotikabehandling vara behjälpligt.

Vad är Halsfluss?

Halsfluss är en infektion av halsmandlarna (kallas för tonsiller på medicinskt språk). Halsmandlarna är två stycken körtlar (lymfkörtlar) som tillhör det lymfatiska systemet och sitter bak i svalget. Dessa körtlar är en ansamling av immunologiska celler som skyddar oss mot infektioner i luftvägarna och mag-tarmkanalen, men ibland så blir även dessa infekterade av virus eller bakterier. Halsmandlar är vanligtvis större hos barn och krymper oftast med stigande ålder.

Vid infektion så kan körtlarna bli röda och svullna samt utveckla vita beläggningar som syns på utsidan. Kroppen har en god förmåga att ta hand om infektioner här, så därför går det oftast över av sig själv. En del av besvären som upplevs vid infektion i halsmandlarna beror just på en inflammation (rodnad, svullnad och värk) som orsakas till följd av att immunförsvaret försöker begränsa och attackera infektionen.

De flesta infektioner i halsmandlar kan behandlas med smärtstillande läkemedel och vila, medan behandling med antibiotika vid bakteriella infektioner kan minska infektionstiden och påskynda återhämtningen. De flesta blir bra efter ungefär en vecka oavsett behandling. I Sverige drabbas ungefär 300.000 individer av infektion i halsmandlar varje år. Förekomsten stiger under höst och vinter.

Symtom

De flesta med halsfluss upplever halsont, sväljningssvårigheter, sjukdomskänsla och feber. Vissa upplever även ömhet och smärta under käkvinklarna, det finns flera lymfkörtlar i dessa regioner som svullnar och gör ont vid infektion. Halsfluss som beror på virus brukar också resultera i hosta, rinnande näsa, hes röst och blåsor i munnen eller svalget.

Gemensamma

• Feber
• Rodnade halsmandlar
• Halssmärta, speciellt vid sväljning
• Illaluktande andedräkt
• Grötigt tal
• Svullnad lymfkörtlar

Virus

• Hosta
• Snuva
• Huvudvärk
• Muskelvärk
• Röda ögon
• Blåsor i mun och svalg

Bakterie

• Vitt på halsmandlar

Symtom hos barn

Hos små barn så kan det ibland vara svårt att förstå att problemet kommer ifrån halsen, de kan ofta klaga på symtom som smärta i öronen eller magen. Ett bra sätt att förstå att det är halsfluss kan vara matvägran eller smärta vid sväljning.

Symtom som inte tyder på halsfluss

Vissa symtom talar för att sjukdomen inte beror på en vanlig halsfluss utan något annat.

• Ensidig svullnad
• Svårigheter att gapa
• Svårigheter att andas
• Sjukdom som varar längre än en vecka

Om du uppfyller dessa kriterier så bör du uppsöka din vårdcentral. Det kan då antingen vara att halsflussen har övergått i en halsböld som behöver tömmas eller att det är en körtelfeber.

Bakterie eller virus?

Virusorsakad halsfluss

Ungefär 40 till 60% av alla infektioner i halsmandlar beror på virus. Flera virus kan orsaka inflammation i halsmandlarna. Vanliga virus som orsakar infektion i halsmandlar är följande:

• Adenovirus
• Rhinovirus
• Coronavirus
• Influensavirus
• Parainfluensavirus
• Coxsackievirus
• Epstein-Barr virus
• Cytomegalovirus
• RSV
• Herpes simplex virus

Bakteriell halsfluss

Infektion i halsmandlar kan också orsakas av bakterie, framför allt Grupp A Streptokocker (GAS). Det finns däremot flera andra bakteriearter som kan orsaka en infektion i halsmandlarna. Dessa andra bakterier ger inte utslag på ett vanligt snabbtest utan upptäcks på en bakterieodling, detta görs inte som rutin då Grupp A streptokocker är massivt överrepresenterat i gruppen bakteriell halsfluss. De bakterie vanligaste bakterierna som ger halsfluss är:

• Grupp A streptokocker (GAS)
• Grupp B, C och G Streptokocker
• Corynebacterium diphteriae
• Fusobacterium necrophorum
• Neisseria gonorrhoeae
• Mycoplasma pneumoniae

Centorkriterierna

När det kommer till behandling av halsfluss så måste man ha svar på frågan om det är en bakterieorsakad halsfluss eller virusorsakad halsfluss. En läkare använder sig att ett system som heter Centor för att bedöma detta. Centor är utvecklade för att avgöra om antibiotika kommer hjälpa mot den givna infektionen. Centorkriterierna är följande:

1. Feber över 38,5 
2. Vita beläggningar på halsmandlar
3. Avsaknad av hosta
4. Ömmande halsmandlar i käkvinkeln.

Om man uppfyller färre än 3 centorkriterier så kommer inte antibiotika hjälpa en, oavsett om det är bakterier eller inte. Om man har fler än 3 kriterier så kan läkaren göra ett snabbtest för att se om det finns bakterier i svalget, detta görs med en tops som strukits mot halsmandel. Detta kan upplevas som obekvämt, men det gör inte ont. Om man då ser att det finns bakterier samt att 3 eller flera kriterier är uppfyllda, då kan man förskriva antibiotika. Detta kommer i sin tur förkorta sjukdomsförloppet med ca 1-2 dagar.

• < 3 centorkriterier = ingen behandling med antibiotika
• > 3 centorkriterier = snabbtest för bakteriell halsfluss

Behandling

Oavsett om ens halsfluss beror på bakterier eller virus så har kroppen goda möjligheter att läka ut infektionen självständigt. Ibland så ordinerar läkare antibiotika enligt rutinen ovan, detta är då inte för att sjukdomen inte skulle gått över utan antibiotika utan snarare för att undvika att någon annan sjukdom utvecklas. Om man har fått antibiotika utskrivet mot halsfluss så är det väldigt viktigt att man tar hela dosen som man har blivit ordinerad, annars finns det risk för att bakterien kommer tillbaka samt att man driver på antibiotikaresistenta bakterier. 

Läkemedel som minskar smärta och inflammation vid halsfluss

Man kan lindra besvären av halsfluss med receptfria preparat såsom Ibuprofen (Ipren) och Paracetamol (alvedon, panodil). Man kan även ta halstabletter med bedövande medel och bakterie/virus dödande medel (strepsil). 

• Paracetamol
• Ibuprofen
• Icke-steroidal anti-inflammatorisk medicin (NSAID)
• Bedövande och antibakteriella halstabletter

Antibiotika

Om din halsfluss orsakas av bakterier kan du erbjudas behandling med penicillin eller amoxicillin. Andra vanliga behandlingsgrupper inkluderar cefalosporiner och makrolider. Antibiotika i dropp är möjligt för patient med svåra sväljningssvårigheter eller andningssvårigheter till följd av svullnaden.

Om man ska behandla halsfluss med antibiotika så måste man vara säker på att halsflussen är orsakad av bakterier, detta då antibiotika är helt verkningslöst mot virus. Även om infektionen är bakteriell så behövs inte antibiotika för komplett utläkning, utan behandlingen syftar till att undvika ovanliga komplikationer av halsflussen. En vanlig biverkan av antibiotika är lös avföring, detta kan man själv behandla med receptfria läkemedel mot lös mage så som imodium.

Läkemedel (aktivt ämne)	Dos	Tid
Kåvepenin (fenoximetylpenicillin)	1 gram 3 gånger om dagen	10 dagar
Dalacin (klindamycin)	300 milligram 3 gånger om dagen	10 dagar

Smittsamhet och hygien

Halsfluss är en sjukdom som lätt smittar andra personer i hushållet, därför så är det viktigt att applicera god hygien. Tvätta händerna ofta och noggrant. Dela inte säng, handdukar eller tandborstar med någon som har halsfluss. När sjukdomen är över så ska man tvätta allt detta samt byta tandborste, annars finns det risk för att man smittar sig själv och får en andra omgång med halsfluss. 

Om flera i hushållet smittas så kan läkaren välja att behandla hela familjen för halsfluss så att inte bakterien sprider sig vidare. Bakterien kan även smitta till vagina och anus (stjärtfluss), detta sker främst hos barn. 

Vila, kost och vätska

Vid en halsfluss infektion så är det bra att vila och ge kroppen möjlighet att läka ut infektionen. Det kan vara svårt att äta under en halsfluss men det är nödvändigt för en god läkningsprocess. Om det är svårt att äta fast föda så kan man testa med flytande föda som yoghurt eller soppa. Om du inte får i dig mat eller vatten så bör du kontakta läkare för hjälp med detta och eventuell inläggning på sjukhus för dropp.

När ska Man söka vård?

I de flesta fallen så behöver man inte söka vård alls för en halsfluss. Men det finns fall då man kan behöva att en läkare kollar på en. Syftet med add undersöka en person med halsfluss är för att säkerställa att det inte är någon annan sjukdom, undvika komplikationer samt att hantera sköra personer som inte kan hantera en halsfluss självständigt. nedan följer ett antal anledning till att söka vård

• Sjukdomsförlopp som varat över en vecka
• Oförmåga att äta eller dricka
• Svårighet att gapa och andas
• Andfåddhet i vila
• En andra period av feber efter en feberfri period

Komplikationer

I de flesta fall så läkare en halsfluss utan några vidare sjukdomar. Dock kan det i vissa fall leda till vidare sjukdomsspridning. Den vanligaste är halsböld. Vid halsböld så får du feber en gång till efter att du har varit feberfri i några dagar, du kan också blir trött och få svårt med att gapa och andas. Du ska då söka läkare omedelbart. Läkaren kan då under bedövning tömma halsbölden på var samt ge en kur antibiotika.

• Halsböld
• Mellanöroninflammation
• Blodförgiftning
• Glomerulonefrit (sällsynt)
• Reumatisk feber (sällsynt)

Återkommande halsfluss

Vissa personer har en högre sannolikhet att drabbas av halsfluss än andra, om man har fler 3-4 halflusser per år så kan en läkare överväga att operera bort ens halsmandlar. Detta resulterar i att det inte längre finns en halsmandel för bakterier att få fäste i. En operation av halsmandlarna påverkar inte immunförsvaret då det finns andra lymfkörtlar som kan skydda en.

Kirurgi

Ingreppet kallas för tonsillektomi och kan rekommenderas för personer med återkommande halsinfektioner. Efter ungefär 3-5 episoder med halsfluss under 1 år brukar hänvisas till ÖNH-specialist som inför kirurgiska ingrepp i halsen.