Vad är ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och hyperaktivitet? 

5 min läsning
ADHD Orsak Utredning Behandling Symtom Uppföljning Diagnos
ADHD Orsak Utredning Behandling Symtom Uppföljning Diagnos

Om ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och hyperaktivitet?

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en störning som visar sig redan under barndomen. Det är en kronisk sjukdom i de allra flesta fall och den faller inom ramen för neuropsykiatriska störningar, vilket innebär att det är en neurologisk sjukdom som ger psykiatriska besvär. De viktigaste symtomen på ADHD är uppmärksamhetsstörning (ouppmärksamhet), hyperaktivitet och impulsivitet.

Vad betyder uppmärksamhetsstörning (ouppmärksamhet)?

Det betyder att man har svårt för att vara uppmärksam. Det yttrar sig genom att man har svårt att hänga med i vardagen, har svårt att tillgodogöra sig information, och andra tolkar det som att man har svårt att lyssna. Detta gör att man får svårare att lära sig saker, att komma ihåg saker och att klara vardagen.

Vad innebär hyperaktivitet och impulsivitet?

Hyperaktivitet innebär helt enkelt att man är ovanligt aktiv och rör på sig ovanligt mycket. Andra tolkar de som att man är motoriskt orolig, vilket beror på att personer med ADHD har svårt för att sitta still under längre stunder. Barn, ungdomar och vuxna med ADHD är ofta i rörelse, inte sällan med ett oroligt, nervöst eller stressat rörelsemönster.

Impulsivitet innebär att man har svårt för att kontrollera sig. I detta fall drabbar detta både motoriken och talet. Personer med ADHD reagerar ofta impulsivt (fort, inte sällan utan att tänka två gånger) och det kan leda till olika typer av problem. Impulsivt agerande kan jämställas med okontrollerat agerande.

När debuterar ADHD?

Man brukar säga att ADHD skall synas tidigt i livet, redan under barndomen. Det är osannolikt att en sjukdom förklaras av ADHD om symtomen debuterar först i vuxen ålder. ADHD brukar faktiskt synas innan 5 års ålder. Det blir dock allra tydligast när barnet börjar i skolan, eftersom det då ställs krav på uppmärksamhet och stillasittande under längre stunder. För barn med ADHD är det svårt att klara skolan eftersom de har svårt med uppmärksamheten, koncentrationsförmågan och likaså att sitta stilla under undervisningstimmarna.

Diagnosen ADHD brukar ofta fördröjas, vilket innebär att det brukar ta tid innan diagnosen fastställas. Detta beror på att man som förälder, lärare och andra i omgivningen ofta söker andra förklaringar först. När man sedan vänder sig till vården så initieras en utredning först på vårdcentralen och senare på BUP (Barn och Ungdomspsykiatri), vilket kan ta tid. I de flesta fall brukar diagnosen ställas när barnet är mellan 6 och 12 år gammalt.

Hur är prognosen vid ADHD?

ADHD brukar bli bättre med åren, vilket innebär att symptomen blir mindre uttalade och då blir livet och tillvaron enklare. Det är dock inte ovanligt att man har symptom även upp i åldrarna.

Prognosen vid ADHD är således bra. Dessvärre är det många med ADHD som har andra sjukdomar också, särskilt psykiatriska sjukdomar (ångest, oro, depression, m fl) och sömnsvårigheter. Detta kan i sin tur leda till problem även om man får bukt med ADHD-problematiken. Det är oerhört viktigt att barn, ungdomar och vuxna med ADHD för ett brett omhändertagande som inkluderar aspekter utöver själva ADHD.

Har mitt barn ADHD?

Nästan alla barn är i perioder rastlösa, ouppmärksamma och motoriskt oroliga. Det föreligger förvisso stor variation mellan barn men perioder av rastlöshet och ouppmärksamhet är helt normalt. Om problemen inte går över och de förefaller störa barnets utveckling så bör man dra öronen åt sig. Det betyder dock inte att barnet har ADHD, men det skulle potentiellt kunna vara så.

Om du misstänker att ditt barn har ADHD skall du kontakta din husläkare och/eller barnets lärare. Ju tidigare man kan diagnostisera ADHD desto bättre blir prognosen eftersom insatser kan sättas in tidigt.

Vad är orsaken till ADHD?

Man vet inte vad som orsakar ADHD. Man vet dock att det finns en tydlig ärftlig komponent, vilket betyder att sjukdomen tenderar att gå i arv inom en familj. Man har funnit många gener (i vårt arvsanlag) som har ett starkt samband med ADHD. Om man ärver sådana gener så ökar det risken för att drabbas av ADHD. Eftersom man sett anatomiska skillnader i hjärnans struktur mellan personer som har ADHD samt de som inte har ADHD så tror man att dessa gener påverkar hjärnans utveckling, funktion och struktur.

Utöver gener så är också miljön viktig. Att växa upp i en orolig, stressig miljö, med låg socioekonomisk status och mycket psykosocial stress anses öka risken för att utveckla ADHD.

Barn som är tidigt födda eller födda med låg födelsevikt har också ökad risk för ADHD.

Behandling av ADHD

Man kan inte bli botad från ADHD med hjälp av dagens behandlingar. Sjukdomen blir dock oftast lindrigare med åren. Barn och vuxna med ADHD kan få hjälp av psykolog, terapeut, socionom, läkare och sjuksköterska. Behandlingen består av samtalsterapi (t ex kognitiv beteendeterapi, KBT) och läkemedel.

Läkemedel mot ADHD är oftast effektiva. Läkemedel skall doseras av specialistläkare och följas upp avseende effekter och biverkningar. Det finns två typer av läkemedel mot ADHD: centralstimulerande och icke-centralstimulerande.

Centralstimulerande läkemedel

De centralstimulerande läkemedlen är som följer:

  • Metylfenidat (Concerta, Equasym Depot, Medikinet, Ritalin)
  • Amfetamin (Elvanse, Attentin)

Centralstimulerande läkemedel är oftast effektiva vid ADHD. Effekten brukar komma redan inom 1 timma och varar upp till en dag. Dessa läkemedel förbättrar uppmärksamhet, koncentration, minskar impulsivitet och minskar den motoriska oron. Nästan alla som behandlas får bra effekt av läkemedlet. Detta leder till att man klarar livet och de vardagliga utmaningarna bättre. Amfetamin och metylfenidat är dock narkotikaklassade läkemedel (dvs narkotika). Vid missbruk används dock betydligt högre doser av dessa läkemedel. De doser som ges vid ADHD är således låga och ger inget rus. Man anser idag att de doser som ges vid ADHD inte heller medför någon risk för beroende eller risk för att bli missbrukare. Tyvärr leder centralstimulerande läkemedel till att aptiten blir sämre och sömnen blir sämre.

Alla varianter av metylfenidat tas på morgonen i samband med frukost. Amfetamin (Elvanse, Attentin) tas också på morgonen. Diskutera dosering, doseringstillfällen och andra frågor med läkaren.

Icke centralstimulerande läkemedel

Följande läkemedel ingår i gruppen icke centralstimulerande läkemedel:

  • Atomoxetin (Strattera)
  • Guanfacin (Intuniv)

Dessa läkemedel ges om metylfenidat och amfetamin inte ger tillräcklig effekt eller om biverkningar är för uttalade. Dessa läkemedel är inte klassade som narkotika och kan även kombineras med centralstimulerande läkemedel.

Atomoxetin (Strattera) har effekt under ett dygn. Det tar oftast en eller ett par veckor innan full effekt kan ses. Doseringen kan ökas tills man når önskad effekt eller maxdos. Trötthet och illamående är vanliga biverkningar.

Guanfacin (Intuniv) ges också en gång per dygn. Det tar cirka 14-21 dagar innan full effekt erhålls.

Dessa läkemedel ges om metylfenidat och amfetamin inte ger tillräcklig effekt eller om biverkningar är för uttalade. Dessa läkemedel är inte klassade som narkotika och kan även kombineras med centralstimulerande läkemedel.

Atomoxetin (Strattera) har effekt under ett dygn. Det tar oftast en eller ett par veckor innan full effekt kan ses. Doseringen kan ökas tills man når önskad effekt eller maxdos. Trötthet och illamående är vanliga biverkningar.

Guanfacin (Intuniv) ges också en gång per dygn. Det tar cirka 14-21 dagar innan full effekt erhålls

Att leva med ADHD eller ha barn med ADHD

Det är svårt att leva med ADHD. Det är viktigt att ha tålamod, insikt och förståelse för denna sjukdom som ofta är ganska tuff. Personer med ADHD behöver både hjälp och förståelse från omgivningen. Barn behöver hjälp med rutiner, sömn, utföra uppgifter, klara sociala situationer, vardagsrutiner och så vidare.

Skriv ett svar

Your email address will not be published.

Senaste av Blog

Har du diabetes, övervikt eller fetma?

Dialiv är appen för alla med diabetes. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontroll och få stöd när du behöver det.

Dialiv är appen för alla med diabetes, övervikt eller fetma. Få tillgång till alla verktyg du behöver. Chatta med läkare när du vill. Ta kontrollen.

Nu med Blodsockerkit!